Bibliotekens roll på den vetenskapliga kommunikationsmarknaden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bonnierförlagen och den digitala bokmarknaden. Bonniers syn på den digitala boken - Ytterligare två format där vi kan förmedla våra berättelser - En chans.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Samhällsekonomi.
Ebba Ruhe & Anneli Åström Biblioteksdagarna 25 maj 2007
Leg sjukgymnast, medicine doktor
1. Varför finns det pengar?
~ Den första mobiltelefonen ~
Privat velferd – vinnere og tapere: Är vinst i vården en vinst för vården? Inge Axelsson Professor i medicinsk vetenskap, Mittuniversitetet Överläkare.
PRUTA INTE MED DIG SJÄLV!
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Att söka och förvalta kunskap
Marknadsföring Bertil Grenströmer.
Miljarder möjligheter på en plats!
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
ARKISTOLAITOS Arkivverket Projekt för förnyelse av webbplatsen.
1 EiRA – svenskt bibliotekskonsortium för hälso- och sjukvård samt socialtjänst Monica Moberg 2012.
ESF infrastruktur, SCH + HERA ERIH – European Reference Index for the Humanities Kvalitetstidskrifter inom humaniora Ca 6000 utvalda av ca Strikta.
Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005 Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius.
WWF IN SHORT WWF is in over 100 countries, on 5 continents +100 WWF was founded In WWF has over 5,000 staff worldwide +5,000 WWF has over 5 million.
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Publiceringsstrategier inom matematik, tekniska och naturvetenskapliga ämnen Anders Heyden Tillämpad Matematik Malmö högskola.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Fri tillgång på Internet till resultaten från offentligt stödd forskning Presentation vid forskarfrukost i riksdagsbiblioteket.
Nya roller för biblioteken – lokala initiativ Vårdbibliotekskonferens 2003 Umeå 22 maj.
Karin Henning Bibliometric Services Gothenburg University Library Bibliometri och forskningsutvärdering Vårdalinstitutet,
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
källkritik, referenser, akademisk hederlighet
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Sveriges lantbruksuniversitet Elektronisk publicering Internundervisning Ultunabiblioteket Aina Svensson, 28 februari Epsilons öppna.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket Elektronisk publicering vid SLU Open Access och nya alternativ för vetenskaplig kommunikation Biblioteksnämnden
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Källkritik Värdera sanningshalt Bedöma trovärdighet.
Affärsidé - företagets vägvisare
Open access för humanister och rättsvetare Power-pointpresentation kopplad till informationsmaterialet ”Open access för nordiska humanister och rättsvetare”.
Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket DEFF.
Utarbetat med stöd av KB:s utvecklingsprogram OpenAccess.se
Startbild 1. Afrikas digitala resurser – Hur länge finns de kvar? Åsa Lund Moberg 2.
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Copyright and the Web as Corpus I samarbete med Monica Lassi, HIB Cecilia Hemming Department of Languages, University College of Skövde Swedish National.
BIBLIOTEKENS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KOMMUNIKATIONEN Biblioteksdagarna, 6–8 maj 2004, Karlstad Sara Kjellberg, Lunds universitets bibliotek, biblioteksdirektionen.
Ingegerd Rabow, Lunds Universitet, Biblioteksdirektionen Vetenskaplig kommunikation – vad kan biblioteken göra? Lokala initiativ Mötesplats inför Framtiden.
Sveriges lantbruksuniversitet Presentation av EPrints publiceringsverktyg Workshop - Öppet arkiv för världslitteratur och globala rättvisefrågor.
Informatik C VT 2011 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Spara kvittot! När du handlar en vara av ett företag/butik har du alltid rätt att få ett kvitto. Erbjuder ett företag/butik inte ut kvitto riskerar man.
Andra nordiska mötet, 5-6 oktober 2004, Uppsala Jessica Lindholm, Lunds Universitets Bibliotek SVEP delprojekt 3-5 Jessica Lindholm, Lunds Universitets.
Att relatera till tidigare vetenskapliga arbeten
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se DiVA Digitala vetenskapliga arkivet Ett arkiv.
Enheten för digital publicering Elektronisk publicering av examensarbeten / uppsatser vid Uppsala universitet Publicering genom DiVA - Vad är.
Varför inte bara Google?
1 L U N DS U N I V E R S I T ET KC, 9 mars 2007 Open Access –nya möjligheter i vetenskaplig kommunikation HÅKAN CARLSSON BIBLIOTEKSDIREKTIONEN, LUNDS UNIVERSITET.
Vetenskapsrådet kräver sedan fri tillgång till forskningsresultat ”För att få bidrag för forskning kräver Vetenskapsrådet nu att forskarna.
Kapitel 15 Budgeten.
Ditt kompletta kontorsvaruhus. Grundat 1978 som Sveriges första kompletta kontorsvaruhus. Vår affärsidé är att till ortens företag, industri och institutioner.
Ingegerd Rabow, Biblioteksdirektionen, Lunds universitet ScieCom och DOAJ Nordiskt samrådsmöte Uppsala
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Informationssökning för geodoktorander Geobiblioteket,
E-böcker på vetenskapliga bibliotek, Göteborg, Forskningsbiblioteket som utgivare av e-böcker Carin Björklund Göteborgs universitetsbibliotek,
SVEP Carolina Rediviva Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Informationssökning Anu Salminoja
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
DiVA-undervisning RISE 28 oktober 2016 Aina Svensson & Urban Ericsson
DiVA-undervisning Luleå tekniska universitet 20 maj 2016
KAPITEL 9 Pris och moms.
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Olika publikationstyper
Sveriges bagare och konditorer
Presentationens avskrift:

Bibliotekens roll på den vetenskapliga kommunikationsmarknaden Georg Sverdrup Seminaret 2001 Ingegerd Rabow, Biblioteksdirektionen, Lunds Universitets Bibliotek

”The Faustian Bargain” Forskning finansieras med offentliga medel Förlagen får innehåll, sakkunnigbedömning etc gratis av forskarna Forskarna skriver bort sin intellektuella äganderätt till förlagen i utbyte mot publicering och distribution Biblioteken är offentligt finansierade De köper till ett allt högre pris tillbaka forskarnas produkter från förlagen (som dessutom har intäkter från annonsörer och särtrycksförsäljning)

Skall vetenskaplig resultatspridning drivas med fokus på vinstintresse? ELLER Skall forskarvärlden söka alternativa metoder för vetenskaplig publicering ? 4 KRAV Autenticitet, auktoritet, prioritet, permanens

Oligopol - monopolisering En lukrativ industri Oligopol - monopolisering Konsumentprisindex och periodikaprisindex i USA Ur: American Libraries, Maj, 2000

Vinster för förlagen: 1997-1998 För de kommersiella förlagen är vinsten i förhållande till eget kapital ofta avsevärt högre än för de flesta bolag i andra sektorer. Wolters Kluwers höga vinst/kapital 1997 gav dem 18:e plats på Standard & Poor´s lista över 500 ledande storföretag Reed Elsevier hamnade också bland de högsta, nr 52

Vinster för konsumenterna ??? 1997 hade Wolters Kluwer, Reed Elsevier, Wiley och Plenum i snitt en nettomarginal på 18,8%. Hur mycket skulle deras kunder tjänat om de i stället legat på industrimedianen 5% ? 884 653 000 USD! 9 111 925 900 SEK! De 121 största forskningsbiblioteken i USA prenumererar nu för ca 480 miljoner USD År 2015 beräknas samma nivå kosta 1,9 miljarder USD LUB e-tidskrifter för ca 6,3 miljoner (snitt USA $600 000)

En allmän (miss)uppfattning ”As the core literature gets subscribed to (or licensed) by practically all academic libraries, access is free for most academic end users.” Pieter Bolman (president Academic Press) Freedom of Information Conference, 2000-07-21 New York Academy of Medicine

Varför missuppfattning ? Biblioteken är direkta informationskonsumenter Faktiska konsumenter är forskare och studenter De ser varken mikro‑eller makroekonomiskt kostnaden för sina informationsbehov Viktigt att också relatera priset för informationen till kostnaderna för forskning och utveckling (R&D) $127 430 var år 1995 genomsnittlig R&D kostnad/artikel publicerad av en USA-forskare

Paketlösningar Producenter tjänar mer på individuella produkter om de buntas samman med andra och säljs som paket Priselasticiteten för en portfölj av titlar blir lägre än för individuella titlar för att inte tala om för pay-per-view Förlaget har nästan ingen kostnad för de sista titlarna som kopplas på paketet ”Bundling” är effektivt när det gäller att skaffa intäkter från kunder som värderar samma innehåll olika

Sammanbindning Marknaden har låg priselasticitet för ansedda varumärken Förlagen binder samman högrankade tidskrifter med mer lågrankade och låganvända tidskrifter med hög priselasticitet Stora paket buntade med topprankade tidskrifter fungerar som effektiva inträdesbarriärer för nya aktörer Förlagen kan sprida tidigare icke existerande marknadskraft till lågrankade titlar Dessutom får förlagen upp användningen av titlar som annars inte skulle valts av biblioteken Förlagen kan nu argumentera: “det är klart ni inte skall lägga möda på att selektera när kunderna ju använder massor av de titlar ni inte tänkt köpa”

Konsekvenser Bibliotek låses in i prenumerationspaket för flera år i taget - dessutom med inbyggda prisökningar Stora delar av budgeten binds upp. För STM ca 40%! Detta stänger ute mindre förlag t.ex. sällskapen, medan de stora säkrar sina intäkter Inga pengar kvar för att köpa från förlag med resonabla priser Forskarna begränsas till de titlar förlagen väljer åt dem snarare än biblioteket och fakulteterna Detta kan tillspetsas ytterligare genom kraftiga begränsningar i rätten till uppsägningar

Användarstatistiken – en fälla? Användarstatistiken har ett stort strategiskt värde för förlagen Ger nya marknadsmöjligheter Problem för biblioteken: Hur värdera en låg KPA som beror på hög användning av lågkvalitativa artiklar? Hur översätta användning till värde?

Pay-per-view- ett alternativ?? Exponerar de höga kostnaderna för nuvarande system och ökar trycket på förändring Tvingar användaren att prioritera Ger de klara signaler om priselasticitet som i dag saknas Köparens vapen på en fri marknad är att vägra köpa eller att köpa förmånligare från en konkurrent Om företagens strategier hindrar lågprismarknader att etableras kan man snart bara köpa möbler i dyra butiken. Måste forskarna köpa artiklar för 250-350 kr styck leder det sannolikt till alternativa publiceringssystem

Men inte bara en prisfråga! Vem skall äga den vetenskapliga informationen ? Informationssäljare kräver allt mer kontroll Digitala säkerhetsåtgärder inskränker användarrätten. Hur många gånger får man läsa en E-bok? Licenser i stället för köp underminerar ”The Principle of First Sale” Bibliotekens ställning undermineras Information blir en marknadsvara prissatt per minsta debiterbara enhet Instängning av information Krav från utgivare på ökat databasskydd Upphovsrätt till kompilerade fakta Ökad användning av icke-förhandlade kontrakt Risk att gå från civilrätt till kriminalrätt EU-direktivet om harmonisering av copyright och relaterade rättigheter. 18 månader från juni 2001 Utkast Haagkonvention. Annat lands lag kan ta över

Furiösa forskare utmanar förlagen !

Publiclibraryofscience.org 28 575

HighWire Press intl.highwire.org Stanford University Library startade HWP 1995 Värd för mer än 200 peer-review tidskrifter som Science, Proceedings of the National Academy of Sciences och Journal of Biological Chemistry Alla titlar kan sökas samtidigt + nu också Medline Världens näst största gratisarkiv för vetenskapliga artiklar, ca 340 000 i dag (Det största är NASA Astrophysics Data System) Många titlar erbjuder äldre nummer gratis Höga Impact Factors

BioMed Central www.biomedcentral.com Start sommaren 2000. Peer-review. Snitt 35 dagar

De 20 mest betittade artiklarna De 20 högst rankade artiklarna Elsevier går in med preprint- server Utmaning mot bl.a.ACS

Open Archives initiative www.openarchives.org Mycket viktigt att biblioteken stöder OAI för att balansera storförlagens ökande maktposition Etablerar gemensamma metadatakonventioner för interoperabilitet mellan olika arkiv Främjar gemensamma webbstandarder. XML Underlättar effektiv spridning av innehållet i olika e-print arkiv . Open software e-prints.org Underlättar global sökning efter vetenskapliga artiklar oberoende av lokalisering

Bibliotekens roll inom OAI Resursbeskrivning Klassificering Metadata = klassisk bibliotekariekompetens Serverutrymme Arkivering Teknisk support För fri global access = klassiskt bibliotekarieideal

SPARC - ett alternativ! The Scholarly Publishing and Academic Resources Coalition Använder bibliotekens köpkraft genom en garanterad prenumerantbas (och ibland startkapital) för att stödja: Lågprisalternativ till högpristidskrifter Nya modeller för spridning som bättre tjänar författare, användare och köpare www.arl.org/sparc Nu också i Europa SPARC publisher-partnerships aim to: Create a more competitive scholarly communication marketplace where the cost of journal acquisition and use is reduced, and publishers who are responsive to customer needs are rewarded Ensure fair use of electronic resources while strengthening the proprietary rights and privileges of authorship science title and 5 times the cost of a humanities journal. SPARC aims to be a catalyst both for... incremental changes – offering the market competition on a title by title basis... ...and for transformative change of the communication process made possible by the availability of electronic technologies.

Arbetar för alternativ Listor över editors Kvalitet mot Kvantitet Problemöversikt Fakta, tabeller, Brevmallar Arbetar för alternativ Listor över editors Kvalitet mot Kvantitet

Övergång från läsar-till författarbetalning New Journal of Physics. Inst.of Physics Publishing och Deutsche Physikalische Gesellschaft. Peer-review. Författaren betalar $500 per artikel. http://njp.org/ MRS Internet Journal of Nitride Semiconductor Research. Peer-review. Författaren betalar $275 per artikel. $110 är ”submission fee” och betalas ej tillbaka. Florida Entomologist. Entomological Society of America. Erbjuder författare omedelbar fri webbacess för 75% av priset för 100 särtryck. Ca $90 för en 7-sidig artikel. Florida Center for Library Automation lägger upp filerna. E-tidskrift utg av Inst of Physics Publishing och Deutsche Physikalische Gesellschaft..

Forskarinitiativ... Evolutionary Ecology Research. Lanserades av förre redaktören och redaktionskommittén för en väletablerad tidskrift. Priset blev för högt efter olika övertaganden Den nya tidskriften kostar nu bara 1/3 av priset. Den dyra ursprungliga tidskriften har tynat bort The Association of Exploration Geochemists (AEG) drog år 2000 undan sitt stöd för Elseviers Journal of Exploration Geochemistry och startade den billigare Geochemistry: Exploration, Environment, Analysis, samägd av AEG och the Geological Society of London Den nya tidskriften indexeras av Chemical Abstracts, Current Contents, Geobase, Engineering Index m fl

Fler forskarinitiativ... Hela redaktionskommittén sade upp sig när Elsevier vägrade sänka priset på Journal of Logic Programming De startade i stället Theory and Practice of Logic Programming hos Cambridge University Press The Association for Logical Programming slutade stödja JLP och antog TPLP som officiellt organ. Priset för 2001 blev $300 - inte $1 047! American Association of Physical Anthropologists (AAPA) fick Wiley att sänka priset med 40% i ett nytt publicerings- avtal. AAPA hotade annars att starta en oberoende tidskrift Leuven

Ett sista exempel 40 redaktörer på Machine Learning Journal har sagt upp sig Kluwer ville inte sänka priset och ge fri online access Editorerna ansåg att ett högt pris skulle begränsa accessen för just de forskare tidskriften var till för Priset skulle också begränsa kontakten mellan denna grupp och en potentiellt mycket större grupp forskare globalt Redaktionen gick till MIT Press Med hjälp av SPARC startade de Journal of Machine Learning Research (JMLR) med helt fri online access. Tryckt utgåva varje kvartal till rimligt pris Författarna behåller sin copyright.

Vad kan enskilda forskare göra? Inte vara referenter och redaktions- medlemmar i orimligt dyra tidskrifter Publicera i not-for-profit tidskrifter Veta priset på tidskrifter de publicerar sig i Ta upp elektroniska publikationers roll i diskussioner om befordran och tillsättning Uppmana specialistföreningar till egenpublicering och att sätta rimliga priser

Vad kan universitet och anslagsgivare göra? Införa en upphovsrättpolicy med krav att forskaren/fakulteten/universitetet behåller copyright publicering måste ske på universitetets webb forskningsrapporter måste vara fritt tillgängliga Starta egen webbpublicering i enlighet med Open Archives krav Värdera elektroniska publikationer i samband med befordran och anslagsgivning

Vad kan biblioteken göra förutom att vara mycket aktiva i arkiveringsfrågan ?

Bryter risken att fastna inom paket och inte se Världen utanför Verona

Bläddra i alla Lunds titlar Söka i alla Lunds titlar Direkt till fulltext Automatisk order

Personliga val av resurser valda av biblioteka-rier

Publiceringsverksamhet Fulltext om möjligt

Bradford´s Law of Scattering 100 4 100 20 100 100 300 funna referenser Samuel C. Bradford, Sources of Information on Specific Subjects, Enginnering 137 (Jan 26, 1934)

Valmöjligheter Göra allting lätt nåbart Göra det mest nyttiga och behövliga nåbart Göra tillgängligt vad som helst som är lätt att göra tillgängligt Använda budgeten på lättillgängliga (om än dyra) resurser i strävan att ge användarna bredast möjliga access utan hänsyn till kvalitet Om användarna inte arbetar tillräckligt hårt för att sålla är det deras problem Ju större mängd information desto större transaktionskostnad för att hitta den

Men - hur påverkas kvaliteten? Frestelsen att erbjuda massor av innehåll och vara Det Stora Biblioteket Studenterna är nöjda, forskarna är nöjda och administratörerna är nöjda Låg kvalitet slås inte ut från marknaden Forskarna hittills valt publicering utifrån andra kriteria Finns dessa titlar i paketen Om inte – blir de citerade? Kommer fler citeringar att gå till sämre arbeten? Påverkar detta övriga citeringar och därmed impact factors? Leder detta till nivellering mellan titlar? Men - hur påverkas kvaliteten?

Biblioteken som kvalitetsfilter ? Mängden information på webben växer exponentiellt Mängden accessad information växer som bäst linjärt För en given mängd sökansträngning minskar efter hand sannolikheten att hitta dokument Höstacken växer - nålen blir alltmer osynlig Var finns de bästa ostarna och de godaste bröden ? På biblioteken?