Depression Öppen föreläsning BUP USÖ

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
”Ett skratt förlänger livet”
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Beroende och den växande hjärnan
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Depression Öppen föreläsning BUP USÖ Antonia Simon Risberg Barn och ungdomspsykiater.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Välkomna!.
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
Hantera en kronisk sjukdom
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Affektiva Mottagningen
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Livsstil och återhämtning
Verksamhetschef BUP, Sunderbyn
Överenskommelse mellan Regeringen och SKL Prioriterade grupper Barn och unga år som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa Personer.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Barn och stress.
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Barn som växer upp i familjer med våld
Förvaltning/avdelning/enhet Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten.
SET Social Emotionell Träning  Birgitta Kimber
1 Ersta Vändpunkten Mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende.
Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Barn med ADHD kan uppfattas som: högljudda, störande, besvärliga eller bråkiga Pratar mycket Rastlös.
Hälsofrämjande insatser i skolan. Utvärdering av DISA. Pernilla Garmy Skolsköterska, Doktor i medicinsk vetenskap Skolsköterskekongress, Stockholm 15 april.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Måste man vara ledsen när man är äldre?
Ludvig Hallberg ST-Läkare Vuxenpsykiatri, PhD
Depression hos barn och ungdomar
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Suicidrisk-bedömning
Tonåren är en väldigt speciell 
Presentationens avskrift:

Depression Öppen föreläsning BUP USÖ Antonia Simon Risberg Barn och ungdomspsykiater chöl BUPUSÖ

Disposition Vad är en depression? Kliniska symtom Symtom i olika åldrar Stress sårbarhet Bedömning Behandling Förebyggande insatser Summering

Egen presentation

BUP: Kunskapsområdet Specialistresurs Tvärvetenskaplig LEON, Evidensbaserad metodik Salutogenes: behovet av mening, hanterbarhet och sammanhang Värde baserad: mötet

Olika kompetenser sida vid sida

Kursändringar i arbetsätt

Ödmjukhet och respekt

Vad är en depression? Folksjukdom En fjärdedel av männen och var annan kvinna löper risk att utveckla depression i ett livsperspektiv Det finns en förhöjd mottaglighet för depression i vissa familjer och livsomständigheter Hos tonåringar minst en elev i varje klass Flickor känsligare, skuldbenägna, lägre självkänsla

Vad är en depression forts. Press och för lite sömn kan ge förhöjd depressions risk hos unga Unga människor kan var känsligare för stress som kan upplevas starkare! Mindre erfarenheter att utgå ifrån kan förstärka känslan av ensamhet och hopplöshet Det finns samband mellan nedstämdhet och försämrat immunförsvar Hormonella förändringar i tonåren Risk att vuxna normaliserar depression hos unga, ser det som tillhörande utvecklings nivån, ex vis håglöshet och irritabilitet

När ska man misstänka depression hos en tonåring Förändringar i sinnestillstånd Ledsenhet och oro Ökad ilska Håglöshet Ändrade matvanor Alkohol, droger Skolk Koncentrationssvårigheter Hopplöshetskänslor, pessimism Hjälplöshet Uttryck för dödslängtan Värdelöshetskänslor, skuldkänslor

Konsekvenser av depression Det är fortfarande lätt att missa tonårsdepressioner Risk för självmord Obehandlad kan en depression påverka hela tonårstiden med försämringar i fungerande Depressiva mekanismer och tankemönster tenderar att förstärkas över tid Ökar den egna acceptansen för negativa omdömen Känslomässig pessimism kan färga av sig på omgivningen och ökar känslan av ensamhet och rädsla

Tendenser.. Barndomen krymper? Tonårstiden breder ut sig från11-55? Är det svårare att bli vuxen i dag? Nöjen kontra ansvar? Livsstilsförändringar? Psykisk ohälsa bland unga ökar!(källa Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009)

Folkhälsorapporter Tänkbara orsaker till ökad ohälsa bland unga Ökad arbetslöshet Individualisering: för många valmöjligheter! Mer alkohol! Mindre sömn! IT stress Orealistiska kroppsideal!

Stress killar och tjejer 75% tjejer kontra 45% killar stressar för prov 61% tjejer kontra 37% killar stressar på grund av krav på sig själva Varför är tjejer mer stressade? Realister? Gör som lärare säger Prestationsprinsessor Psykologiskt mogna Krav på många plan

Tanke.. Livet är inte ett problem som ska lösas utan en verklighet som ska upplevas Sören Kirkegaard (1813-1855)

Vad stressar oss? Nya situationer Oförutsägbarhet Sådant vi ej kan påverka

Stress tecken Humör: ångest, oro, skuld, skam, ledsen, irritabel, avstängd känslomässigt, Tänkande: virrig, svårt att prioritera, koncentrationssvårigheter, glömska, tunnelseende, ser inte möjligheter Beteende: äter snabbt, för mkt eller för litet Dövar sig med alkohol, Slutar lyssna, grälar

Hur kan stress angripas? Förändring det som är möjligt, oftast lättare förändra det som är utanför oss 1. Arbetsbörda 2. Översikt, vad är viktigast? 3. Relationer Acceptans: förändra förhållningssättet till stress Återhämtning Motion, Medveten närvaro

Stress kan leda till depression Hos barn och ungdomar är depression nära förbunden med livsomständigheter och omgivningsfaktorer Viktigt att tänka förebyggande och känna igen tidiga tecken!

Varför är det viktigt att tidigt identifiera depression? Vanlig sök orsak! 2-5% före puberteten, 10- 15% efter puberteten Samsjuklighet mer regel än undantag! Ångest, missbruk, ADHD, somatisk sjukdom Förloppet kan vara långdraget Lidande, funktionsnedsättning, studie och arbetsoförmåga Vanlig orsak till självmord! .

Utvecklingspsykologi Pubertet Sexuell mognad Frigörelse Gruppengagemang Integration Flexibilitet

Utvecklingspsykologi Ung vuxen Psykologisk mognad Föräldraskap, omsorg om barn Plattform yrkesmässigt Livsriktning, värderingar

Depressionssymtom i olika åldrar Ålder Spädis Skolbarn Tonåring Känsla ? Maskerade affekter Verbaliserar känslor Beteende Skrik, apati Tillbakadragen eller irriterad, bråkig Irritabel, bråkig, okoncentrerad Kroppsliga symtom Viknedgång, infektioner Huvudvärk, magont Sömnstörning, viktnedgång eller viktuppgång

Egentlig depression DSM IV Nedstämdhet irritabilitet (oro, missnöjd, pessimism) Glädjelöshet, nyfikenheten försvinner, avsaknad av initiativ och lust, hopplöshet, tråkigt Låg självkänsla skuld, accepterar andras kritik lättare, skuld även för sådant som ligger utanför egen påverkan Koncentrationssvårigheter, svårt rikta sin koncentration, klarar ej läxläsning Trötthet minskad psykisk energi, undviker kamrat kontakt, isolering

Egentlig depression forts. Sömnproblem Aptit påverkan sötsaker Dödstankar, själmordstankar, självskade beteende Minst 5 symtom i minst 2 veckor för diagnos

Samsjuklighet Regel 40-90% av tonåringarna med depression har ytterligare ett psykiatriskt problem Vanligast är ångestsyndrom, ADHD Depression ökar risken för missbruk

Differential diagnostik Sköldkörtel sjukdomar Cancer Mononucleos Anemi Centralstimulatia behandling P-piller

Kliniskt förlopp Median förloppet 8 månader Återfallsrisken är 20-60% inom 2 år och upp till 70% efter 5 år 20% utvecklar bipolaritet över tid

Komplikationer Självmord och självmordsförsök Missbruksrisk Försämrade skolprestationer Dålig psykosocial funktion

Riskfaktorer Ärftlighet för affektiv sjukdom Fysisk sjukdom Stress, förluster, konflikter Trauma Fattigdom negativa sociala faktorer Depression hos förälder Fientlighet, kritik, mobbning

Skyddsfaktorer Kärlek, tillit, stöd i relationer inom och utanför familjen Fungerande skola med bra relation till lärare och kamrater Regelbundenhet i sömn och matvanor Fysisk aktivitet Aktiv fritid

Bedömning Mötet Screening för depression Intervju av föräldrar och barn helst separat också Identifiera risker och styrkor Diff. diagnos och samsjuklighet Livslinje, stämningsdagbok

Bedömning fortsättning Utlösande faktorer Tidigare behandling och resultat Funktion cGAs skattning Suicid risk bedömning ingår i all depressions bedömning!

Behandling Individualisera Börja med samtal Information om depression, livsstil Familjebehandling Kbt/kpt Farmakologisk behandling

Läkemedelsbehandling Svåra depressioner Medelsvåra depressioner som ej förbättras efter 6-8veckors samtalsbehandling Behandling enligt socialstyrelsens riktlinjer SSRI preparat i första hand

Biverkningar Illamående, huvudvärk Beteende aktivering I sällsynta fall kan läkemedel utlösa mani Apati vid höga doser Ungdomar känsligare för läkemedelsbehandling än vuxna, viss förhöjd suicid risk Viktigt med täta återbesök särskilt i starten av en behandling

Behandling depression Ålder Spädis Skolbarn Tonåring Behandling Anknytningsarbete Stressreduktion Utesluta somatisk sjukdom Stress reduktion Samverkan skolan Stöd i relationer Kpt Kbt Gruppbeh. ACT Familjestöd SSRI

Prevention Observans depressions tecken hos nyblivna mammor Reduktion av riskfaktorer, exponentiellt förhållande! Livsstilsförändringar Regelbundenhet i vanor Positiva relationer och rimliga krav Ökad kunskap om depression

Socialstyrelsens riktlinjer Ger riktning för insatser Första linjen Specialistsjukvården

När ska BUP kontaktas? Måttlig nedstämdhet som ej förbättras efter 6-8 veckor med kognitiva samtal Svår depression med psykotiska symtom, själmordstankar, planer Funktions nedsättning Ärftlighet för bipolär sjukdom och depression Misstanke om bipolär sjd

Exempel Mattias 18 år David 15 år Nadja 15 år

Sammanfattning depression Depression är vanlig i ungdomsgruppen Depression är ett spektrumtillstånd Återfallsrisken är stor utan behandling Multimodal behandling Livsstilsanalys, identifiera styrkor, lustområden, riskfaktorer Läkemedelsbehandling vid svåra och utdragna tillstånd Värdera alltid självmordrisken

Förebyggande arbete på ett annat sätt.. Vi är alla förebilder, vad är livet värt?, hur roligt är det att vara vuxen? Att vara en viktig vuxen, som ser, lyssnar, bekräftar barn och ungdomar för det de är, inte värdera endast prestation Börja med att vara en sund modell i livsstil, motion, mat, sömn, alkohol Våga fråga och engagera Dig!

Framtidsvisionen