Nya Religioner VT 2011 Religionshistoria, Stockholms universitet Esoterism och nyreligiositet Kennet Granholm

(Västerländsk) Esoterism Ett flertal olika definitioner och angreppssätt Fokus på historiskt studium, men mer sociologisk och samtidsforskning har uppkommit under senare tid Fokus på västvärlden, alltså inte en ”universell esoterism” Inte en ”tradition” med specifika trossatser, praktiker och institutioner, utan ett sätt att närma sig och diskutera frågor om kunskap Detta sätt kan hittas i flera ”traditioner”, både vetenskapliga och religiösa. Vi kan t.ex. tala om Kristen esoterism Ett perspektiv varpå man kan belysa ofta marginaliserade fenomen

Tidigare angreppssätt Frances Yates Giordano Bruno and the Hermetic Tradition (1964) ”Den hermetiska traditionen”: Förbisedd tradition som står mellan vetenskap och religion Problem: Pseudo-enhetlig tradition, homogeniserar det esoteriska Antoine Faivre Access to Western Esotericism (1994) En samling (västerländska) praktiker och filosofier som delar familjelikhet och en specifik ”tankeform” Primärt: Korrespondenser, levande natur, fantasi(imaginatio) och förmedling, transmutation. Sekundärt: Konkordans, lärans förmedling (initiation) Problem: Baserad på begränsat material från en begränsad tidsperiod; tar inte beaktande esoterismens historiska förändring; enkel att använda som en ”kryssa för”-lista

Senare angreppsätt Wouter Hanegraaff Kocku von Stuckrad New Religion and Western Culture: Esotericism in the Mirror of Secular Thought (1996), Förnuft, tro och gnosis – esoterism som en tredje kunskapsväg i europeisk kultur The Grand Polemical Narrative – hur vissa kunskapsformer marginaliserats Kocku von Stuckrad Western Esotericism: A Brief History of Secret Knowledge (2005); Locations of Knowledge in Medieval and Early Modern Europe (2010) Esoterisk diskurs: påståenden om högre kunskap och metoder för att nå denna kunskap; ofta baserat på ontologisk monism

Klassiska ingredienser Nyplatonism – Det Ena ursprunget till allt genom emanationer, lära om att själen kan nå gemenskap med det Ena Prisca Theologia/Philosophia Perennis (”Uråldrig teologi”/”tidslös filosofi”) En kärna av hemlig visdom går att spåra i en mängd olika traditioner Försök att harmonisera olika religioner och filosofier Kabbala –Judisk mystik och nyplatonism Ein Sof, gudomlig emanation, livets träd med 10 världar Spanien/södra Frankrike från ca. 1150, sprids i Europa från 1492 Kristna och ”hermetiska” varianter utvecklas ”De ockulta vetenskaperna Alkemi, astrologi, magi – samband med vetenskap, religion och politik Problematiskt att klumpa ihop

”Hemliga sällskap” Rosenkorsarna: Frimurarna: Från 1600-t baserat på fiktion om Christian Rosenkreutz (Fama Fraternitatis, 1614) Frimurarna: Inspiration från rosenkorsordnar, modell från hantverkargillen Grand Lodge of England 1717 Gradsystem, starkt påverkat senare magiska/ockulta ordnar Esoterism och ”hemlig kunskap”: ”Hemlighetsfull retorik” – Dialektiken mellan det dolda och det avslöjade Erfarenhetsbaserade hemligheter – behöver upplevas för att nås

Esoterism i olika epoker Renässansen – esoterismens födelse? ”Återupptäckt” av antika källor Kristen esoterism Upplysningstiden – stora förändringar Sekularism, vetenskap framom religion Relativ frigörelse från Kristendom, ökat intresse för icke-kristen religion Impulser från icke-kristen religion; evolutionism; kausalitet framom korrespondenser; psykologisering Romantiken – revolt mot upplysningstiden Försök att “återförtrolla världen”, återinföra mystik i tillvaron “Upptäckten av naturen”; intresse för det förkristna Tankar om Nation och Folk

Senmodernitet Occulture: Ökad individualisering, av-kristning, pluralism och avtraditionalisering Ökad fragmentering, nya kombinationer av praktiker och filosofier uppstår Globalisering, mediatisering Postsekulära kritik av sekularism Occulture: Christopher Partridge – The Re-Enchantment of the West (2004/2005) En reservoar av idéer, trossatser, symboler, praktiker etc. som människor använder som en resurs i konstruktionen av religiösa/andliga identiteter Populärkultur den arena där occulture frodas, ett forum där vi konfronteras med en mångfald religiösa idéer, symboler etc. Populärisering av det esoteriska Från Kristen till ockult kultur

Ockultism Spiritualism 1848-> Den ockulta väckelsen ”Sekulariserad esoterism” vs. specifik 1800-tals inriktning av esoterism ”Vetenskaplig” esoterism, kritik av Kristendom Tankar om självständig ”ockult tradition” Spiritualism 1848-> Systrarna Fox i delstaten New York, kommunikation med avlidna Den ockulta väckelsen Eliphas Lévi (Alphonse-Louis Constant, 1810-1875) – den första moderna magikern Den Gyllene Gryningens Hermetiska Sällskap (1888) – model för nästan alla senare magiska sällskap Aleister Crowley (1875-1947) – den mest inflytelserika moderna magikern, ”världens ondaste man” och ”Satanismens fader”, Thelema – viljans religion Ordo Templi Orientis (1912) – Crowley’s senare språkrör

Esoteriska strömningar som diskurskomplex Diskurs – ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen) En esoterisk strömning är en samling specifika diskurser i en specifik kombination Dessa påverkar vilken den ”högre kunskapen” man söker är samt metoderna för att nå den

Teosofi och Antroposofi Teosofiska Samfundet New York 1875, Helena Blavatsky (1831-1891) Fokus på Indien, introducerade begrepp som reinkarnation, Karma och Chakras till väst ”Den första nyreligiösa rörelsen”, stor påverkan på senare utvecklingar Antroposofiska Sällskapet Rudolf Steiner (1861-1925), tidigare ledare för Teosoferna i Tyskland, grundar sällskapet 1912 Stor påverkan utanför rörelsen genom t.ex. Waldorf-pedagogik (Steiner-skolan) och Biodynamisk odling

Modern magi Sexmagi Den vänstra handens väg Kaosmagi Paschal Beverly Randolph (1825-1875) – den första inom att utveckla en systematisk sexmagi Aleister Crowley & O.T.O. – Popularisering av sexmagi Den vänstra handens väg Uppkommit under senare hälften av 1900-talet Individualism, självdeifikation, antinomianism T.ex. Church of Satan, Temple of Set, Dragon Rouge Kaosmagi Ny magisk strömning från slutet av 1970-talet Väldigt svårt att definiera, utmärkande drag: Extrem eklekticism; Undvikan av dogmer; ”Avprogrammering”; Psykologiserad magi; Sigillisering; kaosteori – att påverka sannolikheter

Nypaganism Naturens gudomlighet, återuppväckandet av Europeiska förkristna religioner Sekundär påverkan från ras-fokus (racialism) och feminism Asatro/Germansk nypaganism Tysk romantik, slutet av 1800-talet Ny-nyhedendom, fr. 1970-talet Wicca Gerald Gardner, fr. 1950-talet – ”Europas förkristna häxreligion” Gudinnedyrkan – fokus på Gudinnan, feminism Andra inriktningar: Druidism, nyschamanism

Traditionalism Radikal Traditionalism Antimodernt, anti-västerländskt, sökandet efter ”äkta tradition” René Guénon (1886-1951), Julius Evola (1898-1974) Söker sig till t.ex. Ortodox Kristendom, Sufism, Hinduism Radikal Traditionalism Fokus på Europeisk förkristen religion och kultur Anti-demokratiskt Tidskriften Tyr främsta språkrör Visst intresse för radikal ekologi och Alan de Benoists ”Nya höger” T.ex. Rune-Gild, grundat i Texas 1980

Esoterism och religionsforskning Eranos-möten i Ascona, Schweitz, sedan 1933 Deltagare bl.a. Carl G. Jung (1875-1961), Gershom Scholem (1897-1982), Mircea Eliade (1907-1986), Joseph Campbell (1904-1987) Esoteriska impulser in i religionsforskningen Philosophia Perennis i en akademisk form – sökandet efter universella strukturer Jung och psykologiseringen av alkemi Dessa författare stor inspiration för esoteriker