Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket

Högskoleverkets uppgifter Främja högre utbildning genom •utredningar och analyser •information •kvalitetssäkring •tillsyn •bedömning av utländsk utbildning

Myndighetsutövande •granska utbildningskvalitet och ge tillstånd att ge vissa examina •kontrollera att högskolan följer lagstiftningen men •inte att styra högskolan

Bolognaanpassningen i korthet •tydliga och jämförbara examina med en gemensam referensram •tre utbildningsnivåer som bygger på och förutsätter varandra •ett gemensamt poängsystem •större rörlighet genom erkännande av studier och yrkesverksamhet •europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring

Vägen till den nya högskoleutbildningen •arbete centralt och på lärosätena sedan starten 1999, Diploma Supplement utfärdas automatiskt sedan 2003 •propositionen "Ny värld - ny högskola" från regeringen i juni 2005 •behandling och beslut om högskolelagen i riksdagen i februari 2006 •regeringen beslutar om en ny högskoleförordning i juli 2006

Politiskt känsliga frågor •Hur skulle fördjupning garanteras? •Relationen avancerad nivå - forskarnivå ett problem.

Den nya utbildnings- och examensstrukturen  tre utbildningsnivåer införs  helt ny masterexamen och nya konstnärliga examina

Tre utbildningsnivåer för generella examina  Grundnivå högskoleexamen,/konstnärlig högskolexamen 120 högskolepoäng kandidatexamen/konstnärlig kandidatexamen, 180 högskolepoäng  Avancerad nivå magisterexamen/konstnärlig magisterexamen, 60 högskolepoäng masterexamen/konstnärlig masterexamen, 120 högskolepoäng  Forskarnivå licentiatexamen, 120 högskolepoäng doktorsexamen, 240 högskolepoäng

Förändringar i yrkesexamina •en del yrkesexamina tas bort och andra ändras •en yrkesexamen är antingen på grundnivå eller på avancerad nivå

Den nya utbildnings- och examensstrukturen  ett nytt poängsystem införs: 1 p = 1,5 hp  en ny sjugradig betygskala kan användas  huvudämne ändras till huvudsakligt område  målbeskrivningar införs för alla examina

Examensbeskrivningar Mål för examen i form av studentens •kunskap och förståelse •färdighet och förmåga •värderingsförmåga och förhållningssätt

Övergångsbestämmelser •Förändringarna träder i kraft den 1 januari genom att bland annat antagningsreglerna ska tillämpas under våren. •Examina enligt de nya reglerna får utfärdas först efter den 1 juli 2007 men man måste ha läst någon kurs efter den 1 juli. Har man slutfört sin utbildning före utgången av juni skall de äldre examensbestämmelserna tillämpas.

Vad innebär den nya högskoleförordningen för fördelar? •Byte till lärandeperspektiv. •En mer användbar examensordning. •En utbildning som mer liknar resten av Europa (på sikt, i alla fall).

Vad är ett huvudsakligt område? Hur mycket kan det variera inom en utbildning? •”Det huvudsakliga området”: ett begrepp som täcker huvudämne och kunskapsområde. •Det kan, men måste inte, vara detsamma för examen på grundnivå och på avancerad nivå. •Det måste dock finnas en koppling mellan nivåerna så att den avancerade nivån bygger på grundnivån och förstärker progressionen i utbildningen.

Hur ser progressionen ut inom nivåerna? • Utbildningarna ligger totalt sett på grundnivå eller avancerad nivå. • Hur beskriver man progressionen inom respektive nivå, när samma nivå gäller för alla ingående kurser? • Kan kursernas progressiva relation till varandra definieras på annat sätt än genom förkunskapskraven, dvs. genom vilka kurser som måste ha föregått den kurs som kursplanen beskriver?

Hur kopplas kursmål till examinationsmål? •Kursplaner skall innehålla ”kursens fördjupning i förhållande till examensfordringarna”. •Enkelt för programutbildningar, men för fristående kurser?

Kan samma kurs ges på flera nivåer? •Kursen i sig är antingen på grundnivå eller på avancerad nivå. •Högskolan äger rätt att besluta om tillgodoräknande. Kan kurser på grundnivå tillgodoräknas i en examen på avancerad nivå? •Examenskrav: 60/120 hp ”med viss inriktning som varje högskolan själv bestämmer” varav 30/60 hp ”inom det huvudsakliga området”.

Övergång mellan avancerad nivå och forskarnivå •Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå: examen på avancerad nivå. •Särskild behörighet: bara om nödvändigt för att klara forskarutbildningen. •Fakultetsnämnden bestämmer bedömnings- grunder vid urval av sökande men enbart förväntat tillgodoräknande får inte ge företräde.