1 Vägvalet och dess konsekvenser: offentligt, ideellt eller privat

2 •Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer •Statusläge – hur ser det ut idag •Vägvalen och olika perspektiv •Vägen till samarbete •Reglera samarbetet Upplägg

3 •Samarbetsprojekt Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) •Projektperiod 1 april 2008 – 31 december 2010 •Kansli placerat hos SKL •Styrgrupp med representanter från RF och SKL

4 •Totalt ca anläggningar enligt undersökning 2006 •70 % ägs av kommunal huvudman •50 % driftas av kommunal huvudman •Resterande huvudsakligen i föreningsägande och drift •Undantag gym, bowlinghallar, biljard, golf med mera Ägande och drift av Idrottsanläggningar

5 ÄGANDE •Kommunal förvaltning eller kommunalt bolag äger 426 hallar •5 hallar ägs av förening •44 av hallar ägs i annan form, ie AB, stiftelse etc DRIFTSFORM •Kommunal förvaltning eller kommunalt bolag är driftsansvariga för 373 hallar. •Föreningar är ansvariga 19 hallar •Entreprenad 34 hallar Totalt 475 simhallar

6 •Brist på kunskap om området •Okänt antal anläggningar, ägar- och driftförhållande samt storlek på ekonomi •Större kedjor är Friskis och Svettis, Nautilus, SATS •Stort antal mindre aktörer av skilda slag Gym och fitnesscenter LandPrivataFörening Schweiz500/ 50% Storbritan.2890/ 56%2600/ 44% Danmark334/ 57%248/ 43% Frankrike2000/ 87%300/ 13% Spanien2900/ 64%1600/ 36% Tyskland5554/ 92%500/ 8%

7 •Största antalet utövare •Ökad individualisering •Differentiering •Vilka är användarna? –Föreningsaktiva –Elever –Självorganiserade –Patient/Rehab –Motionären –Kvalitetsmedvetne Trender inom idrott och motion

8 •Privat •Offentlig•Ideell •Kommunal regi •Intraprenad •Kommunalt företag •Bidragsfinansierad verksamhet •Föreningsentreprenad •Privatentreprenad Vägvalen –vem är driftansvarig

9 •Ekonomi •Politik•Juridik Perspektiv vid beslut

10 Vilken politisk inriktning? •Idrott •Fritid •Folkhälsa •Näringsliv •Föreningsliv •Demokrati •Integration Hur påverkar huvudmannaskapet respektive område? Politikområden •Privat •Offentlig•Ideell

11 •Inventera lokala situationen – vad är bästa för medborgarna, föreningar, och privata aktörer •Dialog med lokala föreningslivet •Kunskap om faktiska kostnader för verksamheten •Precisera vad som är syftet och ha klara långsiktiga mål •Politisk samsyn •Möjlighet till flexibilitet •Uppföljning och kontroll av verksamheten Vägvalen inför beslut?

12 •Tydliga avtal mellan involverade parter •Gränsdragningar •Drift- och underhållsansvar •Tillgänglighet för föreningsliv och allmänhet •Avstämningsmöten •Incitament för investeringar - tex energieffektivisering •Kvalitetsmått •Finansiering och ekonomi •Ansvarsfrågor och ansvarsområden Reglera samarbetet

13 •Offentligt, ideellt eller privat: Om ägande och drift av idrotts- anläggningar •Juridisk handbok/uppslagsbok •Målgrupp: Kommuner och föreningslivet •Innehåll: –Kommunen och kommunens roll –Val av organisationsform –Skillnader mellan ägande och drift av anläggningar –Lagen om offentlig upphandling –Modell för förändringsarbete –Ansvarsfrågor Aktuell skrift