Mäns våld mot kvinnor i nära relationer Maria Scheffer Lindgren 2010

’Efter ett år började helvetet ’Efter ett år började helvetet. Hon såg på hans ögon så fort han kom innanför dörren om hon skulle få stryk på kvällen. En kväll i februari lade han en yxa mellan ögonen på henne och frågade: ”Hur vill du ha det? Vill du bli kluven mitt itu eller styckad i småbitar?” Från fängelset fortsatte han att trakassera henne via anstaltens tjänstetelefon.’ Utdrag ur Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar (2008)

Våldet blir en förväntad del av livet ”En dag när man inte fick stryk var en bra dag” Så uttryckte sig en ung och välutbildad kvinna det när hon beskrev sina ambitioner i livet tillsammans med en man som misshandlade henne brutalt, inte ville släppa henne och alltid lyckades spåra upp henne när hon försökte ge sig iväg. (Ur Eliasson, 1997).

Intervjucitat ”Sen i maj då orkade jag inte längre utan då klappade hela kroppen ihop på mig, jag hade muskelinflammationer och värk överallt” ”Idag så inser jag att jag hade ju garanterat magkatarr, om inte magsår….jag kröp mellan sovrummet och toaletten för så ont i magen hade jag” ”Jag vet att jag ibland bad honom slå mig istället”

Ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem Mäns våld mot kvinnor Ett globalt samhälls- och folkhälsoproblem

Våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem Våldet har sin grund i ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män på en strukturell nivå (FN, WHO Våld mot kvinnor är ett jämställdhetsproblem

Historik – viktiga årtal brott mot kvinnor 1734 – Med 1734 års lag förbjuds mannen att aga sin hustru så att hon blev allvarligt skadad eller avlider 1864 – Husagan avskaffas och därmed mannens rätt att aga sin hustru 1965 – Lag mot våldtäkt i äktenskapet 1978 – Första kvinnojouren 1982 – Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal 1988 – Besöksförbudslagen, beslut om att en person ej får kontakta eller förfölja annan person 1988 - Lagen om målsägandebiträde 1994 – Rikskvinnocentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala (idag NCK) 1995 – Kvinnovåldskommissionens utredning ”Kvinnofrid” om våld mot kvinnor 1998 – Kvinnofridsreformen (prop. 1997/98:55 kvinnofrid) lagstiftningen skärps, brottet ”grov kvinnofridskränkning” införs 1999 - Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster 2003 – Lagen om utökat besöksförbud

Våld mot kvinnor - omfattning Över 25 000 polisanmälningar om kvinnomisshandel varje år – 80% bekant med mannen Internationell forskning visar att cirka en fjärdedel polisanmäls Siffror från BRÅ visar att en kvinna misshandlas till döds var fjortonde eller kanske var tionde dag Rädda Barnen uppskattar antalet barn till misshandlade kvinnor vara fler än 100 000 eller till och med upp mot det dubbla Stort mörkertal!

Slagen Dam – prevalensstudie (Eva Lundgren, 2001) 10 000 kvinnor 18-64 år tillfrågades om de utsatts för våld och/eller hot 5 % har utsatts för våld senaste året 3 % i det nuvarande äktenskapet – senaste året 22 % av kvinnor mellan 18-24 år har utsatts för våld under det senaste året 46 % har utsatts för våld av någon man efter 15-årsdagen (I denna studie har man en vidare definition av våld än i t ex SCB:s undersökningar)

Hur definiera våldet? ”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet” (FN 1993)

Myter om mäns våld mot kvinnor Den våldsutsatta kvinnan är ”speciell” Den våldsamme ”invandrarmannen” Män som misshandlar har bristande impulskontroll och aggressivitet Våldet utövas av män i socialt lägre skikt, män som är alkoholiserade, psykiskt sjuka eller arbetslösa Med myternas hjälp blir mäns våld mot kvinnor ett problem inom specifika grupper snarare än ett samhälls-, folkhälso- och människorättsproblem

Begreppens betydelse Lägenhetsbråk Familjevåld Kvinnomisshandel Sexualiserat våld Mäns våld mot kvinnor/Mäns våld mot kvinnor i nära relationer

Våldets normaliseringsprocess (bygger på Eva Lundgrens forskning) Inslag i normaliseringsprocessen Kontroll, isolering (livsutrymmet krymper) Växling mellan våld och värme Kvinnan tar över mannens värderingar av henne och att hon är våldets orsak Kvinnans självkänsla krymper (hon är värdelös) Makten och våldet erotiseras för mannen

Hälsoeffekter Fysiska skador t ex sår, blånader, frakturer, hörselnedsättning, gynekologiska besvär Psykosomatiska besvär t ex magbesvär, högt blodtryck, utbrändhet, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi Psykisk ohälsa t ex depression, ångest, post-traumatiskt stressyndrom Våldsutsatta kvinnor konsumerar mera psykofarmaka än icke utsatta och har högre frekvens av självmordstankar och självmordsförsök. Långtidssjukskrivningar.

Rättsligt perspektiv ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet” (RF 1:9§). Allmänt diskrimineringsförbud i RF 1:2§.

Idealbilden av en misshandlad kvinna: - En nykter kvinna som klart kan redogöra för händelseförloppet samt att hon vid våldstillfället hållit sig passiv och misshandlats ganska svårt (fysiskt)

Särskilt utsatta grupper Missbrukande kvinnor Kvinnor med funktionshinder Hedersrelaterat våld

Sammanfattning Mäns Våld mot Kvinnor är ett brott, ett socialt problem, ett hälsoproblem, en jämställdhetsfråga och en fråga om mänskliga rättigheter Våldet berör många myndigheter och aktörer. Samverkan är viktig Stort behov av fortbildning och utbildning

Maria Scheffer Lindgren ”Från himlen rakt ner i helvetet” – Från uppbrott till rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer Maria Scheffer Lindgren

En tvärvetenskaplig utmaning Folkhälsa-Genus-Rätt

Avhandlingens syfte Att få en ökad förståelse för misshandlade kvinnors situation: genom att beskriva uppbrottsprocessen från en våldsam relation och våldets hälsokonsekvenser för drabbade kvinnor och att utifrån dessa fördjupade kunskaper, studera kvaliteten och betydelsen av genus i den rättsliga hanteringen av dessa brott.

Innehåll Djupintervjuer (14 st), uppbrottsprocessen Djupintervjuer/Mätinstrument, hälsoeffekter Förundersökningsmaterial (474) Rättsfall (5 st)

Resultat delstudie I

Sammanfattande resultat delstudie II Djupa och långvariga psykiska och psykosomatiska hälsoeffekter PTSD-diagnosen behöver utvidgas! Värdet av att kombinera olika metoder Pilotstudie som utgångspunkt för fortsatt forskning

Resultat delstudie III, utredningskvaliteten efter polisanmälan 25,5% av anmälda fall till åtal (46,8%) Målsägandebiträde 18,4% (44,2%) Besöksförbud 6,8% (20,8%) 36,4% av de misstänkta männen ej förhörda! Över 90% av de fall där kvinnan inte ville medverka (60%) blev nerlagda!

Resultat delstudie IV Könskonstruktion genom myter Könskonstruktion genom fokusering på det kvinnliga offret Könskonstruktion genom isärhållande Nära relation en förmildrande omständighet – en paradox. Den praktiska rättshanteringen handlar inte enbart om juridik

”XX har nu övertygats om att han misshandlat NN i sprit- påverkat tillstånd och i affektion p g a hennes för honom svårförståeliga brytning av deras förhållande. Utredningen ger vid handen att hon brutit ett relativt långvarigt för- hållande med ett gemensamt barn och under bestående samboförhållande börjat umgås med en annan man. Det får också anses utrett att hon vid ett flertal tillfällen under de senaste två månaderna före händelsen varit ovillig att diskutera orsakerna till hennes vilja att bryta förhållandet och en eventuell möjlighet att fortsätta detta. Även om någon egentlig provokation ej föregått händelsen den 10 februari 1999 anser tingsrätten dock omständigheterna ha varit sådana att gärningen kan sonas med ett kännbart bötesstraff”