Elnätsreglering Hearing Energimarknadsinspektionen 3 April 2013.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SVENSKA HUSPRISER I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV
Advertisements

Tankar om mitt uppdrag Anne Vadasz-Nilsson Energimarknadsinspektionen.
Samhällsekonomi.
Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
1. Varför finns det pengar?
Samhällsekonomi 2.
Kapitel 13, Likviditet.
Seminarium 26 november 2013 Maria Khorsand, vd SP Sveriges Tekniska Forskningsinsitut och ordförande i rådet.
Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen – erfarenheter från Sverige
Enhetschef Fastighetsutveckling
Addera Stöd för PULL i EI
Workshop: Marknadsplan 10 september 2013 Lukas Åvall
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Block 4: Att driva företag
VAD KOSTAR DET AVGIFTSFRIA LÅNET?
VAD KOSTAR LÅNET? INTRODUCERA KAPITLET
Block 4: Att driva företag
E.ONs syn på prisförändringsprövning Hearing om förslag på åtgärder för utvecklade fjärrvärme- marknader till nytta för kunder och restvärmeleverantörer.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
Räkenskapsanalys Teoriboken: block 5
School of Economics and Management | Xxxxxxxxxxxxxxxx | Xxxxxxxxxxxxxx | (D) D Month YYYY Varför tillväxt är farligtVarför tillväxt är farligt? FRÉDÉRIC.
Framtida modell för informationsutbyte Anders Berghman.
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Rostows Take-off teori.
”Vägen mot e-samhället”
Dialog om utveckling av LRF som folkrörelse Underlag för processen
Ekonomirapporten. April 2014
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Fastighetsrelaterade index Vad tänker ni på ?. ALLMÄN INFORMATION OM OMSÄTTNINGEN PÅ FASTIGHETSMARKNADEN OCH OM PRISER OCH PRISUTVECKLINGEN PÅ FÖRSÅLDA.
Smarta nät - en ny plattform för hållbara ICT-lösningar Per Everhill Affärsutvecklare Tekniska verken.
SOA >> Fast Forward Daniel Akenine, Teknikchef Microsoft AB.
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
Vad kostar lånet?. Fula knep Varför betala i dag - när man kan betala i morgon?
Intressententmodellen.
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Från mode och trend till ett balanserat strategibeslut: Outsourcing - Abrahamsson, Andersson & Brege Jenna Brandon, Sofie Flint, Madelene Görs, Linnea.
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Vägval för resurseffektiv effektivisering 1.
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Deliveries by train All photos: Jonas Jernberg. In our ambition to find the best solutions for the enviroment We are certified by ISO and FSC. We.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Hej och välkomna hit! Jag heter….
Kapitel 15 Budgeten.
PPP och andra finansieringsformer Transportforum 2013 Linköping 9 januari, session 4 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad.
Inflation och deflation
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Replik AB Tankar kring förändring The Neuroscience of Leadership David Rock and Jeffrey Schwartz.
Oroligt och riskfyllt 1. Hygglig tillväxt trots allt 2.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Intressententmodellen.
Tre utvecklingsteorier
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
KAPITEL 9 Pris och moms.
EESI Utbildningsmodul 1 Definitioner och koncept

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Svenskt Näringsliv om elnätsreglering
Energilunch 16 maj 2016 Johan Bruce, Sweco
Company name Your name(s).
EXEMPEL Ökade välfärdskostnader 1 2 Brännpunkt Konsekvenser för staden
TORSÅKERS IF Socioekonomiskt bokslut 2018.
Company name Your name(s).
Rostows Take-off teori.
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Lokalkraft Sverige En sammanslutning av ett fyrtiotal lokala energileverantörer som verkar för att skapa goda förutsättningar för att medlemsföretagen.
Presentationens avskrift:

Elnätsreglering Hearing Energimarknadsinspektionen 3 April 2013

Villaägarnas Riksförbund •Korta fakta – medlemshushåll –7 regioner –ca. 300 lokalföreningar •Energifrågan väcker engagemang –Policyförslag utifrån medlems- och samhällsnytta

Förväntningar på elnät •Säker leverans •God kundservice •Rimliga priser

Elnät väcker känslor. Varför? •Omistlig produkt (Microsoft, Apple, Google) –"Don’t be evil. We believe strongly that in the long term, we will be better served — as shareholders and in all other ways — by a company that does good things for the world even if we forgo some short term gains."

Känslor… •Industrialisering: Kraftbolagen, industrin och samhället har byggt varandra. •Vattenkraft istället för kol –Elnätet mediet för utveckling. –Vattenströmmar till elströmmar •Landet och hushållet har ”investerat in sig” i elanvändning. •En internationaliserad elmarknad bryter detta samhällskontrakt.

Elnät – en kollektiv vara •Två synsätt: –Infrastruktur •Positiva externaliteter •Avgiftsnivå med hänsyn till –Undanträngning av hushållens konsumtion och sparande –Näringsliv, företagande –Inflyttning •Siktar på tillväxt, större skatteunderlag och ökade kommunala intäkter (Kort sagt: inte monopolprissättning) –Kassako •Företagsekonomiskt perspektiv –Vinstmaximerande avgiftsnivåer

Tariffer för småhus 2012 •Stor variation •Olika förutsättningar, kostnader, priser •Prisutjämning ett egenvärde?

Tariffer för småhus 2012 •Prisdrivare: täthet •Stor oförklarad variation –avkastningskrav

Regleringsmodellen •NUAK –Näten övervärderade (verklig ålder högre än modellens) •> Kunderna betalar flera gånger för samma nät •Kalkylräntan –Hög i förhållande till risken –Intäktsramen en intäktsgaranti •> Risken låg •Investeringar: Qui bono? •Låt den som tjänar på investeringen finansiera

Regleringsmodellen •Investeringar forts: –Investeringar i kapacitet betalas efterhand av de större volymerna/nya kunderna. –Ta betalt i förväg av kunderna orimligt •Drift och underhåll baserad på gamla, nyligen stormdrabbade nät •Kapitalkostnad baserad på unga nät •”Bromsen” en panikbroms, som dessvärre släpper med tiden. –Prishöjningar redan genomförda. Nivån redan uppe.

Slutsatser •Möjligt att driva mer eller mindre dyra elnät –> Således mindre dyra elnät möjliga •Avkastningskravet slår igenom på priser •Samma vara handlas till olika priser –Sker inte på en perfekt marknad •Ny reglering bör ta hänsyn till detta

Tack för uppmärksamheten!