Statens beredning för medicinsk utvärdering

Evidensbaserad omvårdnad Susanna Axelsson SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering Myndighet under Socialdepartementet sedan 1992 Direktör Nina Rehnqvist Tyrgatan 7, Stockholm www.sbu.se

SBU:s styrelse Ordförande professor Kerstin Hagenfeldt Beslutar om projekt Står bakom slutsatserna i rapporterna.

SBU:s styrelse Eva Fernvall Markstedt Förbundsordförande, Vårdförbundet   Margaretha Spjuth Sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting

SBU:s råd Ordförande professor Peter Aspelin Beslutar om personer till projektgrupper Följer arbetet i projektgrupperna Granskar rapporterna.

SBU:s råd Giggi Udén Professor,  Avdelning för omvårdnad, hälsa och samhälle, Malmö högskola 

Alertrådet Lena Gunningberg, Med dr, Omvårdnad, Akademiska sjukhuset

SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv.

SBU:s uppdrag Att genom systematiska litteraturgranskningar bidra till bästa möjliga hälso- och sjukvård för befolkningen. bästa möjliga utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.

SBU:s verksamhetsområden Kunskapssammanställning Systematiska litteraturgenomgångar (gula rapporter) Konferensrapporter m m (vita rapporter) Tidig bedömning av nya medicinska metoder (Alert-rapporter) Kunskapsspridning Marknadsföring Information Utbildning Hemsida

SBU Ingen kontrollfunktion Ingen egen forskning Inte anslagsgivande.

Kriterier för nya SBU-projekt Stor betydelse för liv och hälsa Berör många – vanligt hälsoproblem Stor praxisvariation Oklarhet om evidens Stora ekonomiska konsekvenser Viktig etisk betydelse Stor betydelse för organisation eller personal Kontroversiellt eller uppmärksammat Tillräckligt vetenskapligt underlag.

Utvärdering av metoder? Det vetenskapliga underlaget Systematisk litteratursökning Systematisk litteraturgranskning Syntes – Rapport.

Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning värderas och sammanfattas.

Studiers bevisvärde Högt bevisvärde Medelhögt bevisvärde SBU:s slutsatser baseras på studier med högt eller medelhögt bevisvärde Lågt bevisvärde

Gradering av evidensstyrka för slutsatser 1 Starkt vetenskapligt underlag 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag 3 Begränsat vetenskapligt underlag 4 Otillräckligt vetenskapligt underlag Minst 2 studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt 1 studie med högt bevisvärde + minst 2 studier med medelhögt bevisvärde Minst 2 studier med medelhögt bevisvärde Annat underlag: Vad?

Vad är evidens? (vetenskapliga bevis eller belägg) Befintlig kunskap – bästa tillgängliga, vetenskapliga underlag om nytta, risker och kostnader för olika åtgärder.

En rekommendation baseras inte enbart på evidensen Rekommendationer Evidensgrad 1 2 3 4 1 2 3 4 Lokala prioriteringar Vårdprogram Verksamhetsuppföljningar Faktorer som påverkar graden av rekommendation

För att evidensen ska tillämpas krävs samarbete Landstingen Vårdprogram Strukturförändringar Prioriteringar Uppföljning SoS Riktlinjer Föreskrifter LV Rekommendationer SBU EBM-underlag

Från slutsats till förändring av praxis – depressionsrapporten ”Vid årstidsrelaterade depressions-tillstånd har ljusterapi inte en säkerställd större effekt än placebo.” Resultat: ljusterapienheter ifrågasatta och har fått mindre resurser i flera landsting. ”Det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan olika antidepressiva medel.” Resultat: Konsensus bland läkemedels- kommittéerna att rekommendera samma förstahandspreparat.

Evidensbaserad vård och mötet med patienten Patientens Berättelse, behov, symtom, fynd, preferenser, upplevelse Vetenskapligt underlag Metoder för prevention, diagnos och behandling Vårdgivarens Personlighet Skicklighet Preferenser Omgivande kontext t ex ekonomi

Evidensbaserad sjukvård Baseras på klinisk forskning som identifieras och sammanställs och implementeras i vården.

EBM och klinisk forskning växelverkar Utan klinisk forskning – ingen EBM Utan EBM – ingen miljö för klinisk forskning.

Evidence does not make decisions – people do

Evidensbaserad omvårdnad Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning

PUNK Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet Riksföreningen för distriktssköterskor har sedan 1994 utvecklat PUNK-handboken med verktyg för att stödja systematiskt kontinuerligt förbättringsarbete, utifrån gällande regelverk bästa evidens.

1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap, möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt och främja hälsoutvecklingen i befolkningen.

Evidensbaserad omvårdnad och SBU Behandling av personer med schizofreni, 1999 Avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering, 1999 Behandling av astma och KOL, 2000 Blodpropp, 2003

Omvårdnad vid schizofreni Omvårdnadsinsatser kan utformas så att plågsamma hallucinationer minskar.

Omvårdnad vid schizofreni Massiva stöd-, informations- och utbildningsinsatser bör sättas in vid förstagångsinsjuknandet för att undvika negativa behandlingserfarenheter då sådana kan påverka fortsatta vårdepisoder negativt.

Avancerad hemsjukvård Patienters och anhörigas tillfredsställelse med hemsjukvård var genomgående större än tillfredställelsen med sluten vård. Vad gäller vårdkvaliteten sågs inga säkra skillnader.

Avancerad hemsjukvård Hemsjukvård gav en högre livskvalitet för det sjuka barnet och dess föräldrar.

Hemrehabilitering Hemrehabilitering efter stroke är vare sig bättre eller sämre än alternativa behandlingsformer.

Hemrehabilitering Vårdtiden på sjukhus efter ortopedisk kirurgi kan minskas (40–50 procent) när det finns sjukvård och rehabilitering i hemmet.

Omvårdnad vid astma och KOL Vårdprogram med hembesök av sjuksköterska har ingen påvisad effekt på överlevnad, hälsorelaterad livskvalitet eller sjukhusinläggningar vid svår KOL (2)

Omvårdnad vid venös tromboembolism Bristfälligt vetenskapligt underlag för att värdera om tidig mobilisering och rörelseträning i samband med kirurgi förhindrar uppkomst av trombos.

Omvårdnad vid venös tromboembolism Tidig mobilisering och kompression- behandling vid djup ventrombos ökar inte incidensen av nya lungembolier jämfört med strikt immobilisering (3).

Omvårdnad vid venös tromboembolism Graderade kompressionsstrumpor minskar utvecklingen av posttrombotiskt syndrom under två års tid efter proximal djup ventrombos (3).

Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU Demenssjukdomar     Projektgrupp: Ove Almkvist, Kenneth Asplund, Kaj Blennow, Sirkka-Liisa Ekman, Knut Engedal, Elisabet Englund, Sture Eriksson, Johan Fastbom, Laura Fratiglioni, Lars Gustafson, Aki Johansson, Ingvar Karlsson, Mona Kihlgren, Lena Kilander, Jan Marcusson, Astrid Norberg, Magnus Sjögren, Eva von Strauss, Sten Thelander, Hedda Torres-Eklund, Lars-Olof Wahlund, Gunhild Waldemar, Anders Wallin, Anders Wimo, Olof Edhag, Kickan Håkanson, Anders Norlund       Publiceras hösten 2005 

Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU SBU-projektet Demenssjukdomar Planerat innehåll: Epidemiologi, nosologi, riskfaktorer Diagnostik Behandling Läkemedel Omvårdnad, psykosocialt omhändertagande Alternativa behandlingar Hälsoekonomi Etik Juridik Etnicitet

Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU Typ av intervention: 2.2.a Fysisk miljö: Dagvård, avlastning, demensboenden, sjukhem 2.2.b Vårdideologi (inkl transkulturella aspekter). Här diskuterade vi Reality orientation (vid mild demens), Validation (vid svår demens), Reminiscensteorin, musik, dans, taktil massage, integritetsbefrämjande omvårdnad, sinnesträning, fysisk aktivitet, Kommunikation och bemötande i vid bemärkelse 2.2.c Vårdarkompetens 2.2.c.a Anhörigvårdare: utbildning, stöd, t ex kristerapi, hjälp till coping, demensteam etc. Åtgärder som har mått på caregiver stress som outcome. 2.2.c.b Professionell vårdare: utbildning, handledning etc 2.2.d Patientperspektiv: 2.2.d.a Minnesträning: Primär-/sekundär-/tertiärprevention 2.2.d.b Krisbearbetning, coping-strategier

Hur går vi vidare? Brist på omvårdnadsforskning Vilka frågeställningar? Vilka utfallsmått?

Sammanfattning Evidensbaserad omvårdnad är omvårdnad grundad på bästa tillgängliga evidens. Brist på omvårdnadsforskning! Kvantitativ och kvalitativ forskning behövs.