Formellt, skarpt och snyggt – vetenskapligt skrivande

Vad ska vi göra? Det här är ett skrivmoment där vi framförallt tränar oss på att vara formella i text – att skriva precist och inte personligt. Först kommer vi studera vetenskapliga texter. Vi kommer också träna på att producera skarpa texter som bygger på andra texter. Vi ska öva oss i att välja ut passande texter för vårt ämne och vår vinkel, det vill säga vår frågeställning. Du kommer i slutet av momentet att skriva ett pm – en typ av vetenskaplig text.

Vad är en vetenskaplig text? Vi läser de två textutdragen och diskuterar: Syftet med texterna? Hur är tolkningsbar är texten? Vad bygger texten på, var hämtar den sin information? Hur skulle du beskriva språket i de olika texterna?

Gemensamma drag i vetenskapliga texter Utgångspunkt: ett problem/en frågeställning som ska utredas/ska besvaras Given disposition och struktur (inledning, syfte & frågeställning, bakgrund, metod & material, resultat, diskussion med slutsatser, källförteckning etc) Genomskinlighet (läsaren får följa med i undersökningens alla delar. Inget döljs) Baseras på källor som redovisas rättvisande Sakliga och opersonliga Språkligt koncentrerade och inte ”pratiga” Objektiva förutom i slutsatsen

Sakprosa – vetenskaplig text PM Uppsats Essä Populärvetenskap Läs på om ”ditt begrepp” i 5 minuter och beskriv det för varandra i gruppen. Jämför likheter och skillnader. Anteckna ner detta och lägg i mappen.

Att bygga en vetenskaplig text Grunden i texten är innehållet. Utmärkande för vetenskapliga texter är att de bygger på fakta - ofta andra texter. Sedan skapar man en ny text utifrån dessa texter.

Att källhänvisa – referera och citera För att detta textbygge ska fungera behöver man tydligt visa var fakta kommer från. Man måste hänvisa, peka på andra texter/källor. Det gör man genom att referera och citera.

Varför källhänvisningar? Görs för att läsaren ska kunna skilja på vad som är dina åsikter och vad som är skrivet/sagt av någon annan. läsaren ska kunna hitta de källor som du använt för att själv läsa. Grundregeln är att man i en källhänvisning ska få reda på: Boken/artikelns namn Författarens namn Förlag/tidning texten publicerats i Vilket år/datum texten gavs ut

Hur ser källhänvisningarna ut? Oftast skrivs källhänvisningarna ut i texten. Vi tittar på uppsatsexempel. Denna gång utifrån hur det källhänvisas i texten. Var finns källhänvisningar? I vilka delar? Var står de i texten? Är det något ni är förvånade över?

Referat En sammanfattning av något du läst, sett eller hört. Handlar om att ta ut det viktigaste i en noggrant läst och förstådd text Använda dels egna ord för att sammanfatta, dels ordagranna citat ut texten där det är lämpligt Redovisa källan på korrekt sätt så att läsaren kan hitta den Använda referatmarkörer (Enligt Larsson…, Larsson skriver vidare att… Larsson beskriver i sin text…) Vara neutral, saklig och rättvis mot källan. Inte tillåtet att lägga in egna åsikter eller kommentarer

Exempel på referatmarkörer En referatmarkör visar att det är någon annan som säger/tycker eller påstår något: Här får du exempel: Anser, menar, tycker, påstår, hävdar, understryker, förklarar, diskuterar, belyser, utreder, påminner om, framhäver, betonar, försäkrar, påtalar, gör gällande, insisterar, meddelar, berättar. I längre referat kan man behöva påminna om att det är ett referat. Se i uppsatsem:

När du refererar Skriv med egna ord och formuleringar Var neutral och utan att vinkla/tolka Citera ”….” Ange källa: I artikeln ”Brottsligheten ökar” (Dagens Nyheter, 2012-12-12) skriver Lars Larsson om…