UML och processmodellering i hälso- och sjukvård

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Modellering i praktiken
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Märkning uteblev – patient opererades på fel sida
Dokumentation av Arbetsterapiprocess
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
NI och V-TIM 2 V-TIMs anpassning till NI
Inger Wejerfelt, SKL/Arkitekturledningen
Basal processmodell för svensk sjukvård – SAMBA
Patientens väg genom vården
SAMBA Britha Sjöberg Lars Björkman
Några viktiga krav i ISO9001:2000
Samordnad vårdplanering
Disposition Processer Samba modellen Vad kan Samba användas till
Syften med utvärderingar • Kontrollera och ge beslutsunderlag Har man gjort det man skall? Har man följt riktlinjerna? Behövs det kompletterande åtgärder?
Systemkarta.
AU Digital samverkan LO Process
Relationen mellan begrepp i Socialstyrelsens termbank och NI:s begreppsmodell Ett fackspråkligt begrepp med dess definition motsvaras av flera atomära.
Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys
STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
BILD 1 Hipp hipp hurra, PS Kröyer 1888 ”…med patientens bästa för våra ögon…” En krage utan huvud i lövverket. Det tog 117 år för en värld att upptäcka.
Verktyg för ökad patientsäkerhet
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Modellering med UML
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Patientmaktsutredningen
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård
Personprocessen Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende egna problem och önskemål, meddelanden Hälsoprocess förädlingsobjekt: personens.
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
ISO 1087 – terminologins standard
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Modell för Utveckling av ledningssystem
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Fogare Arketyper i verkligheten Samordnad vårdplanering Magnus Fogelberg Linköping
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
Strukturerad processbeskrivning som kvalitetsfaktor - SAMBA Lars Björkman distr.läk, systemförvaltare
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
Nya föreskrifter och allmänna råd
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg Luleå f og a re.
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst Magnus Fogelberg Stockholm f og a re.
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Luleå Luleå eLäkekonst Hur kan IT förändra vården? Nils Schönström Center för eHälsa i samverkan Luleå.
Vårdinformation och informationsöverföring
SBAR för strukturerad kommunikation
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Processerna Klinisk process
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Treserva Användarföreningen
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård Maria Areblad Magnus Fogelberg Örebro f og a re.
Föreläsning om RUP RUP – Rational Unified Process
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Statusbedömning av byggnadsverk
SPELPLANEN Implementering Identifierat BEHOV! Välj väg!
Presentationens avskrift:

UML och processmodellering i hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg Göteborg 2007-02-12

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA ordförande SIS/TK 115 projektledare i ISO/TC 37/SC 1/WG 5 för ISO WI 24156 ledamot SIS/TK 334 och dess AG II ordförande CEN/TC 251/WG II 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Bakgrund En rad olika processbeskrivningar med olika typ av modellering har sett dagens ljus sedan tidigt -90-tal Varje landsting har gjort sin modell Vi behöver en enhetlig beskrivning av processen ”vård av en enskild patient” ur ett producentperspektiv Processbeskrivningen måste kunna användas i systemutveckling 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Fokus Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation? Hur kan arbetsprocessen göras begriplig för en dator? Hur skall informationen struktureras i IT-system? 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Kommunikation mellan alla enheter Klinik A Mott Klinik B Avd Klinik B Mott åb VC Avd Kom- mun Hem VC åb Viktigt med väl definierade termer och fastställd informationsstruktur för kommunikation mellan olika enheter. En sådan informationsstruktur kräver att arbetsflödet identifierats och beskrivits som en process. 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Begreppsmodeller beskriver begreppens statiska samband utan att visa deras samverkan i dynamiska processer. Processmodeller beskriver hur arbetsmoment, aktiviteter, påverkar förädlingsobjekt. Flödesmodeller visar hur parallella processer samverkar och åskådliggör en arbetsordning. Informationsmodeller beskriver hur begreppen representeras i en informationsstruktur som tar hänsyn till hur begreppen hanteras i processerna. Datamodeller beskriver den logiska strukturen hos lagrad information. Verksamhetsmodeller fokuserar på uppgiften för en viss verksamhet och hur processer stöder verksamhetens syfte. 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Standarder ISO 704 – terminologisk metodik ISO/PTR 24156 – begreppsmodellering prEN 13940-2 kontinuitet i vården, processrelaterade begrepp (CONTsys 2) ISO/IEC 19501 – UML SAMBA – svensk nationell processmodell 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Beskriver ett flöde Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Beskriver inte tidsaspekten i processen Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs). 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vad är ett begrepp? Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO 1087-1, rev 2000, direkt översatt) Varje kännetecken är själv ett begrepp 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Den semiotiska triangeln Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet semiotik = teckenlära Referent Term Term = den språkliga beteckningen 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Unified Modeling Language Språk för systemutveckling Begreppsmodellering Informationsmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Klass = typ av objekt 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Specialisering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Specialisering – exempel 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Association 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Aggregation 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Aggregation – exempel 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Informationsobjekt – klass 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Statiska och dynamiska begrepp statiska begrepp är passiva instanserna kan inte påverka instanser av andra begrepp instanserna kan ändras av andra begreppsinstanser dynamiska begrepp är aktiva instanserna kan påverka instanser av andra begrepp 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Dynamiska begrepp handlingar utförs med viss avsikt händelser inträffar utan mottagarens kontroll 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Gemensamma kännetecken alla dynamiska begrepp har kännetecknen: tid plats en handling utförs, och en händelse inträffar, vid en viss tidpunkt och under visst tidsförlopp på en identifierbar plats 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Kännetecken för handlingar agent avsikt metod förhållanden 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Kännetecken för händelser påverkande faktor sätt 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Handling: blindtarmsoperation agent: opererande kirurg med eventuell assistans avsikt: att få bort blindtarmen metod: appendektomi, en definierad kirurgisk åtgärd förhållanden: att patienten bedöms ha blindtarmsinflammation (för denna typ av handling indikation) 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Händelse: plötslig blödning sätt: kärlet brister påverkande faktor: högt blodtryck, förkalkat kärl eller missbildat kärl 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall” 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering (avsikt) Aktör ansvarig för processen (agent) Process Tillstånd Tillstånd (insats) (utfall) Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processens begrepp tillstånd tillstånd före tillstånd efter process påverkar resulterar i instantierar instantierar instantierar Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processens begrepp lunga oröntgad lunga röntgad lunga lungröntgen påverkar resulterar i instantierar instantierar instantierar Lunga Lungröntgen Lunga Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Alltså En begreppsmodell beskriver begreppen, statiska och dynamiska En processmodell beskriver hur instanser av ett dynamiskt begrepp förändrar instanser av ett statiskt begrepp från ett underordnat begrepp till ett annat 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur ITHS 2-projekt Processmodell för vård av enskild patient Modellen beskrivs ur ett producentperspektiv Modellens avsikt är att utgöra en generell bild över hälso- och sjukvård i Sverige Processmodellen är ett verktyg som bl a kan användas vid verksamhetsutveckling 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering SAMBA Används även utanför Sverige, uppmärksammat i ISO och CEN Bakgrundsmaterial bl a till CONTsys 2, standard för begrepp om arbetsflöde i sjukvården Structured Architecture for Medical Business Activities 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering SAMBA Presenterat vid MIE 2005 i Genève 2005-08-29 av Maria Areblad, Linköpings universitet Artikeln har redan refererats i andra vetenskapliga artiklar! 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall” SAMBA tilläggsbeskrivning för ”process” värdehöjande för någon har ett förädlingsobjekt definierat mål någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden en tydlig start och ett tydligt slut skall kunna repeteras helt eller delvis 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering processen är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är de ingående aktiviteterna 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Aktivitet aktiviteten är en handling den har en agent den genomförs med avsikt metoden är aktivitetens arbetssätt 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Processen ”är en …” Aktiviteten ”är en …” 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Tjänst Alla tjänster är aktiviteter Vad särskiljer tjänsten? Definitioner i BRAA CONTsys förstandard Beskrivning i EU-direktiv Tjänsters fria rörlighet Tjänster ställs parallellt med varor En tjänst erbjuds En aktivitet utförs 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Tjänst Troligen kan en tjänst bestå av flera processer Rekursion! 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Undvik krångel! SAMBA har analyserat processbegreppet i hälso- och sjukvård Talar inte om tjänster utan endast aktiviteter 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Aktör ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vårdprocess Klinisk process 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processpaket 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process Kommunikationsprocess 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processpaket (Patientens process) (Resursprocess) Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process) 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processpaket 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Processpaket Klinisk process Styrprocess In the following presentation of the SAMBA process model, we have cut the process leaving a quarter cake and turned it back with the core process on top. Kommunikationsprocess 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Processerna i paketet enligt SAMBA Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälsotillstånd såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat tillstånd) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på vårdbegäran och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Modellens byggstenar Arbetsflödet Objekt Aktivitet Förädlingsobjektets väg 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Begrepp i processen 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Processens begreppsmodell 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Processens begreppsmodell 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Processens begreppsmodell Rekursion! Processmodellens 5:e dimension 1 – 3 rumsdimensionerna 4 tidsdimensionen 5 skalningsdimensionen 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Processmodell med resurslager Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering PAUS! 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Övning: vårdprocessen

M. Fogelberg, UML och processmodellering Sätt det hela i arbete! Processanalys Begreppsanalys Informationsanalys Informationsanalys 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Tänk efter vad som görs Vad är det som hanteras? Vad blir resultatet? Vad används resultatet till? I vilken process utförs nästa aktivitet? När förändras resultatobjektet nästa gång? 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Begreppsmodell identifiera begreppen i och kring varje aktivitet modellen omfattar alla begrepp modellen delas upp i vyer/bilder varje bild visar ett fåtal relaterade begrepp varje bild bör byggas kring ett centralt begrepp en bild av hela modellen är imponerande men oöverskådlig 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Informationsmodell Visar vilka begrepp i processen som vi måste hålla information om (troligen inte alla) Identifierar stödbegrepp nödvändiga för informationsbehandlingen Utnyttjar standardiserade informationskomponenter Används i syntaxbeskrivningen 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vårdbegäran mottas vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. Kommunikationsprocess - information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vårdbegäran beslut om bedömning Styrprocess - mandat besluta om bedömning vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. Kommunikationsprocess - information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. Kommunikationsprocess- information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd fogare Styrprocess - mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Kommunikationsprocess- information vård- begäran motta mottagen besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran bedöma tillstånd uppfattat Rutin i några landsting pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering fogare 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering fogare 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Problemkomplex, mål i vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot till- gängliga aktiviteter 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering fogare 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd avgränsa problemkomplex mål i vårdplan i HoS- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information matcha mål mot till- gängliga aktiviteter hälso- och sjukvårds- hälsoproblem mottagen vård- begäran prioritera, formulera problem- komplex bedöma vårdbehov behovs- bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd välja aktiviteter besluta att planera vård planerings- beslut Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information boka resurser aktivitets- lista tillstånd med aktivitetsplaner behovsbedömt tillstånd mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista fastställa besluta om användning av planerad aktivitet pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet undersökt tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat resurssatt aktivitetslista Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. matcha mål mot till- gängliga aktiviteter Kommunikationsprocess- information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering utföra aktivitet undersökande bedöma tillstånd åtgärdande utvärdera resultat 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information matcha mål mot tillgängliga aktiviteter undersökt tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista bedöma bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Aktiviteter - åtgärder Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet åtgärdat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information åtgärdat tillstånd förnya beslut att aktivitet bedömt mål i i HoS- mandat besluta om användning av planerad aktivitets- lista resurssatt aktivitetslista boka resurser pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera utfall målupp- fyllelse (intern kvalitet) ompröva mål i vårdplan resurssatt aktivitetslista Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. Kommunikationsprocess - information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering fogare 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål målupp- fyllelse (intern kvalitet) Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information bedömt tillstånd avseende vårdbehov kontrollera utfall åtgärdat tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan resurssatt aktivitetslista utvärdera resultat bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Slut på processen målet nått Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande vårdin- formation Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. meddela avslut av vårdåtagande avslutsmed- delande Kommunikationsprocess - information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

Klinisk process - uppfattat tillstånd avslut av vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov besluta att vård- åtagande skall avslutas meddela bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd avslutsmed- delande mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Slut på processen målet ej nått förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat vårdin- formation Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. Kommunikationsprocess - information 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov förnya hälso- och sjukvårdsmandat bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd mål i vårdplan i HoS- inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem förnyat vårdåtagande resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation

M. Fogelberg, UML och processmodellering Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information vårdin- formation Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. matcha mål mot till- gängliga aktiviteter 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Referenser BRAA - Begreppsområdena Resurs, Aktör och Aktivitet, Modeller för beskrivning av vårdens organisation och tjänster (Spriterm C1-5). http://www.fogare.se/dokument/braa.doc CONTsys SE: Förslag till svensk version av begreppssystem för kontinuitet i vården. http://www.fogare.se/dokument/contbegr12.pdf SAMBA – Samverkan, begrepp och arkitektur http://www.fogare.se/dokument/samba_3_0.doc 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Referenser Areblad M, Fogelberg M, Karlsson D, Åhlfeldt H. SAMBA - Structured Architecture for Medical Business Activities. In: Engelbrecht R, et al. (editors) Connecting Medical Informatics and Bio-Informatics. MIE 2005: Proceedings of Medical Informatics Europe; 2005 Aug 28-31; Geneva, Switzerland. p. 1225-30 Object Management GroupUML (Unified Modeling Language) specifikation, http://www.omg.org/technology/documents/formal/uml.htm 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering

M. Fogelberg, UML och processmodellering Tack! Flera av bilderna om arbetsflöde och processteori är utarbetade av Maria Areblad Grafisk bearbetning av SAMBA-modellen: Lars Björkman fogare www.fogare.se binder samman begreppen 2007-02-12 M. Fogelberg, UML och processmodellering