Multiresistenta bakterier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Årsmöte undersköterskor hud
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Vårdrelaterade infektioner
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Resistensövervakningssystem i Sverige
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
MRB, CD, Calici och influensa
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Smittskydd vårdhygien
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Mikrobiologisk screening
Clostridium Difficile
Presentationens avskrift:

Multiresistenta bakterier MRB Multiresistenta bakterier

De vanligaste MRB MRSA anmälninsplikt ESBL labanmälan VRE anmälningsplikt Clostridium difficile typ-027

M.R.S.A

Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) Vanligaste bakterierien i sårinfektioner 20-30% av alla människor bär dem på huden

MRSA Meticillin Resistent Staphylococcus Aureus Noterades på 1960-talet Dramatisk ökning under 1990-talet Över 50% av alla Staph. aureus i många delar av världen är MRSA Resistent mot de flesta antibiotika Förekommer endemiskt på vårdinrättningar över hela världen.

MRSA i Sverige Antal fall Årtal

MRSA i Västra Götaland Antal fall Årtal

MRSA i Skaraborg Antal fall Årtal

MRSA Ökad spridning medför stora konsekvenser med avseende på behandling, ökade vårdkostnader och lidande Kostnadseffektivt att ha strikta rutiner för att bekämpa spridning och tidig upptäckt

MRSA Spridning gynnas av bristande hygienrutiner, hög antibiotika-användning och riskfaktorer hos patienten Vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer Någon säker definition på smittfrihet finns inte

ESBL Extended Spectrum Beta Lactamase

Definition Enzym som medför att bakteriestammen är resistent mot 1:a, 2:a OCH 3:e generationens cefalosporiner Enzymet inaktiverar betalaktamantibiotika = penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. Ofta samtidigt resistens mot andra AB som kinoloner och trim-sulfa etc.

ESBL Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen sedan 2007-02-01 Labanmälan till SMI, VG samt vårdhygien

ESBL STATISTIK

Vanligaste bakteriearter som bär på ESBL E .coli vanligaste art (68%) Klebsiella pneumoniae (14%) Proteus mirabilis,Enterobacter ,Citrobacter ,Serratia, Salmonella spp.

I vilka prover hittar man oftast ESBL? Urin Sår Blod Faeces särskilt vid screenodling ex. efter utlandsvård

”Pandemin av CTX-M-typ” Canton R et al., 2006, 9:466-475

Turistundersökning 2008 Egypten, Thailand och Indien Ingen bar på ESBL innan 30 % efteråt

Kristianstad 2005 ESBL utbrott på sjukhus med förgrening till SÄBO Följt patienterna med odlingar i tre år Många har kvar den i tarmen Barn tappar bakterien fortare än vuxna

ESBL i Stockholm Huvudsakligen E-coli Litet utbrott på SÄBO 2002 2003 - ca.100 patienter 2006 - ca.300 patienter 2007 - ca.750 patienter 2008 - hittills ca. 680 patienter Enstaka små utbrott 5-20 patienter

Konsekvenser ESBL orsakar förhöjd mortalitet vid sepsis Risk för försenad effektiv behandling Sannolikt förlängda vårdtider Ökade kostnader för vården Ökade kostnader för samhället

Riskfaktorer för smittspridning diarré, faecesinkontinens urininkontinens KAD/RIK omläggningskrävande vätskande sår tracheostoma bukdränage, stomi, PEG Antibiotikabehandling hudlesioner infarter Ny 0412

VRE (Vancomycin resistenta enterokocker)

GRAM POSITIVA KOCKER Enterococcus faecalis Enterococcus faecium

Enterococcus farcalis & faecium Normalflora i tarmen Inte lika virulenta som ex. E-coli Orsakar sepsis, UVI, bukinfektion, meningit Naturligt resistenta mot diverse AB

VRE STATISTIK

Anmälningspliktig enligt SML from. 2000 År 2000-2006 20-35 fall/år i landet 2007 53 fall i landet 2008 hittills 435 fall i landet

Utbrott Västerås - hittills ca.50 patienter Stockholm - hittills över 300 patienter Varberg - hittills 29 patienter

Problem Mycket få behandlingsalternativ med registrerade preparat Risk för överföring av resistensgenen till MRSA

Smittvägar ESBL & VRE Faecal-oral smitta via kontakt Livsmedelsburen Diarré Delad toalett Dålig handhygien Livsmedelsburen VRE har påvisats hos flera djurslag t.ex. gris, höns

Åtgärder Personal Patienter Basala hygienrutiner Få patienter per toalett Instruktion om handhygien Uppmana patienter/anhöriga till god handhygien Ingen bufféservering