Skollagen 2010:800 Betygens primära funktioner (höga förväntningar, information, särskilt stöd, förlängd skoltid) Regler för betygssättning Betygens sekundära funktioner (behörighet och urval)

Höga förväntningar Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (3 kap. 3 §)

Rätt till information Minst en gång varje termin ska rektorn se till att eleven ges en samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation. (utvecklingssamtal). /…/ En elevs vårdnadshavare ska få sådan information som avses i första stycket. (15 kap. 20 §)

Anmälan om särskilt stöd Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. (3 kap. 8 §)

Utredning om särskilt stöd Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Om en utredning visar ett en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. (3 kap. 8 §)

Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. (3 kap. 9 §)

Rätt till åtgärdsprogram Om en utredning enligt 8 § visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. (3 kap. 9 §) Detta beslut kan överklagas. (28 kap. 16 §)

Rätt till mer tid Har en elev efter avslutad kurs eller genomfört gymnasiearbete fått lägst betyget E, är huvudmannen inte skyldig att erbjuda ytterligare utbildning av samma slag, om inte annan följer av föreskrifter meddelade med stöd av andra stycket. /…/ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att få påbörja en kurs och att få gå om en kurs. (16 kap.24 §)

Rätt till mer tid Av Gymnasieförordningen (9 kap. 1 §) framgår att en elev som har fått F eller streck på en kurs eller på gymnasiearbetet har rätt att gå om kursen en gång och rätt att göra om gymnasiearbetet en gång. Eleven kan också erbjudas att gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. en elev kan gå om kurser som eleven har fått betyget E på och få ett högre betyg andra gången. Det gäller när eleven har fått F på en så stor andel av kurserna att rektorn beslutar att eleven inte ska flyttas till nästa läsår eller när eleven byter studieväg eller när eleven har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjade gymnasieutbildningen. det är rektorn, inte eleven eller vårdnadshavarna, som beslutar att en elev inte får börja en kurs eller ett läsår utan att ha genomgått en tidigare kurs eller läsår en gång till.

Vem sätter betyg? Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Om läraren eller lärarna inte är legitimerade, ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Kan dessa inte enas ska betyget beslutas av den legitimerade läraren under förutsättning att han eller hon är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. I annat fall ska betyget beslutas av rektorn. /…/ (3 kap. 16 §) Träder i kraft 2015

När sätts betyg? Betyg ska sättas på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiearbete samt vid utbildning på introduktionsprogram även i grundskolans ämnen. (15 kap. 22 §)

Beteckningar Betyg för godkända resultat betecknas med A, B, C, D eller E. Högsta betyget betecknas med A och lägsta med E. Betyg för icke godkänt resultat betecknas med F. (15 kap. 23 §) Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas. (15 kap. 27 §)

Refe rens pun kter för bet yg Betyg ska bestämmas med hjälp av de kunskapskrav som har föreskrivits för en kurs. (15 kap. 24 §) Av Gymnasieförordningen framgår att kunskapskravet för betyget D innebär att kraven för E och till övervägande delen för C är uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C och till övervägande delen för A är uppfyllda.

Betyg på gymnasiearbetet Som betyg på gymnasiearbetet ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för gymnasiearbetet i examensmålen ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas. (15 kap. 25 §)

Vilka undantag får göras? Om det finns särskilda skäl får det vid betygssättningen bortses från enstaka delar av kunskapskraven. Med särskilda skäl avses funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållande som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna nå ett visst kunskapskrav. De kunskapskrav som rör säkerhet och de som hänvisar till lagar, förordningar eller myndigheters föreskrifter ska dock alltid uppfyllas. (15 kap. 26 §)

Information inför och efter betyg Eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. (3 kap. 15 §) Den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget. (3 kap. 17 §)

Prövning/Validering Den som vill ha betyg från gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning. Regeringen får meddela föreskrifter om prövning. Sådana föreskrifter får innebära inskränkning av rätten till prövning. (15 kap. 28 §) Regeringen meddelar föreskrifter om möjlighet för rektor att i vissa fall ge betyg utan prövning till en elev som inte följt undervisningen. (15 kap. 29 §)

Behörighet till gymnasiet För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. (16 kap. 30 §) För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen. (16 kap. 31 §)

Behörighet utan engelska En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att i delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. (16 kap. 32 §)

Särskild behörighet till högskoleförberedande program Av gymnasieförordningen framgår att E i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap krävs för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet E i biologi, fysik och kemi krävs för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. urvalet i de flesta fall görs utifrån meritvärdet i årskurs 9 och att vissa riksrekryterande utbildningar och särskilda varianter, förutom betygen, kan använda antagningsprov för urval.

Behörighet till introduktionsprogram Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program enligt 16 kap. 30 och 31 §. (17 kap. 9 §) Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk och
- i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen, eller
- i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. (17 kap. 10 §) Yrkesintroduktion och individuellt alternativ står öppna för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 §. De står dock inte öppna för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. (17 kap. 11 §) Språkintroduktion står öppen för ungdomar som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram enligt 16 kap. 30 § och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. (17 kap. 12 §)

Yrkesexamen Godkända betyg på minst 2250 gymnasiepoäng och som innefattar en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng i varje ämne, och gymnasiearbetet. Följande kurser ska vara godkända: svenska eller svenska som andraspråk kurs 1 engelska kurs 5 matematik kurs 1a. (Skollagen 17 kap. 27 §. Gymnasieförordningen 8 kap. 6 §).

Högskoleförberedande examen Godkända betyg på minst 2250 gymnasiepoäng, som innefattar en eller flera kurser i svenska eller svenska som andraspråk om sammanlagt 300 gymnasiepoäng, engelska om sammanlagt 200 gymnasiepoäng, och matematik om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Gymnasiearbetet ska ingå i de godkända betygen. Följande kurser ska vara godkända: svenska eller svenska som andraspråk kurs 1, 2 och 3 engelska kurs 5 och 6 matematik kurs 1b eller 1c (Skollagen 17 kap. 27 §. Gymnasieförordningen 8 kap. 7 §).

Grundläggande behörighet till högskolan Grundläggande behörighet till högskolan har den som avlagt en högskoleförberedande examen, avlagt en yrkesexamen samt har lägst betyget E i kurser 1, 2 och 3 i svenska/svenska som andraspråk och kurs 5 och 6 i engelska Den som har en yrkesexamen med lägst betyget E i kurs 1a i matematik kan ha grundläggande behörighet Den som har en högskoleförberedande examen har lägst betyget E i kurs 1b eller 1c i matematik. (Högskoleförordningens 7 kap. 5 § som träder i kraft 20130101).

Tillträdesregler till högskolan Det är den högskola som anordnar en utbildning som avgör vilka tillträdesregler som gäller. Av Högskoleförordningens 7 kapitel framgår vilka behörighetskrav som ställs och hur urval bland behöriga sökanden görs. Särskild behörighet knyts normalt till områdesbehörigheter som klargör att en sökande måste ha E-betyg i en eller flera gymnasiekurser för att vara behörig till en viss utbildning, t ex ha godkända betyg i fysik och kemi för en teknisk utbildning.

Urval till högskolan De generella reglerna för urval kan beskrivas så här. Antalet platser fördelas i förhållande till hur många det är som söker på betyg, resultat på högskoleprovet eller på annan grund, t ex resultat på ett inträdesprov. Minst en tredjedel av platserna avsätts för dem som söker på betyg. Dessa platser kan i sin tur fördelas mellan de som endast har gymnasiebetyg och de som har kompletterat sina gymnasiebetyg på Komvux. De behöriga sökandena rangordnas. För de som konkurrerar med resultat på högskoleprovet ger högre poäng företräde, för de som konkurrerar med betyg ger ett högre jämförelsetal företräde. Det finns också meritkurser som kan ge ett högre jämförelsetal beroende på vilken utbildning man söker.