Den vuxna människans hälsoresurser 5 sp Kroppen - den biofysiska dimensionen Föreläsning HYH 9.3.2007 CWG METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET FYSISK AKTIVITET KROPPSRÖRELSE HÄLSA LIVSKVALITET cwg 9.3.2007

Innehåll Kroppsrörelsens och den fysiska aktivitetens samband med hälsa Kroppsbegreppet och kroppen som hälsoresurs Hälsobefrämjande strategier för att öka nivån för fysisk aktivitet cwg 9.3.2007

Bakgrund - positivt samband mellan fysisk aktivitet och hälsa kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning kroppsrörelse under arbetstid och fritid och alla olika typer av kroppsövningar En fysiskt aktiv livsstil är förenad med minskad risk för sjukdomstillstånd som hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, osteoporos och cancer Fysisk aktivitet har också terapeutisk och / eller sekundärpreventiv effekt Högst 20 % av befolkningen på över 30 år är tillräckligt fysiskt aktiva sett ur ett hälsoperspektiv cwg 9.3.2007

EVIDENS ÖKAD FYSISK AKTIVITETSNIVÅ ÖKAD HÄLSA Exempel cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och hälsomotion (Mälkiä et al 2004) Livsstilsrelaterade sjukdomar RR, kolesterol, diabetes 2 KOL, Astma Fibromyalgi Claudicatio intermittens Kranskärlsjukdom Lindrig och medelsvår artros cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet – ÖVERVIKT– ADIPOSITAS Evidensnivå A B C D Sjukdomsförlopp X DG Symptom Muskelkraft Allmän kondition Livskvalitet cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet – DEPRESSION Evidensnivå A B C D Sjukdomsförlopp X DG Symptom Muskelkraft Allmän kondition Livskvalitet cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet – DIABETES 2 Evidensnivå A B C D Sjukdomsförlopp X DG Symptom Muskelkraft Allmän kondition Livskvalitet cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och artros Primärprevention (ledbelastning): Motion, muskelstyrka, viktnedgång Sekundärprevention 6-8 veckor – 12-18 mån smärtminskning dynamisk styrketträning, konditionsträning ansträngningsgrad 13/20 Borg 30 minuter per dag totalt gång, stavgång, löpning, löpband, löpning i vatten, simning, vattengymnastik, dans, cykling, trampmaskin cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och stress Börjesson och Jonsdottir 2004 Samband med både fysiska och psykiska stressymptom Evidens för effekt av regelbunden fysisk aktivitet både för förebyggande och behandling av långvarig stress Vältränade personer har högre stresstolerans (och bättre immunförsvar) minska antalet stressorer och öka förmågan att hantera stress cwg 9.3.2007

Fysisk aktivitet och smärta Börjesson M, Karlsson J & Mannheimer C Fysisk aktivitet kan minska både akut och kronisk smärta Höjer smärttröskel för olika stimuli och ger ökad smärttolerans Fysisk aktivitet (dynamisk träning) i smärtlindrande syfte regelbunden och kontinuerlig > 10 min minst moderat intensitet nacksmärta?, ryggsmärta, fibromyalgi...... cwg 9.3.2007

To move or not to move that´s the guestion! Utmaningen är livsstilsförändringen Kunskapen finns Var går det fel ? Vad är kropp och vad är kroppsrörelse? cwg 9.3.2007

Antika filosofin Platon (427-347 f Kr) dualism kroppen materiell, underkastad naturlagar själen immateriell och odödlig Aristoteles holism människan en helhet som består av kropp, själ och ande kroppen det synliga uttrycket för människans själ Den friska och fungerade kroppen värderades högt, medan den sjuka kroppen sågs som något negativt cwg 9.3.2007

Kristendomen Kropp, själ och ande Kroppen bebos av själen Kroppen är helig Kroppen en förutsättning för människans tillvaro i världen Människan har ett ansvar att vårda sin kropp Smutsig kropp, som skall tuktas Kroppslig kärlek cwg 9.3.2007

Upplysningstiden Kroppen konkret existens – själen tänkande och förnuftet Kroppen en maskin som kunde studeras vetenskapligt via dess delar Strömningar inom naturromantik och upplysningens naturfilosofi om att leva i harmoni med sig själv och naturen. Helhetssynen på människan innefattade också en helhetssyn på livet och naturen Naturens egna självläkande krafter cwg 9.3.2007

Biomedicinska synen Mekanistisk föreställning om kroppen Biologisk och fysiologisk organism Kroppen som objekt Kroppsliga sjukdomar utgående från ett biologiskt systemtänkande Patientens upplevelsevärld ges mindre utrymmen Jfr alternativ medicin och vård cwg 9.3.2007

Existensfilosofin Den subjektiva kroppen Kroppen som förnimmande och upplevande Jag är min kropp Kroppen är människans tillgång till världen och ett kommunikationsmedel Glädje, smärta, lidande dvs känslorna erfars i kroppen Kroppen som existens, relation och mening Merleau- Ponty (1908-1962) cwg 9.3.2007

Moderna västerländska samhällssynen Kroppsfixering Ungdoms- och skönhetsideal De perfekta kroppen – normativ syn Samhällelig produkt – nyttoaspekt Kroppen som kön cwg 9.3.2007

Kroppsrörelsens dimensioner Rörelse som egenvärde oberoende medel: kroppsliga behov, mänskliga relationer och meningsfull sysselsättning kropps- och sinnesupplevelser: naturen, rörelseglädje, hälsa – emotionell rörelse cwg 9.3.2007

Rörelse som egenvärde Rörelsen har ett egenvärde och ett grundläggande värde för människan. Den bekräftar individens existens och relateras till reflektion över meningen med kroppen, rörelsen och livet. cwg 9.3.2007

Rörelse som upplevelse Kroppsrörelsen är uttryck för inre upplevelser och nära förknippad med själslig och andlig rörelse i existentiell bemärkelse. Rörelsen berör hela människan. cwg 9.3.2007

Rörelse som mening Idén med rörelse är att hjälpa människan att finna mening i sitt liv, befrämja oberoende och individens inneboende kraft och dynamik. Slutsats : HÄLSOKUR inte medicinsk kur cwg 9.3.2007

”Rörelse på recept” Docering: frekvens, duration och intensitet Träningseffekt – specifik Träningsform vardags- eller nyttomotion och hälsomotion grund-, muskel- och konditionsträning grenkännedom Fysisk aktivitetsnivå som helhet cwg 9.3.2007

Rådgivning som metod för att främja fysisk aktivitet Rådgivning (muntliga råd ”advice” och samtal ”counceling”)i klinisk vardagsmiljö ökad fysisk aktivitetsnivå 12 – 50 % vid uppföljning på sex månader eller mera Ökad frekvens eller intensitet + Kombination med recept, stegräknare, dagbok, målsättningsdiskussion+ - aktiviteter i vardagsmiljö kontra motion? - handledd eller självständig? - samverkan med aktörer utanför social- och hälsovård? (evidensnivå 1) cwg 9.3.2007

Handledd träning i grupp Individuella träningsråd Studier på målgrupperna fysiskt inaktiva friska, KOL, kranskärlssjukdom Hembaserad, promenad, regelbunden uppföljning, pågår under minst sex månader 30 – 60 minuter 2-3 ggr per vecka 45-60 minuter 2-3 ggr per vecka åtminstone initialt professionellt handledd (evidensnivå 3) cwg 9.3.2007

Teoribaserade interventioner Social kognitiv teori (SCT): samverkan individ, omgivning och beteende öka tilliten till den egna förmågan målsättningsdiskussion, självregistrering Transteoretisk modell (TTM) förändringsprocessen individens egen situation utgångspunkten 10-15 % ökning av fysisk aktivitet (evidensnivå 2 kvinnor, 3 för män) cwg 9.3.2007

Barn och unga 24 studier (3 hälsovården, 21 skolan) Interventionerna var träningsgrupp, rådgivning datorbaserade träningsförändringsprogram Skolinterventionerna läroplan, lärarhandledning, hälsoundersökning, extra träningspass, involvering av föräldrar Evidensnivå låg, få slutsatser kunde dras Idrottslektionernas innehåll (evidensnivå 1, pojkar) Kombination av åtgärder+ cwg 9.3.2007

Etiska och sociala aspekter Göra gott principen – aktivt förhållningssätt och aktiv patientmedverkan versus paternalistiskt förhållningssätt Patientens rätt till medbestämmande Risk för att kränka patientens privatliv, värderingar och åsikter cwg 9.3.2007

Hälsomotion rekommendationer Motionskakan cwg 9.3.2007

Hälsomotion rekommendationer Aktivitetspyramiden Figur 1. Utgå ifrån pyramidens bas för att planera in vilka vardagsaktiviteter som kan utföras. Därefter får man utifrån individens/patientens behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och hälsotillstånd bedöma om och när det är lämpligt att utvidga aktiviteterna, dvs. gå uppåt i pyramiden, för att få ytterligare hälsovinster och/eller förbättra kondition, styrka och rörlighet.                                                                                      Hälsomotion rekommendationer Aktivitetspyramiden Aktivitetspyramiden För att underlätta ordination av fysisk aktivitet kan aktivitetspyramiden vara ett hjälpmedel (se Figur 1). Principen är att de aktiviteter som ligger på en lägre nivå i pyramiden utförs oftare än de aktiviteter som ligger på en högre nivå. Utgå ifrån pyramidens bas för att planera in vilka vardagsaktiviteter som kan utföras. Därefter får man utifrån individens/patientens behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och hälsotillstånd bedöma om och när det är lämpligt att utvidga aktiviteterna, dvs. gå uppåt i pyramiden, för att få ytterligare hälsovinster och/eller förbättra kondition, styrka och rörlighet.   Observera att i vissa fall måste man börja högre upp i pyramiden. Kronisk sjukdom och/eller hög ålder kan ha lett till en så pass försvagad muskulatur att exempelvis styrketräning kan vara den träningsform som måste föregå annan träning för att över huvudtaget möjliggöra promenader, en av pyramidens ”basaktiviteter”. Figur 1. Utgå ifrån pyramidens bas för att planera in vilka vardagsaktiviteter som kan utföras. Därefter får man utifrån individens/patientens behov, intresse, tidigare och aktuella erfarenheter av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och hälsotillstånd bedöma om och när det är lämpligt att utvidga aktiviteterna, dvs. gå uppåt i pyramiden, för att få ytterligare hälsovinster och/eller förbättra kondition, styrka och rörlighet. cwg 9.3.2007

Sammanfattning Kroppsrörelse som hälsokur – betydelsen av rörelseupplevelese Begränsat kunnande och dåligt utvecklad praxis för stöd av fysisk aktivitet Behövs långsiktig uppföljning av såväl effekter som kostnader Etiska och sociala aspekter bör utforskas bättre (också kön, etnicitet...) Problematiskt att mäta fysisk aktivitet cwg 9.3.2007

LITTERATUR Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport 2006. www.fyss.se FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 2003. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA). Statens Folkhälsoinstitut. www.fhi.se Fysisk aktivitet, Håndbog om forebyggelse och behandling.Sundhetsstyrelsen. http:/www.sst.dk/publikationer Aktivitetspyramiden http://www.svenskidrottsmedicin.se/fyss/artiklar/fyssrek.html Börjesson M, Karlsson J & Mannheimer C. 2001. Mindre ont med motion. Läkartidningen 15. Vol 98 s 1786-1791. Börjesson M & Jonsdottir IH 2004. Fysisk aktivitet som profylax och terapi vid stressrelaterade tillstånd. Läkartidningen 15-16. Vol 101, s 1394-1397. Lindwall L 2004. Kroppen som bärare av hälsa och lidande. Akademisk avhandling. Åbo Akademi. Mälkiä E et al 2004. Fyysiseen aktivisuuteen perustuvan fysioterapian ja kuntoutuksen näytön tarkastelua. Kuntoutus 1: 4-21. Rosberg S 2000. Kropp, varande och mening i ett sjukgymnastiskt perspektiv. Akademisk avhandling. Göteborgs universitet. Roxendal G& Winberg A. 2002. Levande människa. Basal kroppskännedom för rörelse och vila. Wikström-Grotell C, Lindholm L & Eriksson K. 2002. Det mångdimensionella rörelsebegreppet i fysioterapin - en kontextuell analys. Nordisk fysioterapi. cwg 9.3.2007