Statsvetenskaplig metod Fallstudier

Vad är en fallstudie? I likhet med historisk studie: svarar på frågor om ”hur och varför”, till skillnad från t.ex. enkätundersökning (vilka, vad, hur många, vad finns det för samband etc.) Ett fall av ett särskilt fenomen eller ”typ av händelse” ”A case study is [thus] a well defined aspect of a historical episode that the investigator selects for analysis, rather than the event itself (George & Bennet 2005) Studie av ”aktuell företeelse i dess verkliga kontext” där ”gränsen mellan företeelsen och kontexten är oklar” (Yin 2007) ”…intensiv, helhetsinriktad beskrivning och analys av en enda enhet eller företeelse…” (Yin 2007)

Fallstudien: karaktäristiska drag vad avser empiri Fler relevanta variabler än datapunkter: ”[i stort sett] alla möjligheter bör undersökas” (djup-inriktat insamling av data) Användning av flera källor: ofta en kombination av olika skriftliga källor och intervjuer, men ibland även t.ex. observationer (triangulering) Förknippas ofta med kvalitativa metoder och ett kvalitativt förhållningssätt till forskning (Se tex Merriam 1994): Partikularistisk Fokus på förståelse, innebörden av ett fenomen, komplexitet, ”närhet till studieobjekt” Induktiv Deskripitiv (”thick descriptions”)

Fallstudier: karaktäristiska drag vad gäller relation till teori Fallstudier brukar ofta betraktas som lämpliga för att utveckla teorier Fallstudier lämpliga för att identifiera kausala mekanismer och beskriva kausal komplexitet Men: detta behöver inte innebära att teorin kommer först. Inte sällan hittar man en spännande empiri först…

Teorianknytning: Viktiga frågor Vad är ”fallet ett fall av”? Skall någon typ av ”variation” förklaras? I så fall hos den beroende eller oberoende variabeln? Vad för typ av teoretisk analysram skall användas? Skall några särskilda delar av teorin väljas ut för ”test” eller ”utveckling”?

Kan man generalisera från fallstudier? Generalisering till population (statistisk generalisering)? Generalisering till teori/generellt fenomen (analytisk generalisering) Förfina precisionen hos teorier Replikationslogik Introducera nya typer eller subtyper av fenomen Exempel från fredsforskning: relationen mellan politiskt system och krig Exempel från förvaltningsforskning: drivkrafter hos offentliga myndigheter

Val av fall: en-falldesign Generellt argument: Ibland bättre att fokusera på ett fall: större möjligheter till att det finns starka förklaringar Kritiska fall: gynnsamma och ogynnsamma omständigheter Typiska fall: maximal variation Tidigare ej studerade, svåråtkomliga fall eller extrema fall Paradigmatiska fall?

Hur hantera validitet i fallstudier? Begreppsvaliditet: flera källor, genomläsning av informanter Intern validitet: processpårning, ta upp rivaliserande förklaringar Extern validitet: generalisera till teori

Att hantera reliabilitet i fallstudier Reliabilitet mindre intressant? Finslipa instrumentet: forskarens utbildning och övning Beskriva forskarens position tydligt Triangulering vad avser metodtekniker ”God bokföring”, möjliggöra extern granskning

Logiker i jämförande metod: Mills metoder ”Method of difference” ”Method of agreement” Fall 1 Fall 2 a b c x Inte x y Inte y Fall 1 Fall 2 a Inte a b Inte b c Inte c x y

Att förklara med jämförelser: T & S fyra orsakskriterier Kontrafaktisk skillnad Tidsordning Isolering Mekanismen

Analytiska strategier Hur skall data granskas, kategoriseras, sammanställas och prövas Handlar om förhållande till teori Hur bör fallet ”se ut” givet den teori eller de hypoteser man har? Vad förväntar man sig för mönster eller logik i fallet?

Att analysera fall: Processpårning Fokuserar på att identifiera kedjan av händelser mellan oberoende och beroende variabler/faktorer Börja med utfallet och spåra sedan processen bakåt, men kan också handla om en kombination (börja i ”två ändar”) Identifiera relevanta aktörer och delbeslut; rekonstruera överväganden och omständigheter Ofta betonas tidsrelaterade faktorer: stigberoende, formativa moment, beroende mellan olika sekvenser (delfall)

Processspårning: ett exempel Presidentiellt system Ensidig intresserepresentation Missnöje hos opposition Försämrad tilltro till demokrati Demokratiskt sammanbrott

Exempel 1: Den socialdemokratiska staten… (Bo Rothstein) Jämför utfall av skolpolitik med utfallet arbetsmarknadspolitiken i Sverige under efterkrigstiden Väljer fall som gjort det möjligt att konstanthålla vissa centrala variabler, utfallen olika (method of difference) Val av organisationsform för implementering centralt för utfallet Svaghet: kan inte visa på att kaderorganisationen alltid är en bättre organisationsform Styrka: lyckas visa på rätt tidsordning och lyckas visa på vilka orsaksmekanismer som var verksamma - 15

Exempel 2: States and social revolutions…(T. Skocpol) Analyserar revolutionerna i Frankrike, Ryssland och Kina Lika utfall, olika fall (method of agreement) Viktiga gemensamma faktorer i fallen: försvagad politisk regim internationellt, ineffektiv internt: strukturbaserade förklaringar Vad säger oss detta generellt? Problem med val på beroendevariabeln, mäts samma fenomen etc. Finns det andra fall som motsäger teorin? Skocpol: not a general theory but ”a theory of revolutions in wealthy agrarian states that had not experienced colonial domination” 16