Integration ”Om livsvillkoren i Sverige präglas av arbetslöshet, segregering, diskriminering och sociala problem är risken stor att människor utvecklar en livsstil som präglas av outsidersidentitet.” ”En god introduktion till Sverige och successiv integration, där alla familjemedlemmar deltar i samhällslivet, ger de bästa förutsättningarna att ta sig in i samhället.” Mångfald 2006 - 2007

Integration Introduktionen i Sverige blir gynnsam om Individen i centrum Tidigt i arbete Bort från den sociala isoleringen Samarbete mellan myndigheter och organisationer Ge inte färdiga paket till individen Viktigt att gå ifrån ”omhändertagandet” till arbets- och tillväxtprogram av de invandrade. Mångfald 2006 - 2007

Källa: Integrationsverket ”Arbete är nyckeln till integration. Om människor med annan etnisk bakgrund än den svenska förvägras inträde till arbetsmarknaden eller till arbete som motsvarar deras kompetens skapar detta ett etniskt segregerat Sverige” Källa: Integrationsverket Mångfald 2006 - 2007

Ett demokratiskt problem Invandrare stängs ute från arbets- och bostadsmarknaden visar aktuell forskning samt rapporter från EU-rådet. Sverige har fortfarande problem med rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Vår diskrimineringslagstiftning kritiseras och den används inte i tillräcklig utsträckning. Det behövs strategier på tre nivåer: strukturell nivå, institutionell nivå och individuell nivå. Källa: Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige 2002, Integrationsverkets rapport Mångfald 2006 - 2007

Svensk diskrimineringslagstiftning Europakommissionen mot rasism och intolerans kritiserar den svenska regeringen för hur man försöker komma till rätta med rasism och diskriminering i landet. Kommissionen anser framför allt att lagstiftningen är för dålig. Källa: Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige 2003,. Integrationsverkets rapport Mångfald 2006 - 2007

Mångfald i arbetslivet ”Att ta tillvara invånarnas möjligheter att arbeta är avgörande för Sveriges framtida tillväxt. Arbete är hävstången för att nå integration. En ökad etnisk mångfald i arbetslivet kan ge Sverige kraft att fortsätta utvecklas. Mångfald är en gemensam tillgång.” Källa: Integrationsverket Mångfald 2006 - 2007

MOD – Mångfald & dialogs utbildningsmaterial Sveriges invandring Efter isen: Olika stammar vandrar in i landet. Bronsåldern/vikingatid: Handelskontakter medför invandring. Tidig medeltid: Kristna missionärer, köpmän och hantverkare från Tyskland. 1500-talet: Systematisk rekrytering av hantverkare från Polen, Ryssland och Tyskland. 1580: Var åttonde stockholmare var invandrare av första generation. 1610: Göteborgs befolkning består av 100% invandrare. 1600-talet: Svenska armén består till stor del av invandrare från andra länder. Fortsatt arbetskraftsinvandring från hela Europa. 1700-talet: Armén återvänder med sina utländska långivare i kölvattnet. 1800-talet: Stor finsk invandring, flyktingar från Baltikum, Polen, judiska flyktingar från Ryssland, stor svensk utvandring - flykt undan fattigdom och svält. Källa: MOD – Mångfald & dialogs utbildningsmaterial Mångfald 2006 - 2007

MOD – Mångfald & dialogs utbildningsmaterial Sveriges invandring Början av 1900-talet: Arbetskraft- och flyktinginvandring från andra europeiska länder 1911: Lagstiftning mot judisk invandring 1914: Första utlänningslagen i Sverige 1917: Passtvång införs Runt 1:a världskriget: Omfattande flyktingsinvandring 1933: Stor flyktingvåg från Tyskland Runt 2:a världskriget: Omfattande flyktinginvandring från Europa 1946-1975: Organiserad arbetskraftsinvandring från flera europeiska länder. Viss flyktinginvandring bl.a. vapenvägrare från USA. 1980-talet och framåt: Omfattande flyktingsinvandring från länder utanför Europa samt forna öst-blocket. Inget behov av arbetskraftsinvandring. Flyktingar börjar beskrivas som ett politiskt problem. Källa: MOD – Mångfald & dialogs utbildningsmaterial Mångfald 2006 - 2007

MOD – Mångfald & dialogs utbildningsmaterial Sveriges invandring 1880-1930 Sverige ett nettoutflyttningsland, ca 1 000 000 svenskar emigrerar till USA 1945-1949 60 000 finska krigsbarn, 18 000 danskar, 43 000 norrmän, 35 000 balter, 45 000 flyktingar från Europa och från tyska koncentrationsläger 1950-1960 Ekonomiskt uppsving efter WWII, arbetskraftsinvandring främst från Finland, Grekland, Turkiet och Jugoslavien 1972 Arbetskraftsinvandringen upphör från länder utanför Norden p g a avvikande konjunkturer 1973 Militärkuppen i Chile 1973-2001 Flyktinginvandring Chile 1973-1988 ca 27 000, assyrier och syrianer 1975-1980 ca 20 000, Iran 1979- ca 52 000, Irak 1980- ca 56 000, palestinier 1975-1990 ca 13 000, somalier 1985-1992 ca 15 000 från f.d. Jugoslavien 1990-2001 ca 100 000 från f.d. Jugoslavien Källa: MOD – Mångfald & dialogs utbildningsmaterial Mångfald 2006 - 2007