Open Acess & citeringar Bo Jarneving Digitala tjänster GUB

Det formella vetenskapliga kommunikationssystemet • Forskningsresultat måste publiceras ”be put on permanent record” • Den vetenskapliga primärlitteraturen • Publiceringskanaler • Arkivfunktion • Information retrieval system (IR-systems)

Det formella vetenskapliga kommunikationssystemet • Vetenskap bygger på tidigare resultat – Referenser till tidigare forskning genom citeringar • Citeringslänkar – Associerar individer i forskarsamfundet – Associerar idéer och metoder – Associerar institutioner

Associationer över tid • ”History graph” – Uppföljning av tidigare forskningsresultat • orginalartikeln→ källorna som citerar denna ’seminal paper’ källorna 2, 3 och 4 identifieras genom 1 Källorna 4 och 5 identifieras genom 3 källa 5 identifieras genom 3 och 4 – andra generationens citeringar

Varför citeringsanalys? • Kartläggning av vetenskapliga fält – ”science mapping” • Beståndsutveckling – informationsförsörjning • Utvärdering av prestationer • Möjliga konsekvenser av citeringsfördel? – Ökad synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden • Ökade möjligheter till samarbete • Ökade möjligheter att ta del av forskningsmedel

Open Access (OA) • Definition – Fulltext – Pre- eller postprint – Avgiftsfri tillgång på webben – En (1) version av fulltexten är publicerad i en peer- review-tidskrift

Online • Definition – Tillgängliggöra information på internet • Även andra publiceringsformer än OA

Metoder • Andel artiklar med OA-status för en tidskrift, ett fält eller en databas • Jämförelse av medelcitering för OA-artiklar och icke-OA artiklar • Kvoten mellan det genomsnittliga antalet citeringar till OA-artiklar och det genomsnittliga antalet citeringar till non-OA artiklar

Metodproblem • Svårt att generalisera – Resultat endast relevanta för det undersökta fältet – Stora kulturella skillnader mellan forskningsfält • ”Pre-print kulturer”

Metodproblem • Citeringsintervall och observationsperiod OA P P Non-OA t t online

Metodproblem • Medelvärdet och sneda citeringsfördelningar

Metodproblem • Generellt – Svårt att konstanthålla övriga oberoende variabler

Forskningsdesign Digitalt arkiv (OA) citeringsdatabas Matchning

Empiri (1) McVeigh (2004) Open access journals in the isi citation databases • Täckning av tidskrifter och citeringsprestanda Web of Science, Thomson Reuter (2004): • Täckning – 239 (WoS) /1190 (DOAJ ; J-STAGE ; SciELO) – Ca 2.7% av samtliga tidskrifter i WoS – 55% av alla tidskrifter medger OA – 65% av alla artiklar medger OA

Empiri (1)

• OA-tidskrifter tillhörde ofta de lägre rankade tidskrifterna inom ett visst fält • Skillnader mellan fält • Många OA-tidskrifter rankade högre på Immedicay Index än på Journal Impact Factor

Empiri (1) • Hypotes – Artiklar i OA-tidskrifter nås och citeras snabbare än artiklar i traditionella tidskrifter.

Empiri (2) Lawrence (2001) Free online availability substantially increases a paper’s impact • Relationen mellan online-tillgänglighet och citeringsfrekvens • Computer science – conference proceedings • The DBLP Computer Science Bibliography – ResearchIndex (fd. CiteSeer) • Medelcitering för online papers = 7,03 • Medelciterings för offline papers = 2,74

Empiri (2) • Analys av skillnader inom publikationskanaler (konferenser) – Procentuell ökning av citeringsmedelvärdet for online papers – Medelcitering offline = 2 – Medelcitering online = 4 – Ökning är 100% – Medelvärdet av den procentuella ökningen för 1,494 publikationskanaler var 336%

Empiri (2) • Hypotes – Givet att de artiklar som publicerats av samma kanal är av samma kvalitet, så citeras online- papers mer än offline-papers eftersom de förra är mer tillgängliga

Empiri (3) Schwarz & Kennicut (2004) Demographic and citation trends in astrophysical papers and preprints • Tidig exponering som pre-print – Astrophysical Journal & arXiv (astro-ph) • Faktor på 2 för preprint-artiklar • Papers publicerade som preprints gavs ett längre citeringsfönster och fick ett försprång. Detta försprång bibehölls mer än 3 år

Schwarz. arXiv:astro-ph/ v1 10 Nov 2004

Empiri (3) • Hypotes – Den högre citeringsfrekvensen beror på att forskarsamfundet uppmärksammar nya publikationer genom astro-ph

Empiri (4) Travis & Metcalfe (2005) The rise and citation impact of astro-ph in major journals • Generalisering till fältet astrofysik – 13 tidskrifter • Faktor på 1.6 – 3.5 för preprints • Snabb ökning av användningen av arXiv över tid

Metcalfe: arXiv:astro-ph/ v123 Mar 2005

Empiri (4) • Hypoteser – De flesta författarna inom fältet använder detta preprint-system för att hålla sig informerade

Empiri (3-4): symbios Bibliografisk databas (Astrophysics Data System) Centrala tidskrifter Pre-print system arXive ”astro-ph” Redaktionella standarder Första åtkomst av resultat Länkning av resurser

Empiri (5) Brody et al. (2004) The effect of Open Access on citation impact. • Fysik, – 95,000 pre-prints i arXiv senare indexerade i ISI CD-ROM • OA-artiklar vs. Non-OA artiklar – Samma tidskrift, samma publiceringsår

Empiri (5) • Kvoten mellan det genomsnittliga antalet citeringar till OA-artiklar och det genomsnittliga antalet citeringar till non-OA artiklar över tid  2.3 – 5.8 • Andel (%) OA-artiklar av samtliga artiklar över tid  1% - 18% • Stora variationer över delfält

Empiri (5) • Hypotes – Andelen författare som tillämpar OA-publicering kommer att öka på grund av: • Visade citeringsfördelar • Ökat antal tidskrifter som tillåter självarkivering

Kausalitet • Troligen ingen distinkt OA-fördel för en författare – Förutsätter att fri tillgång har en avgörande inverkan • Early-view effekt – Preprints läses och citeras tidigare än icke-preprints • Kvalitetsbias – Överrepresentation av prominenta författare i arkiven Moed (2007) The effect of open access on citation impact: an analysis of ArXiv’s Condensed Matter Section

Sammanfattning • Ett positivt samband mellan online-tillgänglighet och citeringsfrekvens • Ett positivt samband mellan Open Access och citeringsfrekvens • Sambanden kan till del förklaras av urvalsbias • Sambanden kan till del förklaras av tidigare tillgänglighet (Early-View) • Stor variation mellan olika fält vad gäller kvoten av OA/non-OA • Resultat kan inte generaliseras – kulturella skillnader