Gatukultur, ny etnicitet och heroinmissbruk Philip Lalander, professor i socialt arbete, Hälsa & samhälle, Malmö Högskola

Etnografiska studier Hela världen är din: En bok om unga heroinister, 2001. (1999-2001) Respekt: Gatukultur, ny etnicitet och droger, 2009 (2003-2009). Totalt har jag träffat mer än 100 heroinerfarna Norrköpingsbor. I skuggan av heroinet (pågående uppfölj-ningsstudie 10 år efter)

Vägen till ett heroinmissbruk Inte helt oerfarna; intresse för skruvade upplevelser sedan tidigare; avdramatisering. Starka upplevelser av drogritualer; känslan av hemlighet och av stark gemenskap i små kollektiv.

Flytten från Chile och de tidiga åren Andra vågen chilenare, inga hjältar i kampen mot Pinochet. Sveriges sociala och ekonomiska klimat hade ändrats. Med Bourdieus ord; inte mycket socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital. Känslan av förlust av den ursprungliga sociala och kulturella världen; detta förstärktes i Sverige. Etnoromantik.

Vänner med liknande erfarenheter och liknande känslotillstånd blev en lösning och en form av självterapeutiskt forum Alonzo: Alla kände igen sej i alla. Alla hade likadana problem med skilda föräldrar eller problem hemifrån och såna saker och då sökte man ju stöd hos varandra. Philip: Mm. Alonzo: Vännerna var ju viktigare än familjen, så man umgicks med dom hela tiden. Så man försökte ju hjälpa varann hela tiden. Existentiellt broderskap I detta nätverk skapades vad man kan kalla en gatukultur

I goda och onda tider Mira amigo, estoy cansado De esta vida llena de amargura Somos hermanos aqui en la calle Somos todos con risa y furia Si algo pasa alla en la casa Puedes contar a nosotros pa todo … En las buenas y en las malas

En bild av gatan skapas i gruppen Livet blir som ett drama, som en film som man spelar en viktig roll i. En extradimension skapas i miljonprogrammet, man blir kvarterets väktare, protect el barrio.

Det här är vårt ”barrio” Vi sa alltid, ”det här var är vårt barrio”, det var där vi var (tvekar), där vi hade befäl över (skrattar till), enligt oss. Hageby tillhörde oss. När vi stod däruppe påverkades vi av filmen Blood in Blood out, när de också gjorde så i filmen, och det var fint. På natten såg man belysningen, man såg hela barriot, det var fint. (Miguel, 21 år)

Det är inget chilenskt eller ”invandraraktigt” i att sälja och använda droger Gatukulturen influerades snarare från olika delar av världen, som en konsekvens av social och ekonomisk marginalisering. Filmen Blood in Blood out var en viktig influens. Reggae och rastafari från Jamaica. Rap från East LA, East Harlem etc. Även influenser från en lokal gatukultur i Chile var viktiga. Det handlar om ”ny etnicitet”, en mix snarare än något som har att göra med en ursprunglig plats och ett kulturellt centrum. Det är fråga om en global motkultur. De unga förenas i känslan av alienation: Alienation is my nation (Sernhede 2001).

Heroin och heroinaffärer … Inte lika dramatiskt som för en novis … Stora pengar och ett sätt att gestalta vuxenhet, att växa upp fort … Storlangarna sökte unga med street smartness som hade valt sida Genom drogens effekter blir det reella livet oproblematiskt