Studera Lee Mingwei

Mediepedagogik för lärarstuderande Sol-Britt Arnolds-Granlund Överassistent i mediepedagogik 14.4.2003

Mediepedagogik vid Åbo Akademi i Vasa ”Den nya trenden är att allting skall hända så snabbt och vara så häftigt. Hela det sociala nätverket håller på att torka bort därför att ungdomarna bara är intresserade av det som ger direkt respons (Vbl 05.06.01). 14.4.2003

Innehåll: (klicka på länkarna) Några definitioner sid 5 Mediepedagogikens delområden sid 6 Mediekultur sid 7 Ett svar på samhällets förväntningar sid 9 Mediediskurser sid 10 Medieläskunnighet sid 11 – 12 medier som berättare sid 13 medierad kommunikation sid 14 - 15 att läsa medietext sid 16 - 17 Mediepåverkan sid 18 14.4.2003

Mediepedagogik – några definitioner Medium - det som finns i mitten Media - kanal för kommunikation Pedagogik - vetenskap om fostran och undervisning Inbegriper både traditionella och nya medier 14.4.2003

Mediepedagogikens problemområden lära om medier MEDIEKULTUR lära av medier lära med hjälp av medier 14.4.2003

Mediekultur ’Kultur’ estetisk definition – finkultur antropologisk definition – allt som människan gör 14.4.2003

”Medierna är både ett kulturellt redskap för människors strävan att uttrycka och förstå sig själva och varandra (kulturen), och ett politiskt och ekonomiskt redskap, som kan kontrollera människor och begränsa deras förståelse av omvärlden (kulturen).” Drotner, K. et. al. 1996 14.4.2003

Ett svar på samhällets förväntningar Mediepedagogik vid Åbo Akademi i Vasa Ett svar på samhällets förväntningar Nationellt Läroplan Kunskapsstrategi för utbildning och forskning Internationellt FN Konventionen om barnets rättigheter EU White paper on education and training 14.4.2003

Pessimistisk mediediskurs Individen passiv Centrum influerar periferin Påverkan och makt Globalisering som invadering Rädsla styr M E D I S K U R Optimistisk mediediskurs Individen aktiv Centrum och periferi interagerar Globalisering som meningsutbyte Förhoppningar styr 14.4.2003

Medieläskunnighet Mediekunnande Mediekompetens ett ofta förekommande begrepp i den nya läroplanen (högerklicka på dokumentet och välj ’find’. Skriv antingen ’medie’ eller ’media’ och sök ordet i läroplansdokumentet.) Mediekunnande Mediekompetens (Tella et. al. 2001 föreslår hellre dessa begrepp eftersom de menar att inte produktion av medietexter ingår i läskunnighetsbegreppet) 14.4.2003

Medierad kommunikation Medieläskunnighet Medier som berättare Medierad kommunikation Att läsa medietext 14.4.2003

Medier som berättare använder sig av Berättarstruktur en vanlig berättarstruktur som medierna använder liknar den episka som används inom dramatiken. Inom filmvetenskap talar man om ’Hollywoodmodellen’. Tecken Semiotik är den vetenskap som studerar tecken. Tecknen kan vara ord, bild, ljud, gester, klädstil, mimik och tal. Vilka tecken hittar du i Lee Mingweis webbsida. Texttyp eller genre Medietexter är ordnade i olika genrer såsom t.ex. nyheter, underhållning, dokumentärer. Genrer inom dagstidningen är ledare, nyheter, insändare, kåserier m.m. 14.4.2003

Medierad kommunikation 1. sker över tid och rum jfr röksignaler, djungeltrumma, telegraf, telefon, men också tids- och rumsmanipulering inom litteratur och scenkonst ”icke-lokala kommunikativa handlingsmönster” Aarseth 1996 2. medierade nätverk (samhällen) skapas kommunala samhällen (geografiskt begränsade) professionella samhällen (gemensamt intresse i yrket) personliga samhällen (personliga behov) den tredje platsens samhällen (öppna mötesplatser) se Fornäs 1998; Croon & Ågren 1998 14.4.2003

Nätverk (forts) skapar både samhörighet och utanförskap: ”the difference within unity” Fornäs 1998; Kellner 1994 3. Dialog (multivokal) utbyte och skapande av betydelser inlärning (ex. chatt, nätkurser) Tella & Mononen-Aaltonen 1998 4. Mediet påverkar budskapet ”the media is the message” (ex. presidentval) Mc Luhan 1964 14.4.2003

Att läsa medietext (ett utvidgat textbegrepp: sociala texter, sceniska texter, medietexter m.m.) Läsaren av en text (bl.a. litterär, scenisk) är aktivt medskapande i förhållande till den text han/hon läser Texterna kan vara interaktiva (hypertext) vilket innebär ett förändrat sätt att läsa (icke-lineärt) Text bortom texten/undertext (texten betyder egentligen någonting annat än det som läses) 14.4.2003

Att läsa medietext Bilder (enkel semiotisk analys) Vilka känslor väcker bilden? Vad föreställer bilden? Hur har man gjort för att ge bilden det uttrycket, vilka tecken har man använt? Vad kommer du att tänka på då man ser bilden (konnotationer)? Var har du hittat bilden? Vem är bilden avsedd för? Vem har gjort/beställt bilden? Vilket syfte har bilden främst? Vilken effekt har bilden på mottagaren? 14.4.2003

är individen passiv eller aktiv? Mediepåverkan är individen passiv eller aktiv? behavioristisk teori (mediernas budskap är stimuli som individen reagerar på) psykodynamisk teori (individen reagerar på mediebudskapet i enlighet med hur de stämmer överens med de egna behoven, obs! det undermedvetna) kognitiv teori (individen processar budskapet) Cultivation theory (en långsam förändring av samhället) 14.4.2003