Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall Förebyggande arbete: även om man vet att det lönar sig i det långa loppet är det inte alltid lika lätt att mäta eller bevisa… Forskningen idag är däremot ganska entydig vad gäller vilka områden som är viktiga att satsa på för att må bra på äldre dagar, fysiskt, kognitivt och socialt Socialstyrelsen prioriterat bl.a sociala innehållet och flera kommuner har satsat på träffpunkter för äldre, social kontakt, socialt stimulans trygghet och meningsfylldhet Träffpunktsverksamheten: öka äldre människors möjligheter till ett mer aktivt liv och i en meningsfull samvaro med andra. Träffpunkter för äldre i Gävle, Söderhamn och Hudiksvall 1

träffpunkter för äldre Studiens övergripande syfte Beskriva och analysera uppbyggnad, drift och effekt av träffpunkter för äldre i kommunerna Hudiksvall, Söderhamn och Gävle Ledare för TP och några verksamhetschefer från de tre kommunerna träffades för drygt ett år sedan De gemensamma funderingarna: vilka åldergrupper, aktiviteter tillfredsställande, bemötandet, vad betyder det för äldre att ha TP, sociala behov, förändras med åldern? Har TP lyckats forma ett innehåll som bemöter detta? osv… Samverkan med frivilliga krafter + hur lyckas driva träffpunkten efter projekttiden 2

Studiens syfte och frågeställningar - studiens första del Vad karakteriserar den grupp som besöker träffpunkterna? Hur upplever besökarna deltagandet i träffpunktsverksamheten? I vilken grad tillfredsställer träffpunktens utformning och aktivitetsutbud målgruppens behov? 3

Studiens syfte och frågeställningar - studiens andra del Vilka förutsättningar finns och vilka hinder kan identifieras då det gäller att bygga upp en träffpunktsverksamhet som kan fortsätta även efter projekttidens slut? Hur organiserar man bäst en behovsanpassad träffpunktsverksamhet med tanke på såväl effektivitet som hållbarhet? Vilka faktorer är viktiga för att samverkan mellan kommuner och frivilligorganisationer skall fungera bra? 4

Metoder Gemensamma möten sammankallad av FoU Välfärd Kvalitativa intervjuer med alla träffpunktsledare Internetforum för att kunna hålla kontakt och delge varandra information Insamling av statistik från träffpunkterna under sammanlagt 14 veckor Enkät riktad till besökare av träffpunkterna (239 svar) Frågeformulär skickades till 300 hemmaboende äldre mellan 75-93 år i Söderhamn (svarsfrekvens 74%) Fokusgruppintervjuer med frivilliga i alla tre kommuner Gruppintervju med frivilliggrupp i Valbo Informella samtal med hemtjänst, biståndshandläggare och pensionärer 5

Träffpunkterna Gävle: Brunnsgatan 59, Hamrångebygden och Hedesunda Söderhamn: Solgläntan, Träffpunkt Norr, Söder och Väster Hudiksvall: Seniorlokalen/Café Hela Livet och Skivor till kaffet Totalt nio träffpunkter. Några av träffpunkterna i ytterområdena kom i gång under insamlingsperioden 6

Vilka äldre besöker träffpunkterna? Resultat Del 1 Vilka äldre besöker träffpunkterna? Baserade på 228 enkäter Gävle: 40 % män, Hudiksvall 32% och Söderhamn 17 % Söderhamn flest 85 + Gävle: Flera män (volontärer) med i uppstarten, Söderhamn har sedan flera år en väl inarbetat Väntjänst som driver den centrala träffpunkten 7

Vilka äldre besöker träffpunkterna? Resultat Del 1 Vilka äldre besöker träffpunkterna? besökarnas hälsotillstånd är relativt bra (93%) ca. 7% använder uterollator, ca. 1,5% använder innerollator 62% aktiva i andra föreningar, 32% har bara träffpunkten besöker träffpunkten någon gång per vecka äldre m/utländsk bakgrund besöker inte träffpunkten får info om träffpunkten via reklam, en vän eller förening (bara 12% får info via äldreomsorgen) Från äldreenkät + statistikinsamling Den grupp äldre med högre grad av rörelsehinder besöker mer sällan TP 8

Varför besöker man träffpunkterna? Resultat Del 1 Varför besöker man träffpunkterna? ”För mig är det viktigt att få träffa glada vänner, jag blev ensam då min sambo dog för 1 år sedan. Den bästa medicinen är att gå hit!!” ”Det bästa för mig är samvaron och den goda stämningen. Att få möjlighet att sitta och prata enskilt. Dessutom är det mycket trevlig personal.” 9

Aktiviteter, gemenskap och bemötande Resultat Del 1 Aktiviteter, gemenskap och bemötande Stämmer bra Stämmer delvis Stämmer inte Trevlig personal, anspråkslöst, blir alltid sedd och bekräftad som person, Nya bekantskaper Gävle aktiviteter: berättelser om kända personer, föreläsningar, promenader och gymnastik, konst, film, sång/musik och informationstillfällen (88%) Söderhamns aktiviteter: musik, sång, bingo och olika spel samt vissa informationstillfällen (61%) Hudiksvalls aktiviteter: Varierade + goda samtal + HHL 85 procent av besökarna uppger att de delvis eller helt har fått nya vänner i samband med träffpunkten. personliga angelägenheter, svarar 35 procent ja på frågan och 43 procent anser att detta stämmer delvis ”Det är verkligen generöst och otvunget i lokalen måste jag säga, det känns nästan som en stor familj. Jag tror mycket beror på den trevliga personalen.” Har fått nya vänner på träffpunkten + Kan prata om personliga saker 10

Äldre som inte besöker träffpunkter Resultat Del 1 Äldre som inte besöker träffpunkter 34 % uppger att de gärna vill besöka träffpunkten i framtiden, 27% nej och 36 % vet ej. Vänner och familj, annan föreningsverksamhet mm. 29/126 mycket själv Andra skäl: Har fritidshus, umgås med familj, mår inte bra, går aldrig ut, har barnbarn, har inte blivit av. 11

Äldre som inte besöker träffpunkter Resultat Del 1 Äldre som inte besöker träffpunkter Stämmer bra Stämmer delvis Stämmer inte en majoritet upplever att de varken känner sig ensamma, har svårt att ta social kontakt eller saknar någon förtrolig att samtala djupare med Men: 51/126 upplever att det är svårt att ta social kontakt – flesta nöjda med sitt liv Bara nio av 222 personer uppger att de inte är nöjda 12

Resultat Del 1 Äldre som inte besöker träffpunkter Stämmer bra Stämmer delvis Stämmer inte Många uttrycker förändringar i denna GT riktning (samma frågor till 15 äldre som besöker TP – liten eller ingen skillnad) dvs. svårt att göra en koppling mellan GT och inte TP Andra perspektiv på åldrandet 13

Organisation och hållbarhet Resultat Del 2 Organisation och hållbarhet Mindre skillnader i drift och uppbyggnad Kan vara fördelaktigt att kommunen har en anställd som leder träffpunkten Är träffpunkterna effektiva? Bättre med tanke på hållbarhet (ingå i det ordinarie utbudet) – insyn mm Den målgrupp man tror bäst behöver det: I vilken utsträckning lyckas man få besökare som är mitt i mellan ”pigg-opigg”? 14

Samverkan med äldreomsorgen Resultat Del 2 Samverkan med äldreomsorgen Organisatoriska problem vad gäller samverkan mellan yrkesgrupper som träffar äldre Behov av motivationsstimulerande samtal? Behov av hjälp till och från träffpunkten? Brist på förståelse för äldres sociala behov? Behov av ett effektivt samordnat system – en enhetlig samverkande ”kedja” från målgruppen till träffpunkten Brist på samverkan och samarbete mellan hemtjänst, biståndshandläggare, uppsökande verksamhet, äldreboenden mm. (tids- resursbrist eller okunskap, förändringsarbete tar tid, kunskapsbrist – alltså känner inte till värdet av social stimulans?) 15

Frivilligverksamheten Resultat Del 2 Frivilligverksamheten Välfungerande samverkan med frivilliga Varför engagerar man sig som frivillig? Viktigt med kommunal styrning av frivilligverksamheten Frivilligarbete eller kommunalt ansvar? Motiv: vara till hjälp för andra och av att själv få delta i en positiv gemenskap, självständiga, fria och uppskattade – Gävle bäst utvecklat verksamhet, flest yngre, tydligare satsning, flera resurser Andra studier visar att man med kommunal samordning får flera frivilliga Viktigt att samarbeta med alla frivilligorg., föra en klar dialog, ha tydliga riktlinjer för frivilliga och vad som är frivilligt arbete (framtiden) 16

Slutsatser och diskussionsteman Äldres sociala behov Träffpunkterna är viktiga för att äldre ska kunna odla vänskap och träffa nya vänner Träffpunkterna är viktiga för att äldre ska kunna identitetsförhandla Tas det tillräckligt hänsyn till genusperspektivet? Det differentierade utbudet – på vilka sätt styr våra föreställningar om åldrandet utformning och utveckling av träffpunkten? Hur utforma en träffpunktsverksamhet som kan ta hänsyn till äldre som inte är så pigga? Positivt samband mellan en förtrogen relation och psykiskt välbefinnande + goda sociala nätverk och bibehållen fysisk/psykisk hälsa När inte kroppen och våra handlingar längre förmår uttrycka vem vi är, varken genom yrkesroller eller andra sociala nätverk 17

Slutsatser och diskussionsteman Organisation och hållbarhet Tre centrala faktorer: Frivilligverksamheten tillräckligt uppbyggd Implementering av träffpunksverksamheten inom den egna organisationen Förståelse av träffpunkternas betydelse för äldre på politisk beslutsnivå (resurser, samverkan med andra frivilligorg., kurser/utbildning, rekrytering, kommunen har en samordnande funktion och skapa legitimitet inom org.) (kommunen lägga tillrätta för samverkan och samarbete, skapa en fungerande ”kedja” från TP till äldre) (kunskapsförmedling och utveckling inom organisationen, förståelse för samband mellan social stimulans och bibehållen fysisk/psykisk hälsa, flera instanser måste arbeta med de sociala frågorna, resurser för varaktig struktur kring de sociala frågorna) 18

Tack till alla som har deltagit i denna studie ! trygga sociala relationer en avgörande kraft som upprätthåller hela samhällsstrukturen djupgående vis allt mänskligt beteende. Sociala band och trygga relationer mellan människor är, menar Scheff, faktorer som vi bör ta stor hänsyn till i vår samhällsplanering