Att vara företagare i Glesbygd nära storstad - hot eller möjlighet? Kompetensmässan 13.11 2007 Workshop www.foretagarnaroslagen.se eller www.regionroslagen.se Att vara företagare i Glesbygd nära storstad - hot eller möjlighet? Företagande och entreprenörskap Det är viktigt att den tillväxtpotential som existerar tas tillvara oavsett var i landet den finns. Entreprenörskap, nya och växande företag är centrala inslag för den långsiktiga utvecklingen i gles- och landsbygder. Entreprenörskap är ett vidare begrepp än nyföretagande och kan även återfinnas i befintliga företag eller i andra – formella som informella – organisationer. Det geografiska läget för entreprenörer och företagare medför till viss del speciella förutsättningar i gles- och landsbygder. Långa avstånd, kallt klimat och extrem gleshet är några exempel på detta. En särskild sårbarhet när det gäller förändringar i utbudet av kommersiell och offentlig service är en annan aspekt för dessa företag och entreprenörer. Kunskap om den sammantagna situationen blir betydelsefull för förståelsen av dessa verksamheter. Företagande där verksamheten ställer särskilda areella krav (exempelvis inom jordbruks-, skogs- eller vissa former av besöksnäring) är ett naturligt inslag i gles- och landsbygdens företagande. Jämfört med tätorter är några karaktärsdrag en större andel arbetsintensiv industri samt mikroföretagens (upp till nio anställda) större andel av sysselsättningen. FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Definitioner Var börjar glesbygderna och var slutar landsbygden? Det finns ingen klar och allmänt vedertagen definition av begreppen glesbygd och landsbygd. Dessutom är gles- och landsbygder olika beroende på var i landet de ligger. Därför är det inte heller enkelt att beräkna hur många som bor i gles- och landsbygder. Var börjar glesbygderna och var slutar landsbygden? Det finns ingen klar och allmänt vedertagen definition av begreppen glesbygd och landsbygd. Dessutom är gles- och landsbygder olika beroende på var i landet de ligger. Därför är det inte heller enkelt att beräkna hur många som bor i gles- och landsbygder Landsbygdsfakta Vår statistik presenteras här inom följande kategorier: Befolkning Arbetsmarknad Kommunikationer Livsvillkor Service Skärgård Statliga myndigheter Tillgänglighet Utbildning Glesbygdsverket arbetar inom detta verksamhetsområde framförallt med olika kartläggningar och kunskapsöversikter av företagsstrukturer i gles- och landsbygder. Förutom grundläggande uppgifter som antal företag, storleksklasser, branscher m.m. uppmärksammas frågor med tillväxtrelevans, företagens samverkansformer och samspelet med lokalsamhället. En naturlig samverkan sker med andra verksamhetsområden inom Glesbygdsverket som service, infrastruktur och kommunikationer m.fl FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Källa: Glesbygdsverket
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se hot… Långt till kunden – pendlingsavstånd Icke beräkningsbara omkostnader Ojämn orderingång Sämre utbildningsmöjligheter Tillgång – arbetskraft Konkurrens Infrastrukturella problem Handelsvägar Kommunikationer Landsvägar Bredbandstekniken Företagare på landet bidrar till bygdens service Östersund 2007-10-05 Det finns en stark koppling mellan företagens välbefinnande och det lokala samhällets struktur i landets glesaste delar, och många företagare känner sig tvingade att själva engagera sig för att bevara den lokala servicen. Det visar Glesbygdsverkets kartläggning av solo- och mikroföretagen i de minst tillgängliga delarna av landet. Studien är den första i sitt slag och fokuserar på nystartade företag under deras första verksamhetsår. Av Sveriges företag är 60 procent ensamföretagare och 90 procent har färre än tio anställda. I gles- och landsbygder är dessa företagsformer ofta än mer betydelsefulla och står i vissa områden för upp till hälften av sysselsättningen. Kartläggningen slår fast att kopplingen till lokalsamhället är tydlig, säger Jörgen Lithander, projektledare för studien. 80 procent av företagarna säger att lokal samhällsservice är betydelsefull för möjligheten att driva och utveckla företaget. Samtidigt anger 40 procent att de har behövt engagera sig för att bevara eller utveckla servicen i bygden. Lika många tror att det kommer att bli aktuellt de närmaste åren. Offentlig och kommersiell service är viktiga faktorer för utveckling av företaget och för att kunna rekrytera och behålla personal. Försvinner servicen blir orten mindre attraktiv och tillgången till arbetskraft, underleverantörer och leveranser försvåras. Om vi vill se tillväxt även i landets gles- och landsbygder är det angeläget att bevaka tillgången till service här. Detta är inte bara viktigt för privatpersoner, utan även ur ett företagarperspektiv, avslutar Jörgen Lithander. FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Möjlighet… Nära till naturen Livsvillkor Mänskliga värden Distansarbetsplatser Bra hälsa Några slutsatser från rapporten: De flesta som startar som soloföretag förblir det. De anställer inte alls. Inom områden med långa avstånd till kunder, leverantörer och företagstjänster är bredbandsutbyggnad särskilt viktig. Då nätoperatörerna inte alltid är beredda att bygga på kommersiella villkor i dessa områden blir insatser från offentlig sektor betydelsefulla. Enligt företagarna själva behöver skatter och avgifter sänkas och regelverk förändras för att tillväxt ska vara möjlig. Även brister i infrastruktur och kapitalförsörjning lyfts fram av flera parter. Intervjuer med företagare visar att de upplever ett minskat intresse från speditörer av att leverera och hämta gods i glesare områden. Det behövs informationsinsatser om vad det i realiteten innebär att växa, t.ex. i form av anställningar eller på marknader utanför den lokala. På så sätt kan tillväxtpotentialen bland små företag i perifera lägen bättre utnyttjas. Samarbete mellan små företag är ett sätt att kunna växa och ta större marknader utan att anställa. Stöd till samarbete och nätverk stimulerar tillväxt i ett vidare perspektiv. FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Behov av nätverkande… AFFÄRSNÄT KOMPETENSNÄT Affärsbevakning Offerter Upphandling Tjäna pengar Gemenskap Utbildningsbehov Dela på kostnader KULTURNÄT Olika typer av nätverk Det finns många olika typer av nätverk - en del är bara till för att fysiskt träffas utan identifierade mål. Man ska skilja mellan affärsnät, kompetensnät och kulturnät - de har alla ett syfte med olika mål. Affärsnät har som gemensamt mål att utveckla affärer för och mellan dem som ingår i nätverken. Kompetensnät har som mål att kompetensutvecklas tillsammans inom nätverk för att också nå ekonomisk fördel att det är flera som vill dela på en kompetensutvecklingsinsats. Kulturnät har som mål att träffas för gemensamma kulturella delar där också affärer kan blomstra med inte är dess egentliga syfte. Ha kul tillsammans! FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Marknad & affärer Företagsutveckling Information & Kommunikation Matchning Affärssystem Register Elektroniska affärer Ekonomitjänster Marknadskommunikation Verktyg på Internet Kommunikationsplattform Mötesplats Hälsa & Miljö Hälsoekonomi Miljö & Hälsoplan Friskvård Grön Turism FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se förutsättningar Det geografiska läget för entreprenörer och företagare medför till viss del speciella förutsättningar i gles- och landsbygder. Långa avstånd, kallt klimat och extrem gleshet är några exempel på detta. En särskild sårbarhet när det gäller förändringar i utbudet av kommersiell och offentlig service är en annan aspekt för dessa företag och entreprenörer. FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Källa: Glesbygdsverket
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Särskilda krav Företagande där verksamheten ställer särskilda areella krav (exempelvis inom jordbruks-, skogs- eller vissa former av besöksnäring) är nätverkande ett naturligt inslag i gles- och landsbygdens företagande. Jämfört med tätorter är några karaktärsdrag en större andel arbetsintensiv industri samt mikroföretagens (upp till nio anställda) större andel av sysselsättningen. FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Källa: Glesbygdsverket
FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se Procentandel av total sysselsättning som sysselsätts i microföretag (1-9 anställda). 2003 FöretagarnaRoslagen Larry Åberg larry.aberg@kkryss.se