Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande Monika Hattinger monika.hattinger@hv.se Distansutbildningskoordinator

Lärcentrum En mötesplats oftast uppbyggd utifrån lokala förutsättningar och behov av utbildning Tillgång till flexibla former för lärande Tekniken förändrar pedagogikens möjligheter och hur vi genomför kompetensutveckling Begreppet LÄRCENTRUM används homogent men praktiken visar på mycket heterogena verksamheter

Viktigt att forma LC utifrån lokala behov Lokal organisatorisk infrastruktur för bäst nytta Infrastruktur Vuxenutbildningen måste ses utifrån ett helhetsperspektiv med individfokus och vara efterfrågestyrt Medborgarnas ökade behov av tillgång till lärande och kompetensutveckling bör synliggöras Infrastruktur = Organisation, Support, Teknik, Ekonomi och Kunskapsinnehåll tillsammans i en helhet både fysiskt och virtuellt Kommunen bär huvudansvaret men många andra aktörer spelar en stor roll

Kvalitet på LC Grovt sett är god kvalitet något som användare/studerande upplever fungera, göra nytta, vara (lätt) tillgängligt, hållbart, uppdaterat och användbart i både den sociala, fysiska och virtuella omgivning/kontext man befinner sig i ur ett studerandeperspektiv, när LC som leverantörer i samverkan med andra utbildningsanordnare och aktörer, arbetar utifrån ett gemensamt kvalitetsperspektiv. Kvalitet handlar om att möta förväntningar; om man lyckas uppfylla målgruppernas förväntningar så har man uppnått kvalitet.

Lärcentrum - 3M Mötesplats Mäklare Motor Ett lärcentrum är någon form av arena där vuxnas lärande och kompetensutveckling fokuseras och möjliggörs Mötesplats Mäklare Motor Grepperud, G. & Thomsen,T. (2001): Villkår for et regionalt utdanningslöft

Tre teoretiska modeller Funktionsmodell: Mötesplats – Mäklare – Motor Hur skall LC struktureras och hur skall olika uppgifter utformas? Positioner Aktörsmodell: olika typer av aktörsroller Drivare, stödjare, ”incitament” (”igångkörare”) Vilka aktörer finns det och hur ser deras roller ut? Processmodell: utvecklingen i sig Vad kan vi utgå ifrån på lokalt plan som kan förmeras Kontinuiteten i skeendet t ex det nya växer fram ur det gamla

Tre modeller i samklang Process Mötesplats Mäklare Motor Drivare Stödjare Igångkörare

Mäklarfunktionen skapar många roller Lärcentrum som mäklar utbildning måste hantera många roller som mäklar högre utbildning blir ett s k högskolecentrum agera förlängd arm till högskolan vara en mellanhand till skillnad från ”annan utbildning” som kan upphandlas och drivas i kommunal regi inom vuxenutbildningen ställa krav på högskolekompetens och god teknisk support och tillgänglighet lokalt Allt löser sig med god samverkan och kvalitetstänkande hos båda parter

Kommunikation och interaktion mellan lärosäte och lärcentrum Universitet/Högskola Lärcentrum LC-support personal DU-support personal DU-lärare DU-studenter

Motorfunktionen Tre exempel på motorfunktioner som LC kan ha: Medvetandegöra själva studierna, t ex information, uppsökande verksamhet och marknadsföring (individperspektivet) Näringslivsinriktade aktiviteter, t ex kompetensutveckling i företag (organisationsperspektivet) Skapande av utvecklingsarenor, t ex genom skapande av forum via kommunernas och regionernas tillväxtavtal

Hur utvecklar vi livskraftiga centrum för lärande? Hur får vi företagen att förstå att livslångt lärande är en överlevnadsfråga? Hur skapar vi kännedom om de offentliga satsningarna på LLL och LC som infrastruktur inom företagsnätverk där grogrunden för tillväxt finns? Var finns mötesplatserna mellan lärcentrum och näringslivet? Är LÄRCENTRUM den unika noden i infrastrukturen för vuxnas lärande som kan skapa broar till lärande och vara en indikator för tillväxt?

Flexibelt och arbetsintegrerat lärande (AiL) Lärcentrum som motorkraft och stöd till det informella lärandet på arbetsplatsen ”Lärandet i näringslivet måste i ökad utsträckning ske i omedelbar anslutning till arbetsplatsen och det är denna form av lärande, dess organisatoriska förutsättningar och villkor, dess pedagogiska metoder med IT-baserade läromedel och andra stödformer för lärande samt berörda individers motivation som vi tillsammans med näringslivet och offentlig förvaltning kan utveckla och beforska”