Kerstin Ulander Leg sjuksköterska, Dr Med Vet 2000-10-02 Omvårdnadsteori Kerstin Ulander Leg sjuksköterska, Dr Med Vet 2000-10-02

Historik Vetenskapliga krav på en disciplin - kontinuerlig utveckling av teorier/ kontinuerlig teoriutveckling Krav på yrkesgrupper som vill bli betraktade som en profession - ska finnas en abstrakt, generaliserbar och teoretisk kunskap

Varför omvårdnadsteori? Kunskap för att förbättra praktiken Beskriva, förklara, förutspå och kontrollera fenomen Systematisk kunskap ökar sannolikheten för framgång Utvecklar analytisk förmåga, utmanar tänkandet, klargör värderingar

Kännetecken för en profession Yrkesutövning baserad på en teoretisk kunskapsmassa Utbildning vid universitet eller motsvarande Kompetenstest ex legitimation Etiska regler för yrkesutövningen Allmännyttig yrkesutövning Professionens utövare finns i en organisation (Andersson, 1984)

För och nackdelar med professionalisering Makt, inkomst och prestige Yrkesutövarna har stark kontroll över utövning och kunskap Kunskapsmonopol - ansvar för yrkesutövning och kunskapsutveckling Nya fält i reviret

En teoretisk kunskapsmassa Filosofi Vetenskap Kunskap Fakta Modell Begrepp abstrakta/konkreta Begreppssystem (conceptual modell) Paradigm Teori Fenomen Definitioner Antaganden Lag Axiom Hypotes

Teoribildning Deduktion = Bevisandets väg Induktion = Upptäckandets väg Meta - teori - filosofiska/kunskapsteoretiska begrepp Grand - theory - ej operationaliserbara begrepp Middle - range theory - testbara begrepp

Begrepp i omvårdnadsteoretiska strukturer/modeller Människa - Miljö - Hälsa - Omvårdnad Teorier kan kategoriseras utifrån grundperspektivet ex: behovsteorier interaktionsteorier systemteorier

Utveckling av strukturer 50-talet - uppgiftsorientering mot relationsorientering 60-talet - holistiskt synsätt och problemorientering mot systemteori 70-talet - människa och miljö är öppna system, krav på egenvård, interaktion 80-talet - existensialism och fenomenologi 90-talet - klinisk relevans

Omvårdnadsteoretiker 1850 Nightingale - Modern Nursing 1952 Peplau - Psychodynamic Nursing 1955 Henderson - Definition of Nursing 1958 Wiedenbach - The Helping Art of Clinical Nursing

1960-talet 1960 Abdellah - Twenty-One Nursing Problems 1961 Orlando - Nursing Process Theory 1964 Hall - Core, Care and Cure Model 1966 Travelbee - Human to Human Relationship Model 1969 Levin - The Conservation Model

1970-talet 1970 Rogers - Unitary Human Beings 1971 Orem - Self Care Deficit Theory of Nursing 1972 Neuman - Systems Model 1976 Leininger - Culture Care: Diversity and Universality Theory 1979 Watson - Philosophy and Science of Caring

1980-talet 1980 Johnson - Behavioral System Mode 1980 Roper/Logan/Tierney - A Model for Nursing based on a Model of Living 1981 King - Theory of Goal Attainment 1984 Roy - Adaption Model 1984 Benner - The Primacy of Caring

1980-talet forts. 1987 Eriksson - Vårdandets idé att ansa, leka, lära och fungera i tro, hopp och kärlek 1989-91 Parse - Man-living-health model och Theory of Human Becoming Teorier avgränsade för speciella patientgrupper

Mot/Alternativ teoretiker 1965-1990 Christman - Nursing is an applied Science Kritiskt tänkande och autonomi Förena utbildning och klinik: Nurse-Physician Team Practicioner Teacher Primary Nursing

Ett svenskt perspektiv 1990 Rooke - Värnhemsteorin Att tänka kring kunskap och forskning En disciplin: Fri från yttre auktoriteter Eget meningssammanghang Bestämda grundmotiv Normativ samhällskaraktär

Sverige i nutid Vissa grundläggande antaganden om omvårdnad (Socialstyrelsen tydligast) Bildande av vetenskapliga lärosäten Bristande samband mellan teori och praktik vad gäller tillämpning av forskningsresultat Evidensbaserad omvårdnad efterfrågas

Hittillsvarande svensk forskning Instrumentell funktion Begreppsmässig funktion Politisk, interaktiv och taktisk funktion