Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, 20-21 oktober 2010, Piteå Kostnadseffektiv partikelavskiljning i mindre närvärmeanläggningar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Biogasutlysningen vid Energimyndigheten
Advertisements

Mattias Gustafsson, SGU
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
E-handelsidentiteter ökar konverteringsgraden – En studie utförd av HUI Research på uppdrag av.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) © 2011 HUI RESEARCH.
Säkringar eller effektbrytare som kortslutningsskydd
Del I Inlämning för entreprenadteknik
TRAVEL PLANplus Arbetsgruppsmöte 28 maj 2009
Johan Yngvesson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Solenergi- dagar Datum Ort.
Presentation Energikollen Lantbruk Gruppträff 2
Laddomat 21 -Grunden för effektiv ackumulering
Skörd och användning av exakthackad rörflen
Är det möjligt att göra Replot självförsörjande med
Energismarta produkter teknisk isolering
Dagens och framtidens seniorer och deras framtidsförväntningar
Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp
Avalon Information Systems Vi är IT-företaget som behärskar framtagning av information och utveckling av konkurrenskraftiga IT-system. - Produktinformation.
Doktorand: Jessica Erlandsson Handledare:
Energiformer och energikällor
Före Efter  Projekten har drivits parallellt med i princip samma tidplaner. De enskilda delarna såsom pannor, turbiner, rörsystem etc har beställt från.
Energiprojekt Edita Bobergs
Helhetsgrepp om versionsbyte av Raindance
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Fjärde järnvägspaketet
Emissioner från hushållens biobränsleeldning
Utvärdering av NOX och SO2 utsläpp
Krav och energimärkning av uppvärmningssystem
Leif Nyman Teknisk chef Norden.
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
Arrangeras av Voltimum.se – portalen för elproffs Framtidens energieffektiva elinstallationer Det vi inte mäter kan vi inte förbättra Per Carlberg, Schneider.
Miljöförbättringar Picasso Måleri Fjärrvärme installerat för att värma avfettningsbad, tidigare gasol minskning av CO2-utsläppen med ca ton/år.
Definition av avfall & när avfall upphör att vara avfall
Energiportalen 15 februari 2006
Hybriddrivsystem för miljöfordon
Produktionsförutsättningar Montage av bro Grundläggningsförhållande Tunneldrift och tillgänglighet Huvudvattenledning.
Det lyser i grannens stuga – eller? analys av biologisk behandling i Sydost Avfallsplaner med stora ambitioner Miljömål med större ambitioner Alla är små….litet.
Varför är CCS viktigt? Klimatkonferens i Göteborg 27 januari 2009 Sten Åfeldt Enhetschef Enheten för kraftproduktion.
2 Studien visar att…  Sverige ska minska kväveutsläppen – men inte lika mycket som andra länder.  Det går att få större effekt på Östersjön till samma.
Medicinsk stab Patientsäkerhet
Svenska Brukshundklubben Stockholmsdistrikt Välkomna ! © CGH
Vilhelmina november 2009 Förstudie: Digital närservice, utbildning och kultur Beställare och huvudmän för förstudien är: Inlandskommunernas Ekonomiska.
Vår metodik för att energieffektivisera Flerfamiljsbostäder
INTRODUKTION LOKALT ÅTERBRUK MED NY BIOTEKNIK
Framtida energitillförsel
Förmågor och centralt innehåll
El- och värmeeffektiva installationstekniska lösningar i flerbostadshus Lennart Jagemar Docent Installationsteknik Energi och Miljö Chalmers Göteborg Docent.
ALF- och Fakultetsmedel Lunds Universitet 2007 Yvonne Giwercman, Pirkko Härkönen, Helena Jernström, Ewa Roos, Gunilla Westergren-Thorsson PROJEKT AKKA.
”Hållbar affärsutveckling i ett helhetsperspektiv ” PurNet 24 maj 2011 Thomas Bergmark
Runda Barn -teamet Runda Barn -teamet.
The Capital of Scandinavia Artikelinformation förenklar handel med belysningsartiklar Anders Hedlund, Trafikkontoret.
1 Syntes och utvärdering av småskalprogrammet Robert Schuster.
Konferens 4S-ledningsnät
Småskalig värmeförsörjning med biobränslen Programkonferens Piteå oktober, 2010 Välkomna!
NETinfo Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders Sjöö, bitr. PL.
Skogsindustrin vänder ett nytt blad Karin Ericsson och Lars Nilsson Miljö- och energisystem (LTH) Lunds universitet.
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Energianläggningar Ångkraft El- och/eller värmeproduktion
Serviceprogram (RSP) Remissutkast Jämtlands län - att längta till och växa i.
ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH FORDON BRÄNSLECELLSDRIVNA FORDON Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada.
Erbjuder sina kunder att; Fokusera på sin kärnverksamhet Expandera med flexibel tillverkningskapacitet Sänka sina tillverknings kostnader Frigöra bundet.
Materialutveckling för additiv tillverkning Pulverbäddbaserad additiv tillverkning har hittills primärt nått tillämpningar inom flyg, medicinsk teknik.
L U L E Å U N I V E R S I T Y O F T E C H N O L O G Y Energieffektiv partikelavskiljning för närvärmepannor. Projekttid Programkonferens.
ENERGIOPTIMERING Läckagesökning Konfiguration Styrning Efterbehandling
© ABB Björn Norberg Stockholm 25 okt. När lönar det sig att välja bästa verkningsgrad?
Skogsindustrins syn på satsningen på förnyelsebara bränslen Karolina Boholm, Rådgivare Transportpolitik, Skogsindustrierna Skogsindustriernas Årsmöte
Nästa steg utifrån vad vi lärt: Nytt PGSA eller implementering.
De utmaningar vi arbetar med inom ramen för CITyFiED-projektet finns i många bostadsområden i Sverige och runt om i Europa. Med innovativa lösningar för.
Optimera underhållet och maximera livslängden
Pannor s
Presentationens avskrift:

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Kostnadseffektiv partikelavskiljning i mindre närvärmeanläggningar

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå  Allt hårdare krav för stoft – ingen samsyn  Multicyclon avskiljer inte PM1.  Slangfilter högt tryckfall, brandrisk.  Skrubber/kondensor låg avskiljning PM1 – kondensat  Elfilter dyra – inte optimerade för fastbäddsförbränning av biobränslen Kostnadseffektiv partikelavskiljning Bakgrund

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå  Ökad kunskap om koppling mellan totalkostnad och avskiljningsgrad för olika avskiljningstekniker  Ökad samsyn krav för realistiska emissionsnivåer – undvika hinder för nyetablering  Optimering av ESP-teknik för småskaliga bio-pannor Kostnadseffektiv partikelavskiljning Målsättning

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå  A. Erfarenheter från anläggningsägare och tillverkare  B. ESP - optimering och innovativ delsystem.  C. Kostnadsoptimerat ESP-system för biopannor Kostnadseffektiv partikelavskiljning Genomförande

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Indikationer anläggningar  Oklara befintliga och kommande emissionskrav  Totalkostnader för olika koncept lite undersökt  Textilfilter anses mindre tillförlitliga  Helst ESP före kondensor Erfarenheter från anläggningsägare och tillverkare

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Indikationer tillverkare ESP  Lite utveckling mot optimering för olika bio-bränslen  Begränsat kommersiellt intresse  Kostnader för material och montage dominerar Erfarenheter från anläggningsägare och tillverkare

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå  Optimering av dimensionering och driftsparametrar  Optimera mot submikron fraktion - separata steg för laddning och avskiljning (diffusionsladdning) ESP-optimering och innovativa delsystem

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Optimering av dimensionering och driftsparametrar: Varierande inställningar (antal fält + ström/spänning) ESP-optimering och innovativa delsystem

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Mullsjö (prestanda hos underdimensionerad ESP) Panna: Ariterm 250 kW, Rörlig trapprost med 2 zoner, torra och fuktiga bränslen ESP: Zumicron Kutzner & Weber Gmbh. För villaskalan. 2 st monterade i serie i ett standardrökgasrör med 150 mm diameter. ESP-optimering och innovativa delsystem

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Mullsjö I Bränsle: Flis 40% fukt Last: 75 kW ESP: Två fält ESP-optimering och innovativa delsystem Totalalavskiljning: Antal: 40 %, Massa 30% (Instabil förbränning = osäkra resultat)

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Mullsjö II ESP-optimering och innovativa delsystem Bypass och värmeväxlare installerad

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå ESP-optimering och innovativa delsystem Mullsjö II 100 kW, ingen mätbar avskiljning vid 1 ESP. Partiklar laddade med uppehållstiden för låg.

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Mullsjö II Bränsle: Flis 50% fukt Last: 100 kW ESP: 1 fält + partikelfälla ESP-optimering och innovativa delsystem Totalavskiljning antal 25% Totalavskiljning massa 40% (optimering - mål Mullsjö 75%)

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå ”Needle to plate” konfiguration med kritisk strömning HV Extern jonisering ESP-optimering och innovativa delsystem

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå  Maximera verkningsgrad och laddningskoncentration  Minimera strömförbrukning och tryckfall  Optimera laddningsfördelning Extern jonisering ESP-optimering och innovativa delsystem

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå  System med intern jonisering och partikelfälla  Skala upp (1 MW)  Studier av prestanda och tillgänglighet Optimering av ESP-teknik för småskaliga bio-pannor Förslag teknisk lösning

Småskalig värmeförsörjning med biobränslen, oktober 2010, Piteå Fortsatt arbete  Testa ESP + partikelfälla i större skala (1 MW)  Utveckla teknik för extern jonisering Slutsats  ESP med intern jonisering + partikelfälla har potential för kostnadseffektiv teknik för närvärmeskalan  ESP med extern jonisering – möjlighet för nästa generation ESP med hög tillgänglighet och låg kostnad om laddningstätheten kan ökas. Kostnadseffektiv partikelavskiljning