Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Advertisements

Modellering i praktiken
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen.
Nils Schönström Din Journal på nätet Nils Schönström Dagar om Lagar Nils Schönström.
Dokumentation av Arbetsterapiprocess
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
NI och V-TIM 2 V-TIMs anpassning till NI
Inger Wejerfelt, SKL/Arkitekturledningen
Basal processmodell för svensk sjukvård – SAMBA
Patientens väg genom vården
SAMBA Britha Sjöberg Lars Björkman
Disposition Processer Samba modellen Vad kan Samba användas till
Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?
UML och processmodellering i hälso- och sjukvård
Relationen mellan begrepp i Socialstyrelsens termbank och NI:s begreppsmodell Ett fackspråkligt begrepp med dess definition motsvaras av flera atomära.
Tjänster.
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Regiongemensam utveckling av hälso- och sjukvården Regionstyrelsen
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Nationell Informationsstruktur
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård
Svensk Förening för Medicinsk Informationsbehandling
Personprocessen Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende egna problem och önskemål, meddelanden Hälsoprocess förädlingsobjekt: personens.
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
Strukturerad processbeskrivning som kvalitetsfaktor - SAMBA Lars Björkman distr.läk, systemförvaltare
Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Rådet för funktionshinderfrågor 27 september 2012 Jan Terneby.
Nya föreskrifter och allmänna råd
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg Luleå f og a re.
Arbetet i Svenska Läkaresällskapets kommitté för medicinsk språkvård Magnus Fogelberg, ledamot av kommittén Ordförande Svensk Förening för Medicinsk Informatik.
1 Processen i Region Skåne Regional arbetsgrupp –identifiera målgrupper, –ta fram lämpliga kommunikationskanaler, –ta fram utbildningsmaterial, verktyg.
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst Magnus Fogelberg Stockholm f og a re.
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Värmland Missbruks- och beroendevård för Värmlänningen!
Vårdinformation och informationsöverföring
Processerna Klinisk process
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Välkommen till den nya hemsjukvården KOMHEM – vård, omsorg och rehab nära dig
Välkommen till visning av Cosmic R8.0
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Treserva Användarföreningen
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård Maria Areblad Magnus Fogelberg Örebro f og a re.
Föreläsning om RUP RUP – Rational Unified Process
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
SMGAO Jan-Olof Åberg Utvärdering I SMGAO Jan-Olof Åberg.
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
Delat beslutsfattande och SIP
Nationell patientöversikt
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Nationell patientöversikt
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur styrs landstinget?.
Presentationens avskrift:

Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys Samba Diskussion Maria Areblad 2003-02-04

Aktörer Socialstyrelsen Carelink SIS, Swedish standard institute AG 1-4 CEN/TC 251 (Comité européen de normalisation, Technical Committee for Helth Informatics) WG 1-4 Dessa aktörer arbetar på olika sätt med terminologi i Sverige. Socialstyrelsen har det nationella samordningsansvaret för terminologi. SIS är Sveriges standardiseringsorgan. I det Europeiska arbete (CEN/TC 251) finns arbetsgrupper och dessa har sina motsvarigheter i SIS, dessa benämns som arbetsgrupp 1, 2, 3, 4. Maria Areblad 2003-02-04

Modeller Maria Areblad 2003-02-04

Modeller Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Det finns olika typer av modeller. Vilken modell man väljer vid en viss fas i arbetet beror på vilket syfte man har med modelleringen. Maria Areblad 2003-02-04

Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken Maria Areblad 2003-02-04

Processmodellering Beskriver ett flöde Kan följa förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs). Maria Areblad 2003-02-04

Informationsmodell Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag Maria Areblad 2003-02-04

Verksamhetsmodellering Effektmatris Målanalys Processmodellering med resurslager Begreppsmodellering Verksamhetsmodellering bygger på ett antal olika modeller som gemensamt verkar för att rätt arbete görs vid rätt tillfälle. Effektmatris: Vad är det vi vill uppnå och med vad? Målanalys: Vilka mål siktar vi mot, vad är det vi vill uppnå? Processmodellering:Med hjälp av resurslager beskriva ”uppdragets” flöde och vilka ”resurser”som processen kräver kontakt med. Begreppsmodellering: Beskriver objekt, objekts relationer till varandra. Maria Areblad 2003-02-04

UML Språket har skapats för systemutveckling Ifrågasatt för begreppsmodellering Bättre för informationsmodellering Fördel: bästa stöd för systemutvecklare ett språk genom hela utvecklingen Maria Areblad 2003-02-04

Contsys Maria Areblad 2003-02-04

Contsys Uppdrag från Socialstyrelsen Env 13940 Contsys, CEN/TC 251 Nationell projektgrupp Tidsperiod, våren 2001 Rapport Remissförfarande Fortsättning…… Maria Areblad 2003-02-04

Utgångsläge För varje begrepp engelsk term definition på engelska förklaring med exempel UML-bild (klassdiagram) UML=Unified Modeling Language Maria Areblad 2003-02-04

Metod Contsys originalbegrepp har identifierats,sökt en svensk motsvarighet, vid identiska begrepp har en direkt översättning gjorts. Direktöversättning När en direkt översättning ej kunnat göras men begreppet ansetts ha en viktig funktion har begreppet förts in i svensk begreppsvärld. Modellering När begreppen ej stämt överens med svenska förhållanden har det ersatts av svenskt vedertaget begrepp. Termsättning via definition Maria Areblad 2003-02-04

Contsys uppdelning Vårdkontinuitetens aktörer Hälsoproblem och deras handläggning Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Aktiviteter och lika former av beslutsstöd Mandat i vårdkontinuiteten Hälsodata i vårdkontinuiteten I Contsys återfinns dessa kapitel. Varje enskilt kapitel beskrivs i korthet på följande bilder. Contsys material finns i sin helhet på Socialstyrelsens hemsida (www.sos.se/hälso- och sjukvård/klassifikationer och terminologi/terminologi). Maria Areblad 2003-02-04

Vårdkontinuitetens aktörer Många olika typer av aktörer allt från professionella vårdgivare till apparater som hjälper enskilda patienter. Kartlagt olika typer av aktörer som producerar information med betydelse för den sammanhängande vården för patienter. Maria Areblad 2003-02-04

Vårdkontinuitetens aktörer Hälso- och sjukvårdsorganisation Hälso- och sjukvårdspersonal Annan hälso- och sjukvårdsintressent Annan vårdare Annan organisation Medicinteknisk produkt Hälso- och sjukvårdsagent Medicinteknisk anordning Datorprogram Hälso- och sjukvårdsintressen Patient Hälso- och sjukvårdsproducent Maria Areblad 2003-02-04

Hälsoproblem och deras handläggning Innehåller olika typer av grupperingar av hälsoproblem. Hälsoproblem, anledningen till att en person kontaktar hälso- och sjukvården. Kan innebära intyg, vaccination, akutbesök mm. Ger möjlighet att se kontaktorsaker ur olika perspektiv Maria Areblad 2003-02-04

Hälsoproblem och deras handläggning Problemkomplex Maria Areblad 2003-02-04

kontinuitetsperspektiv Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Svenska regelverk pekar ut vårdprocessen och vårdkedjan kopplad till handläggning av hälsoproblem. Begreppen i detta kapitel ger möjlighet till strukturering av verksamhet och dokumentation efter det aktuella hälsoproblemet. Maria Areblad 2003-02-04

kontinuitetsperspektiv Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Kontaktperiod Patientkontakt Direkt patientkontakt Indirekt patientkontakt Kontakt komponent Vårdepisod Tjänstekomplex Maria Areblad 2003-02-04

Aktiviteter och olika former av beslutsstöd Beslutsstöd i form av vårdprogram är vanliga i vården. Beslutsstöd finns i Contsys på olika nivåer av vårdplanering och relaterar till olika aktiviteter och tjänster i sjukvården. Maria Areblad 2003-02-04

Aktiviteter och olika former av beslutsstöd Kliniska riktlinjer Vårdprogram Vårdplan Aktivitetsplan Mål i vårdplan Mål i aktivitetsplan Hälso- och sjukvårdsaktivitet Hälso- och sjukvårdstjänst Kompletterande hälso- och sjukvårdsaktivitet Automatiserad hälso- och Tjänsteurval Maria Areblad 2003-02-04

Mandat i vårdkontinuiteten Mandat inom hälso- och sjukvården är hårt knutet till lokal lagstiftning. Viktigt att se vilka befogenheter som behövs för att man ska kunna bedriva vård, hur mandatet uppstår och utdelas. Maria Areblad 2003-02-04

Mandat i vårdkontinuiteten Mandat att begära vård Hälso- och sjukvårdsmandat Mandat att utlämna hälsodata Kontinuitetsunderlättande mandat Vårdbegäran Information om förändrat mandat Maria Areblad 2003-02-04

Hälsodata i vårdkontinuitet Enligt svenskt synsätt är hälsodata samma som information i patientjournalen. Arbetet har visat att det skapas mycket information i vårdprocessen som inte alltid Inte hör hemma i patientjournalen. Maria Areblad 2003-02-04

Hälsodata i vårdkontinuitet Samlade lokala hälsodata Samlade icke validerade hälsodata Lokal patientjournal Hälsodata komponent Gemensamma hälsodata Gemensam patientjournal Begäran om validerade hälsodata Utvalda validerade hälsodata Icke validerade hälsodata Hälsodata att journalföra Validerade hälsodata Patientjournal Hälsodata Maria Areblad 2003-02-04

Har man nytta av Contsys? Contsys använd i vårt regionarbete så långt det är möjligt. Beskriver begrepp som har med kontinuitet att göra, vilket stämmer väl in i tanken att arbete processorienterat – efter vårdprocessen. Maria Areblad 2003-02-04

Contsys nationellt Socialstyrelsen, Epc Remiss landsting mm Arbetsgrupp 2 (”spegling” av WG 2, CEN/TC 251) Contsys ligger nu som en förstandard i CEN/TC 251 och det olika medlemsländerna har fram till sommaren 2003 på sig att lämna in synpunkter inför den kommande revideringen (och ev möjlighet att därefter göra Contsys till en standard). Denna bild beskriver vilka olika vägar materialet kan gå beroende på om man på europanivå kan fatta beslut att Contsys ska bli en standard eller om detta behöver göras på nationellnivå. CEN/TC 251 SIS (Swedish Standards Institute) SIS Maria Areblad 2003-02-04

Samba Maria Areblad 2003-02-04

Samba Startade som nätverk Övergick till projekt våren 2002 Tidplan Modellering 2003-04-01 Dokumentation 2003-05-30 Samba är ett projekt finansierat med ITHS2 medel. Maria Areblad 2003-02-04

Syfte Identifiera och beskriva en gemensam huvudprocess inom hälso-och sjukvården Definiera huvudprocessens begrepp Den huvudprocess som SAMBA ska identifiera och beskriva kommer sannolikt att utgöra den ”bas” som många olika typer av arbeten kommer att kunna utgå ifrån. Maria Areblad 2003-02-04

Utgångspunkt Tagit del av processmodeller framtagna i olika landsting Tagit del av nationella arbeten med koppling till Sambas arbete POINT SITHS Tagit del av olika internationella modeller och standarder HL7 HISA För att SAMBAs arbete ska vara väl förankrat och harmonisera med andra nationella arbeten stäms vårdprocessen av mot den typen av arbeten, ex POINT. Från internationellt håll har man visat stort intresse för Sveriges arbete i SAMBA. Arbetet har redovisats på olika projektmöten i CEN/TC 251 och är aktuellt som input i HISA revideringen. Maria Areblad 2003-02-04

Avgränsning Projektet har inget mandat att sätta standards men skall kunna överlämna förslag till SIS/HSI till kommande standard Maria Areblad 2003-02-04

Deltagare Stockholms läns Landsting Landstinget i Värmland Region Skåne Västra Götalandsregionen RegionIT (Jönköping, Östergötland) Örebro Universitet SFMI, Svensk Förening för Medicinsk Informatik Maria Areblad 2003-02-04

Vision Beskriva de centrala processbegreppen på ett sätt som kan: Öka vårdpersonalens förståelse för IT-användande Öka IT-leverantörernas förståelse för verksamhetens behov Underlätta beslutsfattande avseende vårdens IT-stöd Utöver de mål som formulerats i SAMBAs projektplan hoppas man även kunna uppnå dessa goda effekter av arbetet. Maria Areblad 2003-02-04

Effekter Underlätta modulär uppbyggnad av IT-stöd Referensterminologi för vårdprocessen Förutsättningar för strukturerad informationsinsamling Rationell åtkomst av information Detta är bieffekter som man hoppas att SAMBAs arbete ska kunna föra med sig. Maria Areblad 2003-02-04

förändra/ omformulera vårdåtagande Övergripande processmodell - ”Vård av enskild patient” Vårdbegäran- bedömning Vårdavslag med hänvisning Org.enhet Vårdutbud Vårdgivare Person / Patient Mottaga vårdbegäran Vårdbegäran Bedömning av vårdbegäran Vård- åtagande --- * Uppfattat tillstånd 1:M Skapa plan Vårdåtagande- plan ---- * Vårdplan 1:M * Mål Genomförd vårdaktivitet ---- * Resultat Utföra vård- aktivitet Bedöma vårdbehov Vårdbehov Planera fortsatt vård Här följer tre olika modeller från tre olika arbeten med olika geografiska representationer. Vid första anblicken ser det väldigt olika ut men läser man igenom dem noga framgår att de alla beskriver samma sak. Det som skiljer bilderna åt i princip är det sätt man valt att rita processmodellen på. fortsätta enligt plan Vård- utvärdering ---- * Måluppfyllelsegrad * Kvarstående behov Utvärdera mot mål i plan Avsluta vårdåtagande Vårdåtagande avslut förändra/ omformulera vårdåtagande Maria Areblad 2003-02-04

Genomförd vårdaktivitet Förslag till gemensam, övergripande processmodell - ”Vård av enskild patient” med ingående begrepp Statiska begrepp, finns oberoende av processen Person/ Patient HoS -personal HoS- organisation Vårdutbud Process-steg Vårdhän- visning ej accepterad vårdbegäran ”hanterar vi detta?” Skapa Vårdbegäran Mottaga Vårdbegäran Vårdbegäran Bedöma Vårdbegäran Dynamiska begrepp, uppstår i processen Vård- Åtagande --- * uppfattat tillstånd accepterad vårdbegäran Vårdåtagande- plan --- * Vårdplan * Mål Vårdbehov Bedöma vårdbehov Planera forts.åtgärd Förändra/omformulera vårdåtagande fortsätta enl. plan Vårdutvärdering --- *Måluppfyllelse *Kvarstående behov. Genomförd vårdaktivitet (utfall, resultat) Utföra planerad åtgärd Utvärdera åtgärd/mål ej vårdbehov Avsluta vårdåtagande Avslutat vårdåtagande förnyad vårdbehovsbedömning Maria Areblad 2003-02-04

Arbetsmaterial SAMBA – 021115 Patientens process avvakta / inte göra något Arbetsmaterial Uppleva vårdbehov Framställa begäran om vård HoS process för vård av en enskild patient Hänvisa / Avvisa matchar inte vårdutbud Motta vårdbegäran angående patient Ställa vårdbegäran mot vårdutbud Avveckla vårdåtagande Utforma vårdbegäran matchar vårdutbud avveckla Skapa / utforma vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utforma vårdbegäran Utvärdera måluppfyllelse fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande Maria Areblad 2003-02-04 SAMBA – 021115

Contsys´ begreppsvärld En gemensam modell av vårdprocessen på övergripande nivå Arkitektur/ Informatik Verksamhets- utveckling ? ? Begrepps- modell Den processmodell som SAMBAs arbete ska resultera i är tänkt att fungera som ”bas” i många olika arbeten. Processen kommer att vara beskriven på en generell nivå vilket innebär att den behöver ”kläs på” med just det perspektivet som är aktuellt, ex uppföljning, dokumentationsprocessen, ekonomi mm. Samhälle/ Beställare Patienten Klinisk verksamhet Administration Maria Areblad 2003-02-04

Processmodell med resurslager Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering Här beskrivs hur man kan arbete med processmodellering och resurslager. I detta ex är metoden använd för att kartlägga hur dokumentationen beskriver den vård en enhet bedriver. Dokumenteras viktiga händelser och aktiviteter? Dokumenteras dessa på rätt ställe? Är informationen sökbar? Maria Areblad 2003-02-04

Koppling Samba - Contsys Processteg Samba Aktiviteter Samba I SAMBAs arbete används Contsys terminologi så långt det är möjligt. Det innebär även att processmodellen ”utsätter” Contsys terminologi för prövningar, vilket kommer att tillföras redan befintliga synpunkter på Contsys inför den kommande revideringen. Begrepp Contsys Terminologi Contsys Maria Areblad 2003-02-04

Resultat Generell processmodell Begreppsmodeller Textuell beskrivning Notationssätt UML ……. Detta är de slutprodukter som kommer att finnas när SAMBA slutredovisar sitt arbete, sommaren 2003. Maria Areblad 2003-02-04

”Synpunkter – förankring” Nationellt Nästa avrapportering, Vitaliskonferensen 4-6 mars 2003 Termforum Internationellt CEN/TC 251 HISA För att SAMBAs arbete ska bli så bra som möjligt behöver den framtagna vårdprocessen utsättas för synpunkter. Detta kommer att ske både på nationellnivå och internationellnivå. Maria Areblad 2003-02-04

www.carelink.se www.sos.se www.sfmi.org/samba Bra www-adresser www.carelink.se www.sos.se www.sfmi.org/samba Maria Areblad 2003-02-04