Bristande integration, ojämlikhet och utanförskap Nima Sanandaji Kebnekaisegruppen 2008-04-29

Omfattande utanförskap Sverige har historiskt varit ett jämlikt samhälle. Relativt jämn inkomstspridning och brist på sociala problem redan kring 1950, när Sverige hade låga skatter. Idag existerar dock omfattande utanförskap bland icke-västliga invandrare.

Omfattande utanförskap Icke-västliga invandrare utgör ca en tiondel av Sveriges befolkning. Bland första generationen är sysselsättningen endast 48 procent.

Omfattande utanförskap Mottar i genomsnitt 8,85 gånger så mycket socialbidrag som dem födda i Sverige. Betalar endast 57 procent så mycket skatter som genomsnittet. Många invandrarungdomar växer upp i marginaliserade hem.

Från arbete till bidrag Sysselsättningsgraden för utländska medborgare i Sverige år 1950 var 20 procent högre än genomsnittsinvånaren. År 2000 var siffran 30 procent lägre. Ett fall på 50 procentenheter under lika många år.

Vad beror historisk utveckling på? Övergång arbetskraftsinvandring från främst Europa till flyktinginvandring från tredje världen. Systematiskt underskott på arbetskraft avtar.

Vad beror historisk utveckling på? Efterfrågan på arbetskraft stort under 80-talets högkonjunktur. Invandrarnas sysselsättningsgrad sjönk trots att de invandrare som kom hit då var välutbildade. Annan förklarning: förändrade ekonomiska förutsättningar och incitament.

OECD:s analys Bristande språkliga kunskaper och brist på arbetsmarknadserfarenhet gör att invandrare initialt måste konkurrera med lägre löner. Komprimerad lönestruktur hindrar detta. Lönar sig ibland mera att leva på bidrag hellre än arbeta.

OECD:s rekommendationer ”Den bästa strategin att följa vore generella arbetsmarknads- och välfärdsreformer. Men för att verkligen hjälpa marginaliserade invandrare måste sådana reformer inkludera tydlig underlättande av arbetsskyddsreglerna, mera flexibilitet vid sättande av individuella löner och omfattande sänkningar av bidragsnivåerna.” “Economic survey of Sweden 2007: Making employment inclusive - for immigrants and natives alike”, OECD (2007).

Social kontra ekonomisk fattigdom Generösa bidragssystem tänkta att bekämpa ekonomisk fattigdom – skapar långvarigt bidragsberoende. Reglerad arbetsmarknad tänkt att skydda de svaga – stänger ute marginaliserade grupper av arbetare.

Social kontra ekonomisk fattigdom Sammanpressad lönestruktur tänkt att omfördela välstånd – försvårar inträdet på arbetsmarknaden. Arbetsmarkandspolitiska åtgärder tänkta som väg från bidrag till arbete – riskerar att i sig skapa lager av beroende.

Blåögd välfärdsstat? ”Vi är blåögda och tror att man genom social ingenjörskonst kan klara av allting”. Jan Sjunnesson Rao. Tidigare ordförande för vänsterpartiet i Uppsala 1998-2000

Det sociala kapitalets nedbrytning Omfattande bidragsberoende eroderar arbetsmoralen. Ungdomar som växer upp i miljöer med omfattande bidragsberoende får bristande tilltro på framgång via studier och arbete. I dessa miljöer finns begränsade kunskaper om sociala institutioner, negativ attityd till samhället och dåliga nätverk.

Ekonomiska system och socialt kapital Iranska invandrarnas inkomster från arbete 1993-2000 var endast 61 procent av infödda svenskars. Iranska hushåll i USA tjänade år 2000 42 procent mer än infödda amerikaner. Lättare få bidrag i Sverige, svårare driva företag och mindre lönsamt att arbeta. Ekonomiska förutsättningar som leder till nedbrytning av och förhindrar uppbyggandet av socialt kapital.

Ekonomiska system och socialt kapital Socialt kapital centralt för olika grupper framgång. Problem när systemen bryter ned hellre än uppmuntrar uppbyggandet av socialt kapital. System som hjälper de fattiga behövs. Men välfärdssystemens negativa effekter får inte bortses ifrån. Samhällsystem måste uppmuntra normer kring ansvarstagande, arbete och utbildning.