Modern systemutveckling Något helt annat än vanlig systemutveckling

Min bakgrund 13 år vid Lunds universitet 10 år vid Handelshøjskolen i København 4 år vid Växjö universitet Ledstjärna:Maximalt användarinflytande Starkt filosofiskt intresse Vissa provokativa tendenser © Per Flensburg

Kontaktinformation Tel: 0470-708925 (arbete) 046-211 01 26 (hem) per.flensburg@msi.vxu.se (säkrast!) http://www.msi.vxu.se/~per/ (hemsida) OBS: Ingen mobiltelefån! © Per Flensburg

Bakgrundsmaterial Denna presentation (ungefär) finns på min hemsida: pkt 19 ”Presentations” Bakgrundsmaterial finns på http://www.msi.vxu.se/~per/Natverksorg.pdf http://www.msi.vxu.se/~per/nat/ http://www.msi.vxu.se/~per/PresentationPF/ © Per Flensburg

Vanlig systemutveckling Effektivisering och ökad kontroll av befintlig verksamhet Stabil och rutinartad verksamhet Arbetsdelning Användaren betjänar systemet Mycket noggrann analys Kravspecifikation styr utveckling Masstransaktioner © Per Flensburg

Kontroll av arbetet Datasystemet bestämmer vad användaren skall göra. Användaren betjänar systemet. Men någon måste mata in informationen i datasystemet. Och någon är tänkt att använda den information som kommer ut. © Per Flensburg

Vanlig systemutveckling – obsolet! Rationaliseringspotential Systemgeneration © Per Flensburg

Affärssystem De transaktionsbaserade informationssytemen som är resultatet av traditionell systemutveckling. I dessa system finns samtliga data om samtliga affärshändelser, i regel i en databas. Därför ytterst värdefulla system. © Per Flensburg

Output Standardrapporter Sammanställningar på olika ledningsnivåer (MIS) Hellre för mycket än för litet Användaren dränks i information © Per Flensburg

Att styra informationsflödet Den information man behöver finns inte! Rapportgeneratorer som sköts av användarna (End User Computing) Egna lokala informationssystem på avdelningarna Data warehouse, data mining Information Resource Management © Per Flensburg

Information – en strategisk resurs Genom att använda den information som redan finns tillgänglig kan verksamheten skaffa sig konkurrensfördelar, nya affärsmöjligheter öppnas. Kräver att man är smart och före konkurrenterna och har en god affärsidé. Ex: Upptäcka att försäljning av öl och blöjor korrelerar. © Per Flensburg

Två olika sorters system Stategiska system Stategiska system Stategiska system Transaktionsbearbetning, Grundläggande databaser © Per Flensburg

Konceptuell modell Den modell av organisationens verksamhet, som ligger till grund för informationssystemet. Kallas även för objektsystem, verksamhetsmodell, användarfall etc. Men den moderna beteckningen är affärsprocess © Per Flensburg

Traditionell affärsprocess Många interna transaktioner, billiga Få externa, dyra Uppdelat i funktioner Ekonomi skilt från affärer Lager Lager Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi Ekonomi © Per Flensburg

Affärsprocess mellan företag Lagerpåfyllning önskas Order beräknas Leverantör utses Order skickas till leverantör Orderbekräftelse erhålles Leveransbesked beräknas Varor och följesedel levereras Faktura beräknas Faktura skickas till kund Påminnelser etc. Manuellt © Per Flensburg

Transaktionskostnader Ordern skrivs ut på papper Skickas till leverantören Leverantören matar in den i sitt datasystem Orderbekräftelse skrivs ut på papper Skickas till kunden Kunden matar in den i sitt datasystem Fakturan skrivs ut på papper Detta är rena snurren! © Per Flensburg

Reducering av dessa Man kan lika gärna skicka ett meddelande till den andre partens dator och vid leveransen överföra ett belopp mellan deras konton i banken. Blir elektronisk handel Business to Business, B2B Det leder till maximal kontroll! Inga människor behövs. © Per Flensburg

Mappning mellan affärsprocesser Om detta ska fungera måste de båda företagens system kunna överföra information mellan varandra. Det måste vara alldeles 100%-igt klart vad denna infomation innebär. Lagersaldo: Fysisk kvantitet i lager Lagersaldo: Det som är möjligt att sälja av det som fysiskt är i lagret. © Per Flensburg

E-handel – inget nytt E-handel är inget nytt. Det har förekommit i bilbranschen sedan 80-talet. Men då hade man inget allmänt nätverk utan använde ofta förhyrda telelinjer. Dyrt och skräddarsytt för varje firma © Per Flensburg

E-handel och internet Med internet blev merkostnaden per datorstyrd transaktion nära noll kronor oavsett ursprung. Detta blev grundbulten i ”den nya ekonomin” © Per Flensburg

Ny affärsprocess Lager Lager Info- brooker Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Försäljning Försäljning Ekonomi Ekonomi © Per Flensburg

Ny, mer utvecklad affärsprocess Lager Lager Info- brooker Tillverkning Tillverkning Inköp Inköp Fakturering Kredit-kontroll Bokföring Försäljning Försäljning Ekonomi © Per Flensburg

Nätverk - ingen kontroll Det finns ingen som kan kontrollera den komplexa organisationen i föregående bild, därför måste man lita på varandra Man får också möjlighet att göra det man helst vill göra, därför blir man fri. Paradoxalt leder den totala kontrollen över i den totala friheten © Per Flensburg

Informationssystemets roll Informationssystemet får en alldeles ny roll i dessa typer av organisationer. Det förmedlar information istället för att styra ett förlopp. Ett befintligt informationssystem kan övergångsvis även göra detta. Men det blir ineffektivt. © Per Flensburg

En mängd nya problem Hur överför man information från ett affärssystem till ett annat? Hur beskriver man affärsprocessen? Vem ”äger” denna beskrivning? Hur kan ett funktionsorienterat system översättas till ett processorienterat? © Per Flensburg

Överföring Tekniskt oberoende Konceptuellt oberoende Versionsoberoende Plattformsoberoende Systemoberoende Konceptuellt oberoende Gemensam beskrivning av affärsprocess Metaspråk Är bara en fråga om dataformat © Per Flensburg

Beskriva affärsprocess Traditionell strategi för detta Den starkare parten bestämmer (som tex inom EDI) Branschberoende (ex Odette inom bilindustrin) Beskrivningsspråk XML i olika varianter © Per Flensburg

Ny beskrivningsstrategi - krav Billig Snabb Allmängiltig Pålitlig © Per Flensburg

Exempel på beskrivningsmetoder Biztalk Soap ebXML UDDI Alla kan ses som ett mellanting mellan en generell beskrivnings-metod, typ UML, och en beskrivning av en specifik affärsprocess. © Per Flensburg

Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: © Per Flensburg

Typ- och förekomstnivå Artikel: Beställd kvantitet: À pris: Kund: Certifierare: Leveranssätt: Betalningsvillkor: Betalningssätt: Fluminhållare, mallingsvingare... Agent A, B,... SJ, ASG, Internet E-cash, f-bank,... En del av fälten har fördefinierade värden, som alla måste rätta sig efter. © Per Flensburg

Vem äger beskrivningen? En central agentur på nätet, som tillhandahåller ”middleware”, som gör översättningarna. Beskrivningen följer med transaktionen så den som gjort ett steg vet vart den ska sändas sedan. Parterna kommer överens peer-to-peer. © Per Flensburg

För- och nackdelar Central agentur är enklast, men kräver att företagen explicit ansluter sig. Ger ingen dynamisk lösning (SOAP, ebXML) Beskrivningen som följer med är mycket flexibel, men kräver att det ”den nästkommande” är tillgänglig (UDDI) Peer-to-peer är dyr med säker. © Per Flensburg

Funktionsorientering => Processorientering Kräver reengineering av systemet Handlar om systemförvaltning Är en sorgligt försummad del av utbildningen. © Per Flensburg

Informationsbehov och -åtkomst Det behövs operativ information för att genomföra affärsprocessen. Säkerställs genom procedurerna ovan. Man behöver också information om affärspartnerna, pålitlighet etc. Den lagrar varje part eller så tillhanda-hålls den delvis genom en agentur. © Per Flensburg

Kännetecken Informationen är mycket mera speciell och mindre generell. Den används också på ett indivi-duellt vis. Alltså bör den enskilde parten själv samla, lagra och åtkomma denna information. Det blir ett personligt erfarenhets-system. © Per Flensburg

Andra typer av information Förutom den formaliserade informationen finns information i form av ”berättelser” om t.ex. vilka problem som uppstått, hur man löst dem och annat som kan vara bra att komma ihåg. Detta lagras också i det personliga erfarenhetssystemet. © Per Flensburg

Nätverk Delar av det egna personliga erfarenhetssystemet kan göras tillgängligt för andra. På så sätt sprids erfarenheterna och den enskildes kunskaper (och därmed värde) utökas. Det är inte informationen i sig som är viktig utan den kunskap man får av den, det man gör med den. © Per Flensburg

Nätverksinformationssystem Affärs- transaktioner Affärs- transaktioner Personliga erfarenhetssystem Affärs- transaktioner Central databas Personliga erfarenhetssystem Personliga erfarenhetssystem © Per Flensburg

Affärsstruktur Lager Tillverkning Leverans- Inköp bevakning Marknadsföring Marknads- undersökning Kredit-kontroll Ordermottagn. Bokföring Fakturering © Per Flensburg

Vad behöver man kunna? Affärsprocessbeskrivning på en högre nivå än UML Informationsstrukturering, som innebär att informationen sätts in i olika strukturer och skapar därmed olika kunskaper. Säkerhetsfrågor © Per Flensburg

Informationsstrukturering Först måste vi reda ut vad som menas med ”data”, ”information” och ”kunskap” Sedan det märkliga begreppet ”information i en struktur”. © Per Flensburg

Data, information och kunskap 1 Data är symboler utan mening, t.ex. , knbx, #€5, ±|6 S, 31, fokularin, Härlanda, november, fängelse © Per Flensburg

Data, information och kunskap 2 Sätter vi in data i en syntax, en struktur blir det information. Ex: ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.” Samma data kan sättas in i olika strukturer. Förhållandet mellan data och information är ett till många © Per Flensburg

Exempel © Per Flensburg

Kunskap Informationen sätts in i ett sammanhang och tolkas av en människa. Den blir kunskap. Samma information kan av samma människa sättas in i olika sammanhang och tolkas olika. Samma information tolkas olika av olika människor. © Per Flensburg

Exempel (DN) I DN hittar vi följande tabell: Tabell 2. Läget fängelserna 31/11 2000 © Per Flensburg

Exempel (Anticimexjournalen) I Anticimexjournalen hittar vi: Tabell 2. Läget fängelserna 31/11 2000 Denna syntax är densamma som i förra bilden. © Per Flensburg

Tolkning vs kunskap I de båda exemplen tolkas informationen olika även om både data och struktur är densamma. Men då vi inte vet vad ”fokulariner” är får vi ingen kunskap. Det finns alltså ett mellanläge mellan kunskap och information. © Per Flensburg

Men vad är ”fokularin”? Medlem i en katolsk ”världslig klosterorden”, som genom sitt exempel ska sprida Guds budskap i världen. De är mycket snälla, harmlösa och heliga. Det finns ca 50 st i hela Skandinavien. © Per Flensburg

Kunskap Utsagan ” ”Den 31 november 2000 satt det 42 fokulariner i Härlanda fängelse.” kan då ge följande kunskap: Fakticitet, att förhållandet verkligen är så. Att man hade möte i fängelset. Att det är olagligt att vara fokularin Att fokularinerna plötsligt blivit militanta © Per Flensburg

En rimlig tolkning Utsagan är inte korrekt! Det satt inte 42 fokulariner i Härlanda fängelse den 31 november 2000! Dessutom har november bara 30 dagar! © Per Flensburg

Vad lär vi oss av detta? Kunskapen är det viktiga. Data Information Kunskap Information Kunskap Kunskap © Per Flensburg

Med andra ord Samma upplysning tolkas olika av olika människor. Den tolkas också olika av samma människa beroende på sammanhang. Data betyder således alltid olika saker. © Per Flensburg

Sammanfattning Sammanhang Syntax D A T A Information Kunskap © Per Flensburg

Informationsstruktur Om man sätter ett antal syntaktiska strukturer (information) i en ny struktur så får vi helt enkelt En berättelse! Dvs en kontext som preciserar den avsedda kunskapen. © Per Flensburg

Hur håller man reda på informationen? Hur håller man reda på en berättelse? Hur håller man reda på 1000 berättelser? Med hjälp av informationslogistik! © Per Flensburg

Informationslogistik? Logistiker är jätteduktiga på att hålla reda på fysiska saker. Informationslogistik håller reda på information med hjälp av logistikernas metoder. En 160 p utbildning i Ljungby. Ett forskningsprogram allt i samar-bete med Halmstad. Växjö och Jön-köpings högskolor. © Per Flensburg

Övrig forskning Inom området affärsprocessmodel-lering, mappning och verktyg för att hålla reda på informationen pågår ett forskningsprojekt i Växjö, Det är i samarbete med ett antal företag, En kurs i modern systemutveckling kommer att integreras i projektet. © Per Flensburg

Speciellt problem: Säkerheten Man vill inte tala om för mycket för sina konkurrenter. Av det man får reda på i dessa affärsprocesser kan mycken hemlig information utletas. Hur undviker man det? Kan man packa information med bibehållet värde? © Per Flensburg