Läkemedelskommiteen Maria Thunander överläkare, Med Dr

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Region Värmland Kunskapsutveckling i Socialtjänsten REGIONALA STÖDSTRUKTURER i ett större sammanhang.
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
Folkhälsoarbete i Munkedal
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Hjärtsviktsmottagning med Dagvård
diabetes prevention kungssten – dpk
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Införande i Landstinget Gävleborg
Är det väl använda pengar?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Mobil Intensivvårds Grupp
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Gender budgeting  Defintion enligt Europaparlamentet ”gender budgeting är tillämpningen om principen om jämställdhetsintegrering i budgetförfarandet.
Landstinget i Värmland Primärvårdens FoU-enhet
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Hälsoenheten Södertälje
Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009)
Medrave Software AB, aug 2008
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Varför ska vi behandla intensivt vid typ 2 diabetes? Maria Thunander Överläkare, Med Dr
BORIS Resultat 2009 BORIS – Barn Obesitas Register i Sverige
Gamla och nya antidiabetika
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
För dig som har typ 2-diabetes
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Medicinskt Kunskapscentrum Samarbete inom området Kunskapsstyrning SLL /Gotland Susanna Lagersten tf bitr avd.chef Medicinskt Kunskapscentrum.
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Ett Nationellt kvalitetsregister som har funnits sedan 1996.
Antal nya bröstcancerfall per kvinnor för perioden
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
INTERHEART - studien. Hypertension in the Very Elderly Trial (HYVET), patienter >80 år (medel 83,6) Syst BT > 160 Diuretika indapamide med.
”Att skriva recept” En metod för individuell ordination av fysisk aktivitet.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Uppdatering nationella riktlinjer för Diabetesvården
Information MC-kollektivet viktigaste informationskällan för MC- förares säkerhetsmedvetande Skrifter: Full Kontroll och Bra Tänkt, á ex Medlemstidning.
Nationell Kvalitetsdag för primärvården 2009 Fortbildning för Allmänläkare i Kronobergs län Resultat från SFAM-Kronobergs Fortbildningsenkät.
Hälsa.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
Utbildning Diabetes Maria Thunander, Stephan Quittenbaum, Olof Cronberg. Karin Johansson.
Övervikt och fetma i Sverige
Uppföljning av beslut om begränsad subvention för ARB Thord Redman Avdelningschef.
Diabetes.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Vård i regionen Sydöstra sjukvårdsregionen
Regionledningen CVPA/SR Konflikteffekter och tillgänglighet.
Södra Regionvårdsnämnden
Översikt av pågående och avslutade aktiviteter Elektronisk rapportering av lm- biverkningar 2. Förståelse för ordinerad behandling 1. Nationellt.
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Dec 2016 Inbjudan till terapiinriktad utbildning
Utvärdering diabetesvård
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Värdekompass för Diabetes Typ 2 ICD: E11
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Läkemedelskommiteen 2012-03-07 Maria Thunander överläkare, Med Dr Riktlinjer Diabetes Läkemedelskommiteen 2012-03-07 Maria Thunander överläkare, Med Dr

: : den 23 januari 2012 kl. 09:00 Pressmeddelande : : den 23 januari 2012 kl. 09:00 Pressmeddelande ”Andelen personer med diabetes som har farligt höga HbA1c-värden – blodsockervärden – har ökat de senaste åren. Det finns även stora skillnader mellan landstingen när det gäller fotamputationer och vissa landsting måste se över sina rutiner för att minska antalet, anser Socialstyrelsen som har utvärderat den svenska diabetesvården. Idag finns det cirka 365 000 personer med diabetes i Sverige. Socialstyrelsen konstaterar i utvärderingen att diabetesvården visar positiva resultat i de flesta fall. Samtidigt finns det en rad områden som behöver förbättras. Ett sådant område är att minska andelen personer med diabetes som har ett högt HbA1c-värde eller ”långtidssocker”. HbA1c är ett mått på långsiktig genomsnittlig blodsockerkontroll. Ett högt värde ökar kraftigt risken för komplikationer.”

Kvalitet - Primärvård

Riktlinjer Nationella Riktlinjer- utges av Socialstyrelsen Diabetes – första området i Sverige 1996 Lättrevision runt 2000 Stor revision 2007-09, publicerade 2009-10 Flera ledare Soc styr, övergrip – vetenskapl-med Vetenskaplig grupp 20 seniorer läkare och ssk-professorer mm (ngra professioner till)

Nationella Riktlinjer Varje av 20 i huvudgrupp har ett antal vetenskapliga medarbetare (totalt 88st?) Centrala datasökningar – kompletterade 188 ”rader” = problempar Varje vetensk författare 2-10 rader Bedömer befintlig litteratur enl GRADE-systemet Internationellt, 1a gång Sverige, modell för kommande, SBU Evidensgrader: 1. Flera RCT. 2. 1 RCT. 3 Icke rand jämför. 4. Epidemiol, kohortstudier över tid etc. (5. Fallbeskr etc)

Regionens arbetsgrupp Martin Ridderstråle, doc, VC Endokrin klin UMAS/USiL Ulla Aghede, diabetessjuksköterska Karlskrona Mona Andersson, diabetessjuksköterska Bjuv Karin Johansson, diabetessjuksköterska Växjö Ibe Lager, doc, överläkare Kristianstad Mona Landin Olsson, prof, överläkare Lund Dick Larsson, VC vårdcentralen Degeberga Dorota de Laval, överläkare Karlskrona Agneta Lindberg, diabetessjuksköterska Hässleholm Marianne Lundberg, diabetessjuksköterska, UMAS Anders Nilsson, överläkare Ängelholm Gun Olsson, diabetessjuksköterska Trelleborg Stefan Sjöberg, doc, överläkare Halmstad Maria Thunander, överläkare Växjö I den vetenskapliga genomgången från Region Syd Maria Thunander Övriga förf från S-Region Jan Larsson Jan Apelkvist Magnus Löndahl Magnus Eneroth Hans Liedholm I prio-arbetet från Region Syd Dick Larsson Anders Nilsson Gun Olsson

Rekommendationer och Riktlinjer Kronoberg Ha läkemedelskommitté - lagstadgat krav Sedan många år – nu delgrupp inom Medicinska kommittén – omfattar all behandling, ej bara läkemedel Terapigrupper olika ämnesområden under Lm-kom/Med kom Arbetar i årscykel Höst: Lm-rekommendationer – ”hårdvara” Vår: med riktlinjer- mer beskrivningar, ibl tydligare Smala vs breda rek – Kronoberg av tradition smalt

Steno 2 studien Minskning av hjärtkärlhändelser och behandling Steno 2 studien Minskning av hjärtkärlhändelser och behandling mycket gott resultat NNT = 5

Mål för behandling vid diabetes Typ 2 HbA1c 5 - 6 % Blodtryck ≤ 130/80 LDL- kolesterol ≤ 2,5 Rökfrihet Fysisk aktivitet efter förmåga Typ 1 HbA1c 6 % Blodtryck ≤ 130/80 LDL- kolesterol ≤ 2,5 Rökfrihet Fysisk aktivitet efter förmåga Kort återstående livslängd Mycket komplikationer Nedsatt funktion När modifiera målen? Vid: Varför? -pga ökade risker : tex lågt blodsocker, hjärtpåverkan mm.

Förebygga komplikationer – riktlinjerna säger: beakta risk för ogynnsamma effekter av många läkemedel samtidigt, särskilt hos äldre Hög prio Nå blodtryck ≤130/80 med 1:a handsmedel ett el flera av ACE-hämmare, beta-blockerare, kalciumblockerare, tiaziddiuretika (1) Nå LDL ≤ 2,5 mmol/l med statin som primärprevention Vid typ 2 (2) Vid typ 1 (4) Bra sockerkontroll, vid typ 2: Metformin 1:ah tablett ( 1 ) SU el insulin i 2a hand ( 4) Medellångv insulin+/- måltids /mixinsulin = 1ahandsval( 3 ) Låg prio eller FOU I 1a hand använda ARB (10) Metiglinider (8) (Pioglitazon); akarbos (9) Rosiglitazon; exenatide; DPP4-hämmare (10)> GLP-1 Långverkande insulinanaloger i 1a hand vid typ 2 diabetes (9) -dock vid upprepade problem med lågt socker (3) Använda ASA som primärprevention (FoU)

Potentiella besparingar vid 4 åtgärder enl riktlinjerna - läkemedel Konsekvenser för Södra regionen: 18-20 miljoner kr (-50%) 4 miljoner kr (-20%) (+ 23 milj pga ↓ subvention fr 090701 6 miljoner kr (om Metformin som1ahandsval ↑ till 80%) (om användn till > 50åå ↓ 25%) Åtgärd ACE istf för ARB (prio 1) vid högt blodtryck Simvastatin generiskt (prio 2-4) istf andra statiner Metformin, SU och insulin för sockersänkning i 1a hand Medellångverkande eller mixinsulin istf för långverkande basinsulin vid typ 2 Kan ske inom ramen för läkemedelskommitteernas vanliga arbete med rekommendationer.

Multifaktoriell intervention vid typ 2 diabetes = behandla allt Fysisk aktivitet + kost Patientutbildning Sänka blodsockret och HbA1c 1-5 läkemedel Sänka blodtrycket 1-5 läkemedel Blodfettsläkemedel-kärlskydd 1-2 läkemedel Proppförebyggande (billigt) 1 läkemedel Regelbunden uppföljning / kontroll Mycket att vinna! arbetsförmåga, + livskvalitet HIA-vård, strokevård+rehab, dialys, rehab/vård av amputerade

Kostnader för vård av typ 2 diabetes Uppland 2000-2004 Ringborg et al, Resource use and costs of type 2 diabetes in Sweden – estimates from population-based register data. International Journal of Clinical Practice 2008, 62(5), 708-716

Behandlingsstruktur Typ 2 Diabetes Blodsockersänkande = svårast

Behandling typ 2 diabetes sockersänkande läkemedel och åtgärder: Pyramid, eller blandning? OP Enb insulin Mixinsulin +/- tabl Tabl + Insulin SU/Glitazoner/Inkretin Metformin Fysisk aktivitet + Kost (FaK)

Prio 3 SU preparat – 1,50 kr/dag

Prio 10 DPP-4 hämmare – 15 kr/dag

Steno 2 studien Minskning av hjärtkärlhändelser och behandling Steno 2 studien Minskning av hjärtkärlhändelser och behandling mycket gott resultat NNT = 5