Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Avsnitt: Läkemedel Hämta rapporten här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys
Verksamhetsanalys 2012 – den nionde årsrapporten Rapporten följer upp hälso- och sjukvård i Västra Götaland för verksamhetsåret 2012. Den skall ge möjligheter till jämförelser över tid, mellan olika hälso- och sjukvårdsnämndområden i regionen och mellan regionen och riket/andra delar av riket. Målgrupp för rapporten är politiska nämnder och styrelser. Rapporten är också ett faktaunderlag för alla som på olika nivåer arbetar med kvalitetsutveckling/verksamhetsutveckling. Frågor om rapporten: Marianne Förars 070 887 56 61 Rapport, diagram och kompletterande filer finns här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys Denna bildfil innehåller tabeller, diagram och ”kort om”- rutor ur rapporten. Ange källa ”Verksamhetsanalys 2012” vid återgivning Rapporten är framtagen för att ge en sammanhållen bild av hälso- och sjukvården i regionen och skall - bygga på enhetligt framtagen statistik ur befintliga datakällor och övriga underlag, - ge möjlighet till olika typer av jämförelser: över tid, mellan områden och mellan regionen och riket/andra delar av riket och mellan kön, - innehålla analyserande kommentarer, - utgöra ett komplement till övrig regional rapportering, - i tillämpliga delar samordnas med årsredovisning och budgetunderlagsarbete, på sikt utvecklas med allt större fokus på analys och uppföljning av effektivitet och kvalitet. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Innehållsförteckning VA 2012 Arbetsgruppen för Verksamhetsanalys 2012 2 Inledning 5 Regionens befolkning 8 Perspektiv på resurser och resursförbrukning 11 Prehospital akutsjukvård 26 Tillgänglighet 30 Konsumtion av hälso- och sjukvård 38 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning 55 Öppna jämförelser - utveckling över tid och variation mellan landsting Primärvårdens kvalitetsregister VGR. Nationella Diabetesregistret, NDR. Hjärtsjukvård och kvalitetsregistret SWEDEHEART Svenskt NjurRegister (SNR) Svenskt Bråckregister Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP - GallRiks RIKSHÖFT Svenska Höftprotesregistret Scandinavian Obesity Surgery Registry (SOReg) RättspsyK Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke Riksät Nationella kvalitetsregistret SveDem – Svenska Demensregistret Svenska palliativregister Cancer 121 Maligna hudtumörer Huvud- och Halscancer Lungcancer Bröstcancer Äggstockscancer Njurcancer Urinblåsecancer Prostatacancer Tjocktarmscancer Ändtarmscancer Patientsäkerhet 153 God Vård – Uppföljningsrapport 2012 160 Patientnämndernas uppföljning 171 Uppföljning av jämlik vård - jämlikhetsindikatorer 173 Befolkningens uppfattning om hälso- och sjukvården 178 Läkemedel 180 Tandvård och tandhälsa 189 Hälso- och sjukvårdens personal 197 Del 2 Basala uppgifter 200 Tabellbilaga på webben Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Att tänka på vid tolkning av resultat 1 – läs alltid figurtexten Olika bakgrundsfaktorer som kan förklara skillnader i mätvärden Befolknings-/patientsammansättning ex ålder, sjuklighet, socioekonomisk sammansättning i olika områden Arbetssätt och behandlingsmetoder ex dagkirurgi kontra operation i slutenvård, följsamhet till medicinska vårdprogram Struktur, arbetsorganisation och kultur ex fysisk utformning, informationshantering, ledarskap, lärandemekanismer, kultur, drivkrafter Resurser Pengar, kompetens, bemanning Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Att tänka på vid tolkning av resultat 2 – läs alltid figurtexten Olika mätrelaterade faktorer som kan förklara skillnader i mätvärden Täckningsgrad – ex kvalitetsregister Kvalitet i data – ex diagnossättningspraxis, bortfall Val av datakälla – ex nationellt patientregister, lokala sjukhusfiler Standardisering av resultat - ex ålders- och könsstandardisering i vissa fall Olika definitioner av indikatorer - ex undvikbar slutenvård i ÖJ respektive SKL, återinskrivningar inom 30 dagar i benchmarking respektive äldreuppföljningen Val av grupperingar - ex geografiska områden, åldersgrupper Val av presentation – ex skala på diagramaxel Statistisk osäkerhet/slumpmässiga förändringar – kan visa på förändringar/skillnader som inte är statistiskt säkra Säsongsvariation – ex tillgänglighet, halkolyckor Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Hälso- och sjukvård i Västra Götaland Verksamhetsanalys 2012 Läkemedel Hämta rapporten här: www.vgregion.se/verksamhetsanalys
Tabell N-1: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2012 redovisat utifrån förskrivande enhet. Data avser läkemedel på recept till invånare i Västra Götalandsregionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. I VGR ingår förutom sjukhusförvaltningar och VG Primärvård även recept från privata förskrivare. aIntroduceras under 2013. Källa: Concise Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Tabell N-2: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2012 redovisat utifrån vårdcentralens geografiska placering. Ej ålders- och könsstandardiserat. aIntroduceras under 2013. Källa: Concise Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Tabell N-3: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2012 redovisat utifrån patientens folkbokföringsort. Data avser läkemedel på recept utfärdat av förskrivare inom regionen. Ej ålders- och könsstandardiserat. aIntroduceras under 2013. Källa: Concise Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2008-2011 Tabell N-4: Utfall på nyckeltal för läkemedel 2008-2011. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. 2012 Figur N-1. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. 2012. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-2. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år Figur N-2. Antal antibiotikarecept per 1000 invånare och år. 2012 resp 2011. Ej ålders- och könsstandardiserat. Källa: Concise Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-3. Åldersfördelning för barn som erhållit diagnosen öroninflammation för 2011. Källa: Vega Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-4. Åldersfördelning för barn som erhållit diagnosen öroninflammation för 2011, med andel som ej hämtat ut antibiotika. Källa: Vega Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-5. Andel patienter som erhållit ett läkarbesök för öroninflammation efter hälso- och sjukvårdsnämndsområde för 2011, med andel som ej hämtat ut antibiotika. Ålder 1-6 år. Källa: Vega och Digitalis Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-6. Andel patienter som inte hämtat ut antibiotika inom en vecka (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen öroninflammation efter nämndområde. År 2011. Ålder 1-6 år. Källa: Vega och Digitalis Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-7. Andel barn 1-6 år som inte hämtat ut antibiotika inom en vecka (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen öroninflammation, efter listad vårdcentral (vårdcentraler med minst 30 patienter i diagnosgruppen). År 2011. Källa: Vega och Digitalis. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-8. Andel uthämtad antibiotika inom en vecka av typ penicillin V (ATC-kod J01CE02) av uthämtad antibiotika totalt (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen öroninflammation, efter nämndområde. År 2011. Ålder 1-6 år. Källa: Vega och Digitalis. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Figur N-9. Andel uthämtad antibiotika inom en vecka av typ penicillin V (ATC-kod J01CE02) av uthämtad antibiotika totalt (ATC-kod J01) efter besök med diagnosen öroninflammation, efter listad vårdcentral (vårdcentraler med minst 30 patienter i diagnosgruppen). År 2011. Ålder 1-6 år. Källa: Vega och Digitalis. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Kort om öroninflammation Öroninflammation till barn 1-6 år behöver i normalfallet inte behandlas med antibiotika. Trots detta är det över 80 procent av barnen som erhåller besök för öroninflammation i gruppen 1-6 år som får antibiotika. Variationen i följsamhet till rekommendationer är stor på såväl nämnd- som vårdcentralsnivå. Penicillin V är den mest använda antibiotikan för öroninflammation i patientgruppen. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Sömnmedel och läkemedel till äldre Befolkningen i Västra Götalandsregionen har högst användning av sömnmedel och lugnande medel i hela Sverige. Ett arbete med att ta fram en handlingsplan för förbättringar inom detta terapiområde pågår. För att uppnå förbättringar i förskrivningen av läkemedel krävs geografiskt och verksamhetsinriktade insatser. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Öppna jämförelser I Öppna jämförelser 2012 har Västra Götalandsregionen förbättrat sig på nästan alla de indikatorer som är kvar sedan föregående år. Regionen har dock fortfarande ett förbättringsarbete att göra framför allt inom områdena äldres läkemedelsbehandling och användningen av sömnläkemedel och övriga psykofarmaka. I samband med Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar har ett regionuppdrag tagits fram. Här finns åtgärder för att bl.a. öka läkemedelsbehandlingen av benskörhet och användningen av biologiska läkemedel vid reumatoid artrit. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Regionens läkemedelskostnader Regionens läkemedelskostnader uppgick under 2012 till knappt 3,9 miljarder kronor, vilket är 2,6 procent lägre än under 2011. Vid utgången av 2012 uppvisade Västra Götalandsregionen en kostnadsökning för rekvisitionsläkemedel med 6,6 procent medan kostnaden för receptläkemedel (förmånskostnad) minskade med 5,8 procent. Sjukhusens kostnader ökade med 2,3 procent Primärvården uppvisar för samma period en minskande läkemedelskostnad med 11,7 procent till följd av att kostnadsutvecklingen för receptläkemedel här får fullt genomslag Den enskilt största orsaken till kostnadsnedgång 2012 var patentutgångar och prissänkningar på läkemedel. Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Viktiga kostnadsdämpande faktorer Viktiga kostnadsdrivande faktorer www.vgregion.se/lakemedel. Den enskilt största orsaken till kostnadsnedgång 2012 var patentutgångar och prissänkningar på läkemedel 1 januari 2012 höjdes gränserna för högkostnadsskyddet för läkemedel på recept, vilket medför att patienten till större del själv bekostar sina läkemedel. Detta bidrar till att dämpa kostnaderna för receptläkemedel och påverkar primärvården i högre utsträckning än sjukhusen Regionens nyckeltal för läkemedel pekar på en fortsatt förbättring i kostnadseffektiva val av läkemedel. Ökad användning av nyare läkemedel leder till kostnadsökningar. En fördjupad information om kostnadsutvecklingen finns i ”Prognosrapport – Kostnadsutvecklingen för läkemedel 2013-2014”, www.vgregion.se/lakemedel Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys
Verksamhetsanalys 2012 vgregion.se/verksamhetsanalys