Presentation av Barnombudsmannen Lena Nyberg Köpenhamn 5 maj 2008 Om Barnombudsmannen Presentation av Barnombudsmannen Lena Nyberg Köpenhamn 5 maj 2008

Varför finns Barnombudsmannen? Varje barn är en individ med egna rättigheter Barn och unga saknar rösträtt/formellt inflytande Barn har rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling Det är vuxna som måste se till att barnkonventionen förverkligas i praktiken! Barn har rätt till den standard som krävs för dess fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling, §27 Om Barnombudsmannen

Våra lagstadgade uppgifter företräda barns och ungas rättigheter driva på genomförandet av barnkonventionen bevaka efterlevnaden av barnkonventionen årsrapport till regeringen Lag (1993:335) om Barnombudsman Om Barnombudsmannen

Barnkonventionens artikel 4 ”Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter skall konventionstaterna vidta sådana åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser och, där så behövs, inom ramen för internationellt samarbete.” Arbeta praktiskt med barnkonventionen

Nationell strategi Rustad för revision I propositionen 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, den så kallade nationella strategin, framhålls att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa verkligen sätts i centrum. • Kommuner och landsting bör inrätta system för att kunna följa hur barns bästa förverkligas i det kommunala arbetet. Barnplaner, barnbilagor till budgeten och barnkonsekvensanalyser kan vara instrument för sådan uppföljning. • Kommuner och landsting bör erbjuda sin personal fortbildning om barnkonventionen och dess genomförande. Rustad för revision

Huvudprinciperna Barnkonventionen Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals

Direkt och indirekt kontakt Besök i skolor och andra barn- och ungdomsverksamheter Seminarier, konferenser och möten Brev- och telefonkontakter Ett hundratal kontaktklasser som svarar på enkäter Ett ungdomsråd Sju barnråd Webbplatsen Hallå! www.bo.se Om Barnombudsmannen

"Vi skulle behöva en skolsyster som är en man "Vi skulle behöva en skolsyster som är en man. Det är lättare som kille att prata med en man, om saker som bara killar förstår. Tjejer är inte så smarta på killfrågor. Vad vet skolsyster? Hon har inte varit kille direkt.” Pojke, 12 år Om Barnombudsmannen

Frågor som barn själva tar upp Stress Vårdnad, boende och umgänge Arbetsmiljön i skolan Skolmat Läxor och prov Skoltoaletter Mobbning - både elever och lärare mobbar Inflytande Trygghet Om Barnombudsmannen

Barn och unga berättar om sitt land Källa: Sverige äger! (2008)

Barn och unga berättar om sitt land 25 Källa: Sverige äger! (2008)

Barn och unga berättar om sitt land 53.1

Barn och unga berättar om sitt land 60 Källa: Sverige äger! (2008)

Skulle vi vuxna acceptera detta? ”Barn förväntas kunna byta kläder, duscha, hämta böcker och byta lokal på fem till tio minuter.” Arbetsmijön i skolan

Hälsorisker för flickor i övre tonåren Unga flickor känner sig oftare än pojkar otrygga i skogar och parker i sitt bostadsområde. Bara 60 procent av de femtonåriga flickorna äter frukost varje dag. Var tredje femtonårig flicka i har svårt att somna, minst ett par gånger i veckan. En av fyra flickor i åldern 16–18 år upplever att pappa sällan eller aldrig har tid att prata med dem. Nästan hälften av de femtonåriga flickorna tycker att de är för tjocka. Flickorna äter mer frukt och grönsaker än pojkarna, men låter oftare än pojkarna bli att äta lunch. Flickor mellan 16–18 år är minst nöjda med sitt utseende. Ätstörningar är tio gånger så vanliga bland flickor som bland pojkar. Nästan varannan flicka i åldern 16-17 år känner sig stressad minst ett par gånger i veckan där skolan är den enskilt största källan till stress. Upp till 18 (2007) Otrygghet: sidan 48 Frukostvanor: sidan 109 Sömnsvårigheter: sidan 138 Pappa har inte tid att prata: s 111 För tjocka: s 108 Äter frukt, men inte lunch: sidan 110 Missnöjda med utseendet: sidan 111 Ätstörningar: hämtat ur texten Stressade: sidan 137 Om Barnombudsmannen

Har elevrådet makt att påverka på din skola? Årsrapport: Röster som räknas (2006) Om Barnombudsmannen

Barns och ungas synpunkter Årsrapport: Röster som räknas (2006) Om Barnombudsmannen

Metoder Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnkonsekvensanalys Checklistor Barnbokslut Barnbudget Nöjt barn-index Ungdomsråd Revisorer Framgångsfaktorer Arbeta praktiskt med barnkonventionen

Barnkonsekvensanalys Röster som räknas

Så här prövar man principen om barnets bästa Prövningar av barnets bästa Så här prövar man principen om barnets bästa Vad säger barnkonventionen? Vad säger barn och unga? Gällande lagstiftning Aktuell forskning Beprövad erfarenhet Rådande praxis Arbeta praktiskt med barnkonventionen

Framgångsfaktorer för inflytandeforum Vuxnas motiv måste vara tydligt Ledningens vilja och engagemang är avgörande Strukturer är viktiga En ungdomssamordnare är av betydelse Tid och resurser är en förutsättning Ge kunskap till både de unga och berörda beslutsfattare samt andra berörda aktörer Se till att skapa en dialog och utveckla en positiv kommunikation mellan forumet och beslutsfattare samt andra berörda aktörer Följ upp forumet kontinuerligt Röster som räknas

Barns och ungas råd till beslutsfattare Skriv och tala så att barn och unga förstår. Sprid positiva förebilder av hur barn och unga har kunnat vara med och påverka. Avfärda inte omedelbart det barn och unga säger. Visa att ni lyssnar genom att återkoppla besluten till barn och unga. När det inte blir som barn och unga föreslår måste beslutsfattare motivera varför det inte blev så. Visa uppskattning och respekt för att barn och unga tar sig tid att delge sina synpunkter. Bjud på fika! Källa: Barnombudsmannens ungdomsråd Röster som räknas

www.bo.se

Hur stor del av våra resurser har gått till barn och ungdomar? På vad sätt har barn och ungdomar fått det bättre eller sämre? Rustad för revision

Gör aktiva prioriteringar Fördelning av resurser Skillnader kan uppstå Analyser för prioriteringar Del av budget som går till verksamheter som rör barn, för hälsa, utbildning, social service på nationell, regional och lokal nivå. Ovanstående budgets utveckling sett över flera år. Åtgärder för att alla barn ska tillförsäkras rättigheterna enligt barnkonventionen oavsett bostadsort och socialt eller etniskt ursprung. Åtgärder för att tillförsäkra utsatta barn eller barnfamiljer särskilt stöd. Budget och bokslut för barn Rustad för revision

Framgångsfaktorer Arbeta praktiskt med barnkonventionen Ledningens stöd och engagemang Styrdokument Etablerade strukturer Utbildning Erfarenhetsutbyte Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen