Fragmentering av landskap Andreas Seiler Inst. för ekologi, SLU Presentera mig …. 1

GLOBIO – transport infrastruktur Modern infrastruktur har en betydande påverkan på landskapet. Den förorenar luften och kringliggande miljöer med chemikalier, buller och damm, skapar barriärer för både människor och djur, sprider främmande (oönskade) arter, dödar miljontals vilda djur varje år. Samverkan av dessa påverkan från olika infrastrukturstråk leder till en fragmentering, en uppsplittring av landskapet och kvalitetsminskning av livsmiljöerna för både människor och djur. Den globala trenden är tydlig: transportbehovet växer, dagligen förbrukas stora arealer naturmark för nya vägar och järnvägar. Nya utmaningar (t ex klimatändring) kommer att kräva ytterligare investeringar och uppgraderingar i infastrukturnätet. Detta sker i regel på bekostnad av ekologiska, kulturella och sociala landskapsvärden och ökaruppsplittringen och segregeringen av livsmiljöerna. Fragmetering av landskapet anses idag vara en av de mest betydelsefulla hotfaktorerna för den biologiska mångfalden i världen. GLOBIO – future outlook 2002 – 2032 http://www.globio.info/

Fragmentering genom infrastruktur Vad är fragmentering genom infrastruktur? Hur kan man mäta fragmenteringen och tolka dess mått? Var ligger tröskelvärden i påverkan och var skall man sätta gränsvärden? Hur hanterar vi den i ett målstyrd miljöarbete? Hur kan vi påverka den och motverka negativa effekter? Fragmentering är en process som påverkar landskap i hela världen. Faktum är att fragmetering anses idag vara en av de mest betydelsefulla hotfaktorerna för den biologiska mångfalden i världen. Infrastrukturen används ofta som en indikator för landskapspåverkan i stort…. Och mått på fragmentering genom infrastuktur tillämpas mer och mer för att följa upp och bedöma transportsektorns miljöpåverkan (och –arbete)(TERM). Men det återstår dock en del även grundläggande frågor att besvara: Hur kan man mäta processen och bedöma fragmenteringen? Vilka kriterier tillämpas för val av fragmenteringsfaktorer? Var ligger tröskelvärden och var skall man sätta gränsvärden? Måste man göra det ? Eller Räcker relativa mått??? Hur hanterar vi detta i ett målstyrd miljöarbete? Vilka mål är lämpliga att sätta? Hur kan man påverka den och motverka negativa effekter? Åtgärdsplaner, ekologiska nätverk

Fragmenteringen Förlust av mänskliga och naturliga livsmiljöer genom intrång och omvandling Minskning och försämring av kvarstående livsmiljöer genom störning och sekundär utveckling Isolation av kvarstående livsmiljöer på grund av infrastrukturens och landskapets barriärverkan. Vad är fragmentering? Habitat fölust Habitat minskning och försämring Isolering Viktigt här: Infrastruktur och markanvändning är intimt förknippade med varandra! Vi har fler stora vägar i jordbrksregioner än i skogsregioner. Effekten av vägnätet kan därför inte alltid särskiljas från effekten av landskapet som sådan…. Det som skiljer infrastrukturens fragmenterande påverkan från den in om ekologin mera kända habitatfragmenteringen genom jord- och skogsbruk, är att intrångseffekten är mycket liten medan barriär och störningseffekten dominerar.

Habitat vs landskapsfragmentering Habitat fragmentering – i ekologisk sammanhang – utgörs till 80% av habitatförlust. För landskapsfragmentering spelar detta mindre roll; här dominerar isolerings- och störningseffekterna. Fråga: var ligger tröskelvärdena ? Med ökande täthet av infrastruktur: … när minskar biodiversiteten i ett landskap? när får arter svårt att överleva? när upplever mäniskor en förlust av rekreationsvärdet? när byter landskapet karaktär? vilken grad av fragmentering är vi villiga att acceptera? 1 km2

Gränsvärden i fragmenteringen Med ökande täthet av infrastruktur: … när minskar biodiversiteten i ett landskap? när får arter svårt att överleva? när upplever mäniskor en förlust av rekreationsvärdet? när byter landskapet karaktär? vilken grad av fragmentering är vi villiga att acceptera?

Avgränsning Vad skapar fragmentering ? Barriärpåverkan: Vilken typ av infrastruktur? Trafikvolym, stängsel, etc? Vilken rumslig skala? Störningsspridning: Vilken störning kan användas som indikator? hur avtar styrkan i störningen med avståndet ?

Avgränsning Dessutom: vilken typ av infrastruktur skall vi beakta??? Stamvägnätet Allmänna vägar Dessutom: vilken typ av infrastruktur skall vi beakta??? Att mäta och bedöma fragmentering genom infrastrukturnätet är beroende av vilken rumslig skala som tillämpas och vilken typ av nätverk man studerar, och vilka arter, processer eller företeelser man är intresserad i. … Jämför varg eller älg med en mus …. // eller en människa med en grävling …. Enskilda och allmänna vägar

50 sätt att mäta fragmentering … Täthet av infrastruktur (km/km2) Andel ofragmenterade och trafiksvaga områden (>100km2) i landskapet (%) Avstånd från väg till skyddad område (från SIKA) Markförlust genom intrång (ha per dag) Areal av bullerstörda miljöer / tysta områden Trafikdödlighet och trafiksäkerhet Relativ maskstorlek (meff) … Allt detta ger endast relativa mått!!!!!! Bra för att jämföra områden med varandra eller följa upp förändringar. Men betyder inte mycket utan att det sätts i förhållande till absoluta mått! Och till MÅL!!!! 9

Mått – fallgropar: Måtten är relativa ! Gränsvärden ? Inneboende bias i algoritm ? Känslighet ? Skala Gränser Intuitvitet / förståelse / tolkning ?

Exempel: infrastrukturtäthet

Exempel: Ofragmenterade områden Vägar med > 1000 ådt + järnvägar + tätorter + Naturliga barriärer + störningszonen

Exempel: Ofragmenterade områden Ofragmenterade och traffiksvaga områden > 100 km2 används sedan länge som ett vitkigt mått på landskapspåverkan i en region. Måttet baseras på : Straßen ab einer Verkehrsstärke von 1000 Kfz / 24 h (BAB, Bundes- und Landesstraßen, Kreisstraßen, soweit Zähldaten vorliegen) - zweigleisige Bahnstrecken und eingleisige elektrifizierte, nicht stillgelegt - Ortslagen - Flughäfen - Kanäle mit dem Status einer Bundeswasserstraße der Kategorie IV oder größer . Bei Straßen und Bahnlinien werden Tunnel ab einer Länge von 1000 m als Unterbrechung

Mått: vägfria skogar Indicator 4: Roadless areas Källa: SNA

Storlek av ofragmenterade områden

Markanvändning genom infrastruktur From: COST-341 European review

Tysta områden i Nynäshamn I sverige börjar man inse vikten av tysta områden …

Bullerstörda områden i Skåne Vägverket Publ nr 2004:186

Viltolyckor / Trafiksäkerhet Älg Rådjur

meff Jaeger, J. A. G. 2000. Landscape division, splitting index, and effective mesh size: New measures of landscape fragmentation. – Landscape ecology 15(2): 115-130

Composite measure of fragmentation Effective mesh size 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Traffic safety Undisturbed areas Polluted zone Road kills Traffic work Road density Landscape fragmentation “character” ? Seiler et al in prep

Utvecklingsbehov Forskning: Relativa mått hur relaterar de till ekologi, upplevelse, recreation, ekonomi, transporter, … Gränsvärden och indata - behöver definieras! Policy: Mål – behöver definieras! Implementering: Användning mått och mål i transportpolitiska och regionala planer Bedömning / uppföljning per projekt, län, etc ? GOD MILJÖ, etappmål: “Viktiga naturområden ska skyddas från intrång och viktiga ekologiska funktioner ska bevaras.” Målet är för ospecifik, utgör inget etapp mål i sig och träffar desvärre inte kärnpunkten i problematiken! Målbeskrivningen behöver blir tydligare och kompletteras av ytterligare mål som har sin utgångspunkt i infrastrukturens miljöpåverkan. Tolkningsbara mått: populationsviabilitet, upplevelse, biodiversitet, ….