Kurslitteraturen består av 11 kapitel som var och en belyser olika delar av automatiseringstekniken. De utgör fristående delar men har en gemensam röd tråd som binder samman dem. Därför kan de läsas var för sig men vinner på att läsas gemensamt. Efterföljande bilder berättar kort om innehållet i respektive kapitel.

Första kapitlet ägnas åt att ge en tillbaka- och överblick av ämnesområdet. Ambitionen är att visa på viktigare historiska skeenden som varit grunden för områdets utveckling. Berättelsen slutar i dagens system där informationshanteringen har fått en allt mer central roll i modern automatisering.

En viktig komponent i moderna automatiserade system är PLC-systemen. De är billiga, snabba och med otroligt många möjligheter trots att de inte är särskilt stora. Det avbildade är ej större än en lite större tändsticksask.

Vi har våra sinnen för att lotsa oss genom tillvaron. Med känseln kan vi uppfatta värme hos föremål eller ytans beskaffenhet. De tekniska systemen har sina sinnen i form av sensorer. Kapitlet tar upp de vanligaste sensorerna och ger en översikt så att processen att välja en lämplig givartyp underlättas.

Vi har våra muskler för att påverka kroppens rörelser utifrån sinnenas intryck. De tekniska systemen har aktuatorer som sina muskler. Kapitlet beskriver de vanligaste aktuatorerna och ger en översikt över deras viktigaste egenskaper.

Av 10 personer i svensk industri arbetar mellan 3 och 4 med montering. Arbetet är ibland inte bra ergonometriskt och därför finns det en drivkraft att ersätta dessa arbetsuppgifter med olika typer av tekniska system. Kapitlet beskriver vad montering är ur ett systemperspektiv och utgör grunden för följande kapitel.

En av de vanligaste komponenterna då man vill automatisera, kanske för att ersätta olämpliga arbetsuppgifter, är roboten. Vid horisonten skymtar också andra tillämpningar. Serviceroboten är inte längre något man ser i futuristiska filmer utan är en realitet. Kapitlet beskriver olika robottyper och deras huvudsakliga användning.

I tekniska system som automatiseras måste komponenter tillföras för att det skall fungera. När vi själva skall montera en skruv och dra åt är detta inte särskilt svårt. För ett tekniskt system är detta en mycket krävande uppgift. Kapitlet beskriver de vanligaste matartyperna och pekar på hur komponenterna ser ut som är lämpliga för de olika matartyperna.

Den enklaste monteringen är den som ej behöver utföras. Därför har det förstås utvecklat sig en rad metoder för att sammanfoga delar till varandra. Vissa av dessa är lämpligare vid automatiserat montage. Kapitlet berättar om dessa metoder och vad man bör tänka på.

Kapitlet är en sammanställning av viktiga aspekter på hur delar bör utformas för att underlätta monteringen av dem. Kapitlet kan ses som en sammanfattning av de tidigare kapitlen som berör monteringstekniken.

Går det att mäta hur bra en produkt är utformad med tanke på hur den monteras? Ja – det är möjligt och som en konsekvens går det, med en metod som kallas DFA-metoden, att dessutom rangordna olika konstruktionsförslag. Det är därför också möjligt att jämföra ett tänkt förslag med en befintlig konstruktion för att avgöra om förslaget är en förbättring eller ej. Kapitlet ger en form av teoretiskt underlag till tidigare mer praktiska kapitel som berör monteringsteknik.

Det finns en klar trend inom både samhälle och industri att koppla samman olika datoriserade system. Syftet kan variera men i de flesta fall är det för att göra information tillgänglig på annat ställe än ndär den skapas. Frågan infinner sig förstås – hur går det till? Kompendiet behandlar olika kommunikationsprotokoll och kommunikationsprinciper.