Bedömning Varför Vad Hur Relia-bilitet Vali-ditet

Lärande-Undervisning-Bedömning Bra undervisning befrämjar bra lärande Bra undervisning förutsätter bra bedömning. Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden (Skollagen, 1 kap, 3§)

Viktiga egenskaper gällande bedömning och prov Vad tycker eleverna? Undersökning (språk): 1400 elever 13 – 18 år från 10 europeiska länder Vad är det som gör att en bedömning/prov är bra? Några resultat: Variation Möjlighet att lära sig något Klarhet och tydlighet Rättvisa Tillräckligt med tid Utmaning (Erickson och Gustafsson 2005)

Bedömning Begrepp och benämningar Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Exempel på summativ bedömning: Avslutning på en bedömningsprocess i form av t.ex. betyg Formativ bedömning är en sorts bedömning som syftar till att stimulera fortsatt lärande genom att kontinuerligt lyfta fram en person styrkor och svagheter under pågående läroprocess.

Bedömning Begrepp och benämningar Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap – formativ

Formativ bedömning Den formativa bedömningen har varit föremål för forskning i ett flertal länder. Forskningen visar tydligt att om lärare har god kvalitet på den formativa bedömningen så förbättrar eleverna sina prestationer. (Black & William 1998)

Bedömning Fler begrepp och benämningar Lärarbedömning : Den bedömning läraren gör utifrån hela undervisningsverksamheten. Externbedömning : Tar hjälp av nationella material och /eller tar hjälp av externa lärare i bedömningsprocessen Självbedömning: Den bedömda personen egna tankar om sin egen kunskapsutvecklig. Egen feedback som kan förbättra lärandet, en förmåga som man behöver lära sig (Topping 2003). Kamratbedömning: Kan genomföras på olika sätt och verka som ett verktyg för lärande, eleverna ger och får feedback på prestationer. Kamratbedömningen kan vara ett sätt att lära sig ge feedback och ett steg mot självbedömning (Dochy m.fl. 1999).

Bedömning och betyg Lgr11 Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. (Lgr11, kap 2.2)

Bedömning och betyg Lgr11 Läraren ska (tre av fyra punkter) genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov (Lgr11, kap 2.2)

Formativ bedömning och feedback Viktigt att beakta Eleverna behöver förstå bedömningsproceduren och målen. Eleverna behöver träna på att förklara sina resonemang, gärna i grupp med kamrater, och få feedback på sin kompetensutveckling. Elevens eget perspektiv gällande sin kunskapsutveckling viktig. (Shepard 2000)

Formativ bedömning Feedback Tre nivåer (Jönsson 2010) Uppgiftsnivå Feedback och diskussion kring mål och utförande av uppgiften, hur eleven behandlat t.ex. fakta och begrepp. Feedbacken ofta knuten till aktuell uppgift och inte lätt att direkt överföra till andra uppgifter.

Feedback Tre nivåer Processnivå Feedback där man diskuterar hur elevens kunskaper kan användas och utvecklas för liknande uppgifter som den som behandlats på uppgiftsnivå.

Feedback Tre nivåer Metakognitiv nivå Konstruktiv feedback där eleverna lär sig hur man resonerar när man bedömer samt hur man formulerar och använder feedback. Läraren delar med sig av sina ämnes- och bedömningskunskaper.

Feedback Prestationer eller personer Feedback måste kopplas till konkreta uppgifter, inte på eleven som person. ”Sålunda framträder i forskningslitteraturen en tydlig gräns mellan feedback som riktar sig mot prestationer, vilket oftast ger positiva effekter, och feedback som riktar sig mot personer, vilket ofta inte ger någon effekt alls eller till och med negativa effekter” (Jönsson 2010, s.98)

Formativ bedömning Att veta målet Elever gissar alltid vad det är läraren vill veta vid en examination av något slag (Biggs 1999). Jönssons (2008) visar i sin avhandling att genom att på ett tydligt sätt visa vad som förväntas av elever inför en examination kan inriktningen på lärandet och därmed kunskapsutvecklingen påverkas mycket positivt. Självklart utformas examinationen på ett sådant sätt att eleverna måste tänka själva och använda sina kunskaper på ett tydligt sätt.

Summativ bedömning Syfte ”Dess grundläggande syfte är att generera en så tillförlitlig bild som möjligt av sådana kvalitativa och kvantitativa aspekter av elevers lärande som är relevanta i förhållande till undervisnings- målen, och att värdera och tillskriva dessa någon form av betyg eller omdöme.” (Korp 2003, s.77)

Summativ bedömning Betyg Vad innebär rättvis och likvärdig betygsättning? En rättvis betygsättning innebär att det betyg en elev fått i ett visst ämne eller i en viss kurs ska visa elevens kunskaper och färdigheter i det som ska ingå i kursen enligt kursplanen och som motsvarar betygskriterierna för betyget. Med likvärdig menas att måttstocken för bedömningen är densamma för alla elever. Ett betyg i en klass ska motsvara ett likadant betyg i en annan klass. (Skolverket 2004)

Summativ bedömning Ny betygsskala Fler betygssteg behövs för att: fler steg i skalan ger en rättvisare betygssättning. fler steg ger tydligare information om hur eleverna ligger till. det ska vara lättare att höja betygen genom mer ansträngning. (OH från Regeringskansliet)

Summativ bedömning Några faror med betyg Studiemotivationen sjunker hos elever som får låga betyg (Butler 1988). ”När det gäller informationsaspekten, är betyg en väldigt komprimerad form av feedback, vilket gör det svårt att hjälpa eleverna förbättra sina prestationer. Informations-värdet är helt enkelt för lågt.” (Jönsson 2010, s. 151).

Summativ och formativ bedömning Utnyttja den styrande effekt som bedömning har för att rikta in eleverna mot målen, kommunicera och tydliggöra målen. (Biggs 1999) Arbeta kontinuerligt med formativ bedömning och därmed dokumentation gällande elevernas kunskapsutveckling. Vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa. (Lgr11, kap 2.2) Kommunicera bedömningsprocessen med eleverna formativt, betyget är då en utgångspunkt för feedback kring elevernas kunskapsutveckling. Beakta: Studier har visat att det finns en risk att eleven inte tar till sig beskrivande feedback när den ges i samband med betyg (Black m.fl. 2004)

Nationella prov / ämnesprov God bedömningshjälp men ej examensprov Åk 3: Matematik, Svenska och Svenska som andraspråk Åk 6: Matematik, Engelska, Svenska och Svenska som andraspråk Åk 9: Matematik, Engelska, Bi/Fy/Ke, Svenska och Svenska som andraspråk

Nationella prov / ämnesprov Att beakta Olika studier har visat att det finns flera faktorer som påverkar elevernas förmåga att prestera utifrån sin faktiska förmåga på prov. Faktorerna kan vara: ”provängslan”, inre motivation, grad av självständighet, inlärningsstil