Www.lattlast.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bonnierförlagen och den digitala bokmarknaden. Bonniers syn på den digitala boken - Ytterligare två format där vi kan förmedla våra berättelser - En chans.
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Nya skolan till hösten Projektarbete En personlig dator Aktivt lärande
SLÖINGESKOLAN 19 oktober 2010.
Det är viktigt att se till elevens hela skoldag, att lärmiljön är utformad så att de som behöver, kan använda alternativa verktyg i det vardagliga arbetet.
Vår vision för Segevångsskolan bygger på att vi tror att alla kan lyckas. Segevångsskolan ska vara en skola där alla är trygga, delaktiga, ansvarskännande.
Läsglädje – varför och hur?
VÅGA VISA – musik- och kulturskoleverksamhet
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Centrum för lättläst
Ulla Stina Åman Pedagogisk utveckling Lärum Lärum-förlaget
Varför är det bra med talböcker?
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Att skriva sig till läsning
Vi är den lilla skolan mitt i city med nära till allt!
Läsa fast man inte kan? Det går med läshjälpmedel.
Förändringar i skolan En sammanfattning av de förändringar som påverkar er föräldrar Urban Åström Förvaltningschef BoU Lars Thorin Utvecklingsledare BoU.
Dingtuna skolas föräldramöte!
10 STUDIEHANDLEDNINGAR.
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Från vaggan till graven med talböcker
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
5. Viktigt att få in skolbibliotekarier tidigt i arbetet för att ta hänsyn till de som har lässvårigheter.
Arbetsplan för skolbiblioteket
Hur stort är steget att gå från analog till digital skola och hur tar du steget? Bitte Henriksson 20 mars 2012 Vi har pratat ett bra tag om den digitala.
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
E-Smart våren 2008 Välkomna!. PROGRAM e-utvecklarna inleder Jan Hylén –om lärresurser och trender Paus Samling i seminariegrupp.
Camilla Lundberg, Landskrona-Kävlinge-Svalövs Gymnasieförbund
En arena för skolutveckling, IT och lärande, maj 2010, Nacka Strand.
Specialpedagogiska skolmyndigheten är statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Det övergripande uppdraget är att alla ska ges möjlighet att nå.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Lärandet i Nacka – mot nya höjder!. (Nya) Visioner och mål…… Vision - öppenhet o mångfald Värdering - människor kan o vill Världens bästa skola – för.
Några godsaker á lá Nacka. Forsknings- och utvecklingssatsning Didaktisk forskarskola i samverkan med universitet och högskolor, för förskollärare och.
Elevhälsan - nyckeln till goda resultat
Stimulansbidrag Tidiga insatser Boo Gårds skola Förskola och skola Malin Rinman.
Hälsa, lärande och trygghet
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
Från analog till digital skola. Bakgrund Från Småskaligt verksamhetsnära IT Via Teknikstyrd stordrifts IT med administrativa industriella förtecken På.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
Föräldraråd
The Swedish Library of Talking Books and Braille DAISY Direkt – direktnedladdning av talböcker Vad är det och hur gör man?
Möten. Möjligheter. Mervärde.. Mathias Ahrn Lärare (15 år) IT-pedagog (2006 och 2013) Projektledare.
Torsång nya skola oktober 2012 Framtidens skola.
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Utmaningar inom utbildningsområdet i Stockholms län Stockholmsregionen ur ett OECD – perspektiv Ett antal problembilder och utmaningar KSL:s roll och uppdrag.
Maud Hell, skolbibliotekarie  Vikingaskolan, Lund F-9-skola  SBC, B&U, Folkbiblioteken, Lund.
Lars Kaggskolan Prioriterade områden
Ung kommunikation Högskolan i Kalmar –––– Växjö universitet –––– Blekinge Tekniska Högskola i samarbete.
Elevdemokrati i praktiken
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
Talböcker i olika former 6 maj 2010 Susanne Lindell, bibl:ie Uppsökande avdelningen Folkbiblioteken i Lund
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Varför e-förvaltning och e-strategier? Skapa NYTTA För samhället, medborgarna, företagen och för verksamheterna.
Analys/bakgrund Problembild Mål/syfte Ansvar Tid Utvärdering
Kunskap i kombination med Trygghet, Delaktighet & Ansvar Grimstaskolan, Grymsta skolan.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Utbildningsförvaltningen Hörselklasser Solanderskolan Öjebyn Barn med hörselnedsättning F- åk 9 Grundskolans läroplan (Lgr-11) Upptagningsområde: Boden,
LINDESKOLANS HANDLINGSPLAN för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Vad vi behöver när vi kunskapar
Kontaktpersoner Bedömning & Betyg
Stöd och anpassning av undervisningen för varje elev. Vad krävs?
Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8.
Dagens diversifierade klassrum
Personen från Skolverket
Välkomna! Dagordning Inledning: Helene Moquist, Uppföljningsenheten
Rösjöskolan Elever åk 3, 6 och svar, 92%
Presentationens avskrift:

www.lattlast.se

En till en?

Vi genomför en En-till-en-satsning Egentligen räcker det med det här, ni kan dra en mängd slutsatser – vad förstår andra av det vi skriver? Varje elev får låna en dator av skolan

5. Viktigt att få in skolbibliotekarier tidigt i arbetet för att ta hänsyn till de som har lässvårigheter

Helhetssyn på lättläst PISA Eurydike IALS PIAAC både vuxna, ungdomar och barn alla ämnen i skolan information om och från skolan all personal har kunskap om lässvårigheter

”En fjärdedel av våra femtonåriga pojkar läser på en nivå som är så låg att det inverkar negativt på inhämtandet av andra kunskaper i skolan.” Karin Taube, 20 feb 2012 Lässvårigheter är inte en fråga för specialpedagogerna Viktigast är en god självkänsla, att klara av saker ger motivation

utbildning att skriva lättläst nyheter skönlitteratur faktaböcker samhällsinformation utbildning att skriva lättläst

En-till-ens alla fördelar för de som har lässvårigheter: kompensatoriska hjälpmedel lyssna stavningsprogram uttrycka sig med mer än text individanpassat material lättare att organisera arbetet

Lättläst att använda idag: ljudböcker, som Bok+mp3 och enbart som mp3

August Strindberg

Lättläst att använda idag: ljudböcker, som Bok+mp3 och enbart som mp3 hela lektionen på lärarrummet 8 SIDORs resurser på webben

Lättlästa läromedel Läromedel för läsinlärning – se SPSM.se Läromedel anpassade för personer med lässvårigheter – här återstår mycket att göra, läromedel light är ofta förkortade, inte lättlästa jfr Pia Nygård Larsson, Malmö högskola

På spaning med Hedvig - debattbok

Faktaböcker

mer digitalt kompletterande material Lättläst på gång mer digitalt kompletterande material e-böcker

www.lattlast.se/bibliotek www.lattlast.se/larare malin.elgborn@lattlast.se

IT i skolan, en-till-en En-till-en är ett IT-projekt inom skolan i Kommunen med syfte att utveckla undervisningen och förbättra elevernas möjligheter att nå målen. Projektet innebär bland annat att både elever och pedagoger förses med en personlig bärbar dator. En-till-en finns i Skolskolan (årskurs 7-9) och Skolanskolan (årskurs 7-9, inklusive grundsärskolans årskurs 7-9). Även Gymnasiet ingår i projektet. hämtat från Kommunens hemsida 1 mars 2012

Projektets syfte Satsningen på en dator till varje elev ska utveckla och förbättra elevernas möjligheter att nå målen i Kommunens skolplan. En hög datortillgänglighet påverkar elevernas skolresultat positivt när det gäller att fånga upp och framgångsrikt utveckla kreativitet och innovationsförmåga för livslångt lärande. När varje elev har tillgång till en egen dator kan de tillsammans med läraren använda nya effektiva arbetsformer och metoder för att utveckla sin digitala kompetens. Med en egen dator får alla elever likvärdiga förutsättningar och det blir också lättare att individanpassa undervisningen.

Mål Projektet en-till-en i Kommunen ska: - förbättra elevernas studieresultat och måluppfyllelse - utveckla skolans lärmiljö - öka elevernas vilja och lust att lära - förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens - öka möjligheterna för en likvärdig skola Nedan kan du se en film om framtidens lärande i Kommunen. (följs av ett youtube-klipp)

Nordiska elevers läsutveckling enligt PISA 2000-2009

Christer Jacobson, fil dr, Växjö Universitet, Svenska Dyslexiföreningens tidning 2006:4