Svensk språkhistoria.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad har denna byggnad med språk att göra?
Advertisements

Språklig variation i sverige
Svenskans historia.
Lånord.
Någonting lånat, någonting gammalt…
Från urnordiska till nusvenska
Språkhistoria - Fornsvenska
Del 2: Svenskans släktskapsförhållanden
Exempel på likheter mellan de indoeuropeiska språken
Svensk språkhistoria.
Övergången från medeltid till Renässans. Ca år
Språkhistoria Välkommen in!.
Språkhistoria.
Hur språket blev som det blev…
Svenska språkets utvecklig
Språkhistoria.
När blir ett ord svenskt då?
Antikens Grekland Frågan lyder: Vad vet du om Antikens Grekland?
Riksgiltigt talspråk (Medeltiden)
SPRÅK Vad är ett språk? Vilka olika sorters språk finns? Skriftspråk
Urnordiska Mellan ca 200 – 800 e Kr. talade de nordiska folken i stort sett samma språk. Isländskan är i dag mest likt det språket.
Malin Andersson, Nivrenaskolan, Sundsvall/Kvissleby –
Del 3: En kort genomgång av svenska språkets historiska utveckling
Från urnordiska till fornsvenska
Språkhistoria Svenskan tillhör den Indoeuropeiska språkstammen, den språkstam som vi vet mest om. Språk från Indien, Iran och nästan hela Europa finns.
SPRÅKHISTORIA.
Färöiska Färöarna tillhör Danmark men har ett eget språk och styr lite själv Färöiskan fick ett eget skriftspråk under 1800 talet När dem hade fått egen.
Svenska/historia/religion
Hur har ny teknik påverkat det svenska språket de senaste tusen åren?
Nu lär vi oss lite om likheter och skillnader mellan språken!
Språkhistoria och språksociologi
Svensk Språkhistoria.
Svenska språkets utveckling & släktskap
Nordiska språken del 1 Lgr-11 säger: ”Du ska känna till likheter och skillnader mellan svenska och de andra Nordiska språken”
Språkhistoria – våra namn
Dialketer.
Svenska språket.
Språkhistoria Språk som är släkt med svenskan
Språkhistoria och Grammatik
Språkhistoria ” Många tror att vi har ett ansvar att bevara språket, men det vore riktigare att säga att vi har en skyldighet att förändra det.” Ur ”Världens.
Krinstendomen.
Av: Linus, Clara och Agnes!
Språkhistoria 3.
Språkhistoria. Nästan alla våra ord i vårt språk har förändrats under tidernas lopp Inte konstigt då det har nötts och slipats av dagligt bruk i århundraden.
Svensk språkhistoria Runsvenska (ca år ).
-Ett tusenårigt språk -Cirka 10 miljoner brukare -Formats av flera historiska händelser.
 SPRÅKENS SLÄKTSKAP.   Så hur funkar det då?
Språkhistoria. Nästan alla våra ord i vårt språk har förändrats under tidernas lopp Inte konstigt då det har nötts och slipats av dagligt bruk i århundraden.
Språkhistoria 2. ”I Skandinavien har vi bara ett enda språk, skandinaviska.”
Från urnordiska till fornsvenska Joakim Persson, Ljud och bildskolan, Nyköping –
Indoeuropeiska språk Ca 80% i Norden talar Svenska, Danska och Norska – Förstår varandra Utvecklats ur gemensamt urnordiskt språk. Isländska och Färöiska.
Språkbruk genom tiderna
Sveriges språkhistoria
Svenska språkets historia
Svenskans språkhistoria
Svenska språkets historia
Språkhistoria.
Svenska språkets historia
Kyrkan Medeltiden åk 4 del 3.
Svenska språkets historia
Från urnordiska till fornsvenska
Förra gången… Jag har lärt mig att stava mitt namn på runspråk trots bokstavsbrist. Väldigt mycket historia som jag inte kunde. Svenska språket kommer.
                  Det svenska språket  Bildkälla: Marie Söderman 
Medeltiden Läxförhör 1 Vad ska vi kunna?
Svensk historia!.
Svenska språkets historia
Språkhistoria Urnodiska, Runsvenska, fornsvenska, nysvenska, nusvenska, dagens och den framtida svenskan.
Äldre- och yngre nysvenska, nusvenska
Språkhistoria.
Urnordiska och Fornsvenska
Presentationens avskrift:

Svensk språkhistoria

Indo-europeiska språkträdet

Till svenskan från… Odds Pojke Skola Byrå Kiosk Kloster Saga Tjej Gerilla Robot Teater Kalabalik Gevär Garderob Turist Biskop Paprika Lattjo Ketchup Slalom Maila Madrass Trottoar Snickare

Svenska språket i perioder Indoeuropeiska → Urgermanska → Urnordiska Runsvenska Äldre fornsvenska Yngre fornsvenska Äldre nysvenska Yngre nysvenska Nusvenska

Frågor till varje period Varför inleds perioden med detta årtal? Hur skrev man? Vilka sorts texter skrev man? Namnge någon viktig text. Varför viktig? Hände något speciellt som påverkade språket? Språkliga förändringar. Historiska faktorer av betydelse för språkets utveckling. Lånord – från vilka språk, varför? Ge exempel. Övrigt (t ex namn, dialekter)

Runsvenska Varför inleds perioden år 800? De urnordiska dialekterna utvecklas till olika språk. Processen är klar omkring år 800. Hur skrev man? Runor Futharken (16 runor) Sten, trä

Runsvenska Vilken sorts texter skrev man? Runstenar, ofta till minne av en avliden. Ca 2500 runstenar Namnge en viktig text. Rökstenen, Östergötland Världens längsta runinskrift, 760 tecken Det äldsta bevarade litterära verket. Svårtydd. Mystisk historia om kungar, nordisk mytologi.

Runsvenska ei → e ai → e au → ö öy → ö Språkliga förändringar Diftonger försvinner (men bevaras i gotländskan) ei → e ai → e au → ö öy → ö Öystein → Östen raisa → resa auga → öga

Gripsholmsstenen

Gripsholmsstenen Runor Translitterering: tula : lit : raisa : stain : þins at : sun : sin : haralt : bruþur : inkuars : þaiR furu : trikila : fiari : at : kuli : auk : a:ustarlar ni : kafu : tuu : sunar:la : a sirk:lan:ti

Gripsholmsstenen Normalisering: Tola let ræisa stæin þennsa at sun sinn Harald, broður Ingvars. ÞæiR foru drængila fiarri at gulli ok austarla ærni gafu, dou sunnarla a Særklandi. Översättning: Tola lät resa stenen efter sin son Harald, Ingvars broder. De foro manligen fjärran efter guld och österut gåvo örnen föda. De dogo söderut i Särkland.

Äldre fornsvenska 1225 → Äldre Västgötalagen (Den första texten på svenska, skriven med latinska bokstäver.) Exempel på böter Latinska bokstäver (först latin) Pergament (kalvskinn och bläck) Lagtexter, rättegångsprotokoll, testamenten Riddarromaner, helgonberättelser översattes

Ur Äldre Västgötalagen Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun · ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut · ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij M ·

Översättning Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får bane därav, böte tre marker.

Äldre fornsvenska Latin, grekiska – kyrka, präst, mässa, kors, altare, penna Krånglig grammatik Så här böjdes substantiven

Ur den heliga Birgittas uppenbarelser Gwz modhir talade: Huar ölkar görs, ther ophöghir sik hwadin bradhelica oc nidhirfaller sköt. Ok the som är standa, vitande at tholik oplyptilse vardhir aff ölsins makt, bida thy til at ölit är fulkomplica giort oc nidharlagt. Än thom som näsana halla mykyt när till ölkarsins hita händir äntigia at the niusa hardhelica älla at hiärnin röris oc värkir hardhelica. Swa är oc andelica.

Gud moder talade: När man brygger öl, då häver sig skummet häftigt och sjunker snart igen. Och de som står i närheten vet att denna jäsning beror på ölets inneboende kraft, och de väntar därför tills ölet är färdigbryggt och skummet har sjunkit. Men de som sticker näsan alltför nära hettan från ölkaret, dem går det så, att antingen nyser de häftigt eller också känner de yrsel i hjärnan och får svår huvudvärk. Så är det också andligen.

Yngre fornsvenska Ca 1375 → Lågtyskan inverkar mer (pga Hansan) Papper Boktryckarkonst Böjningssystemet blir mycket enklare Tyska lånord: handel och hantverk stad, betala, straff, kök, fönster, skomakare, fru

Fornsvenska ordspråk – översätt! Medh lagh skal man land byggia. Nöd brythir lagh. Mange baekkia ok sma göra stora aa. Baetra aer thaeth thrae som boghis, aen thaeth som bristir. Skogh hawir öron, ok mark hawir öghon. Thaen blaes ey vael at eelde, som myöl hawir i munne. Man skall ey giffnom haeste i mun see. Ey kombir skadhi een til by. Man skal sla jaernith, tha thaeth aer heeth. Baetrae aer een fughil ij haende aen fyre i skoghe. J thysto vatne aeru orma vaerste.

Äldre nysvenska 1526 → (Nya testamentet översätts till svenska) Gustav Vasas bibel – utveckling mot standardspråk Försvenskning Å, Ä, Ö finns för första gången → Politiskt: INTE dansk påverkan Starka dialekter → påverkar skriftspråket

Yngre nysvenska 1732 → Olof Dahlin: Then Swänska Argus (tidsskrift) Enklare språk Franska lånord 1700-tal Kungen Gustav III parfym, salong, kostym, konsert, byrå Engelska lånord 1800-tal strejk, räls, tunnel, biff, paj 1801 – stavningsnormer införs

Nusvenska 1900 → Talspråk och skriftspråk mer lika Teknik, utveckling – många nya ord Lånord från engelska, amerikanska (spec. efter 1945) sport, rekord, match, jeans, chips Enklare, rakare, kortare meningar Färre dialekter ”Rikssvenska” vanligare. Flytt till tätorter, massmedia 1906 – stor stavningsreform (godt - gott, hvad - vad, tvifvla – tvivla)