Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
. Att minska stress hos modern under graviditeten har en klart förebyggande effekt för postpartum depression Vilket vi vet påverkar relationen o anknytningen.
Vad innebär det för små barn att växa upp i en våldsbenägen familj?
Tillgänglighetskonferens Örebro
GRUPPBEHANDLING AV SPELBEROENDE
Södertälje Parallellprocesser i arbetet med familjehemssekreterare och barnsekreterare.
Vår tids paradox Klicka för nästa sida .
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Familjehem och föräldraskap
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Är din triangel rättvänd? (Den enklaste förklaringen)
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.
Föräldraskapets utmaning
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Konsten att leda sig själv
Mindfulness – en hjälp på vägen
Kriser.
Småbarn och anknytning
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Livskunskap för de allra yngsta
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Anknytningsteori och barns utveckling
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
Föreläsning i fortbildningsserien ”Tidiga insatser” i Nacka maj 2014
Start & Stegen Tidigt lärande i förskolan
Av: Johan, Adam och Caroline =)
Nivåer i relationsutvecklingen Samvaro Samspel Samförstånd Samtal Sammanhang.
Kapitel 2 Livsstilens betydelse för hälsan.
och anknytningsteorier i bakhuvudet!
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Nycklarna till framgångsrik stresshantering. Anmäld dig redan idag om du …: … känner att du provat allt och vill ha ”nycklar” som verkligen fungerar …
Av egen kraft Marte Meo i Demensvård
Sociala relationer och hjärnan
Kommunikation och samspel
Effektivisera med ökad kvalitet
ICDP/Vägledande samspel
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
PLIKTBARN LUSTBARN.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Anknytning –individuation- separation
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Centrala och perifera nervsystemet
Roll och Grupputveckling Christer Sandahl
Social hållbarhet med siktet inställt på de tidiga åren
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
KONFLIKTER.
Bemöta personer som reagerar på trauma
Självkänsla.
Kommunikation.
Smärtbehandlingsenheten
Psykiskt funktionsnedsättning
Mentaliseringsbaserad terapi
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Varför gör du inte det du vill göra? Tror du att det är fel på dig?
NERVSYSTEMET CNS centrala nervsystemet Hjärna och ryggmärg
Kognitivt perspektiv.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner Kan inte alls reglera sina states Andra måste hålla dessa org i jämvikt Därför har b:s skrik stark effekt på föräldrarna Skriket känns inuti/ som eget B behöver någon som intonad för att reglera Affektreglering hänger samman med anknytning Tidig reglering handlar om spegling/maternal sensitivity Senare uppl. utvecklar svarsmönster, lägger till o utökar repertoaren. Men mönstren tenderar att förbli de samma

Vår sociala hjärna Formas:0-2 år: när barnets känslor regleras Känslor måste organiseras/sker i samspel Systemen utvecklas snabbt under de två första åren och formar basen för förmåga att handskas med känslor under livet Utv beroende av de soc erfarenheterna

Utveckling av den sociala hjärnan: EQ Orbitofrontalloben har nyckelroll Kontroler för höger hjärnhalva Eftertänksam reaktion på känslor:hålla tillbaka impulser: viljestyrka, självkontroll, empatiförmåga Utvecklas bara i relation till en annan. Erfarenhetsberoende:utv. efter födelsen, mognar först i småbarnsåldern Max.synapstäthet vid 10 månader:vid den tid då anknytningssystemet etableras. Handlar om det att bli människa

Affektreglering: De tidigaste känslorna handlar om att dra andra till sig o att undvika andra Frontalloberna har central roll Vänster aktiverar närmande: glädje, intresse engagemang Höger aktiverar tillbakadragande: rädsla oro Individuella olikheter:sensitiva har hög högersidig aktivering , hög bas nivå av kortisol i viloläge

Det affektiva systemet kommunikationsled mellan omgivning o biologi Fullt utvecklat vid födelsen Kroppslig reaktion/triggas av yttre el inre s. Drabbar snabbt och kortvarigt Tvingar fram en kroppslig reaktion Beteende som finns mest i ansiktet Kan inte välja att ha affektiva reaktioner Kan välja att inte visa affektiva reaktioner

Det affektiva systemet Lärt att dölja affekter: undvikande akn. Lärt att förstärka affekter: ambivalent ank. Affekter smittar Affekter väcks lättast av barn före språket A.har stor betydelse för att väcka minnet, gör saker medvetna för oss så vi minns. Minnen lagras efter den affekt som dominerar

Det affektiva systemet Affekter är lokaliserade i högra delen av den gamla hjärnan: Amygdala Formas 3 m. före födelsen/ mognar 24 m. Samma tid som anknytningssystemet Utvecklas till följd av samspel På kortikal nivå : frontalloberna

Affektutveckling Under 6 första månaderna signalerar barn när de är affektivt aktiverade. Kan inte hämma dem för någon annans skull. Kan inte äta upp gröten för mammas skull Under andra halvåret kan barnet skilja mellan mål o medel vilket kräver att det kan hämma sina reaktioner o styras av inre repr. genom förväntningar kan det föregripa det som ska ske o etablera gemensam uppmärksamhet. Kan uppfatta signaler hos andra o anpassa sitt beteende

Arbetsmodeller/ Internalisering av föräldrana viktig källa för att utveckla förmåga till självreglering kan då internalisera fö:s strategier för att lugna sig

Självutveckling- affektreglering Tillit till föräldern: som svarar på dess signaler Tillit till sig själv i samspel med föräldern Upplevelse av glädjefullt samspel och ömsesidighet Tillit till sig själv Barnet kan göra sin egen affektreglering, har en inre arbetsmodell som är stabil, fungerar under stress Kan då behålla sin inre organisation

Efter 6 månader kan B hålla tillbaka impulser vilket --Utgör basen för vår viljestyrka o självkontroll -Utvecklas i samspel o intersubjektivt relaterande. -Barnet lär att härbärgera känslor dela uppmärksamhet, förstå andras intentioner. -Lär att andra har ett inre o att man kan umgås från själ till själ. -Detta är som starkast vid 10 månaders ålder -Synapstätheten i orbitfrontalloben är som störst -anknytningssystemet håller på att konsolideras

Stress för bebisar handlar om överlevnad Basala system finns för att hantera stress HPA axeln B. ar låga kortisol nivåer i början när fö. Håller jämvikt genom att mata vagga o mata Deras omogna nervsystem instabila o kan snabbt kastas in i höga nivåer om ingen finn Om ingen svarar på barnets oro skapas känsla av hjälplöshet, skadligt om det är pågående över tid Stress genereras av det som är oförutsägbart okontrollerbart

Stress sårbarhet börjar redan i fosterstadiet Stress reaktiva delar av hjärnan-de mest sårbara Stress responsen börjar i fosterstadiet Påverkas av stress hos modern Påverkar b:s hjärna Hippocampus o hypotalamus Modern överför alltså sin översensitiva s reaktion annan s påverkan: alkohol,rökning, svår förlossn.

stress Känsliga barn är stress känsliga Har hög bas nivå av kortisol Behöver extra sensitivt bemötande Dessa utv ok hos sensitiva föräldrar Samband emotionell otrygghet o kortisol dyfunktion Det viktigaste är inte arten av stress utan tillgång till andra som kan reglera

stress Hur b reagerar på stress handlar om kvaliteten i ank. o ej om temperament Tryggt anknutna barn producerar inte höga nivåer av kortisol även när de var upprörda Nyckel element i otrygg anknytning är brist på tillit till andras känslomässiga tillgänglighet

stress Pågående stress är skadligt för B:s hjärna Kan påverka de prefrontala delarna vilka ansvarar för att uppfatta signaler o anpassa beteende Reducerar antalet kortisol receptorer i hippocampus, vilket minskar senare förmåga att klara stress. Tryggt ank. b. Utv många receptorer i hippocampus, ökar förmåga till stress coping

stress Robust stress respons är som gott immunförsvar Stress responsen blir underminerad av tidig separation osäkerhet avsaknad av tidig kontakt o reglering. HPA axeln kan bli programmerad av vara hypo eller hyperreaktiv pga av tidiga erfarenheter Hög kortisol kan ha permanenta effekter Effekten beror på intensitet, ålder, el hur kroniskt eller intermittent