Älvräddarnas Samorganisation Stopp för fortsatt utbyggnad, stor- som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Argument Hållbar utveckling – socialt, ekologiskt, ekonomiskt (Brundtlandrapporten) Biologisk mångfald lika viktig som klimatfrågan Energiproduktion måste fasas in under hållbarhetskriterierna Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Modus operandi Kunskapsöverföring (information) till allmänhet, engagerade och politiker Medial ”hajp” genom KO-anmälningar och debattartiklar Direkt påverkan av beslutsfattare på olika nivåer Samarbete med ”systerorganisationer”, ex. Sportfiskarna, Naturskyddsföreningen, WWF,Greenpeace Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Jorden Materia – slutet Energi - öppet Älvräddarnas Samorganisation

Klimatet Kolets kretslopp, sänkor och källor Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Ekologiskt fotavtryck… Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Vi måste klara oss på förnybara energikällor, baserat på flödande inkommande årlig energi, solstrålning. Ger vattenkraft, vindkraft, vågkraft och solenergi/kraft (värmer vatten, alstrar elenergi). Älvräddarnas Samorganisation

Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen för förlust av biologisk mångfald överskriden mer än klimatgränsen Älvräddarnas Samorganisation

Vattenkraften och biologisk mångfald Förlust av biologisk mångfald sker ofta genom fragmentering och degradering av arters levnadshabitat. Exempel: Byggande av vattenkraft. Lokala ingrepp skapar problemet och effekten är extra tydlig lokalt. MEN! Problemet i sig är inte lokalt utan aggregerat leder detta till en global biodiversitetskris och utmaning på samma sätt som en mängd lokala utsläppskällor av koldioxid leder till en global klimatkris. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Är all förnybar energi ”grön energi”? All energiproduktion påverkar mer eller mindre. Olika påverkansgrad på biologisk mångfald Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Vindkraft Vågkraft Solenergi Geotermisk energi Bioenergi Vattenkraft Älvräddarnas Samorganisation

Varför är flödet viktigt? Vattendraget i ett fyrdimensionellt perspektiv Temporal Jan Dec Longitudniell Lateral Vertikal

Älvräddarnas Samorganisation Elcertifikat Stöd till mer förnybar energi. Teknikneutralt system. Ger subventioner med enbart klimatet i fokus Export av förnybar energi är något som många pratar om. Dock finns det många som kan visa att vi inte bidrar till att minska koldioxidutsläppen, utan att det endast blir en lukrativ inkomstkälla för energibolagen. Utsläppsrätterna är satta för högt, taket innebör inga energieffektiviseringar, alltså är klimatnyttan noll. Runar Brännlund, Professor i Nationalekonomi, Anton Paulrud, Forskare i Naturresursekonomi: Yttrande om den samhällsekonomiska nyttan avseende ansökan om en vindkraftspark inom Storgrundet utanför Söderhamn: De totala utsläppsminskningarna kan därmed endast påverkas genom en förändring av utsläppstaket för hela EU, dvs. förändringar av utsläppen i ett enskilt EU-land påverkar inte de totala utsläppen, ifall inte ”taket” ändras. OM detta rättas till kan man kanske tänka sig export, men då inom en ram av att vi först själva sopar rent framför egen dörr, dvs restaurerar de biotoper som tidigare förstörts i våra vattendrag. Export endast inom en ram av biologisk mångfald i Sverige, dvs ingen mer utbyggnad av vattenkraft! Klimathotet är ett globalt biotophot, det är fråga om översvämmade kustområden, Arktis som smälter, skoga som brinner etc. Då kan man inte möte detta biotophot genom att förstöra mer biotoper regionalt eller nationellt i Sverige. Det visar att man inget begripit av klimatfrågan. Älvräddarnas Samorganisation

Räddar vi klimatet med svensk export av förnybar energi? Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Överskott av elenergi Energimyndigheten 11,5 TWh 2012 i Sverige. Kortsiktsprognos hösten 2010, ER 2010:29 Energimyndigheten 25 TWh 2030 i Sverige. Långsiktsprognos 2008, ER 2009:14 (ny prognos våren 2011) Vattenfall 25 TWh 2015 i Norden. Planeringsrådet möte 1/2008 Största överskottet av el i Sveriges historia. Ångermanälven producerar 10-12 TWh per år. Forsmark 22 TWh Älvräddarnas Samorganisation

Energikonsumtion i Sverige Terrawattimmar 400 175 145 Total energi-förbrukning Transporter, nära 100 % fossilbränsle-drivet Elkonsum-tion, 98 % koldioxidfri

Elkonsumtion och effektiviseringar Terrawattimmar 145 120 100 145 TWh Förbrukning Sverige 95 TWh Om effek-tiviseringar 120 TWh Förnybar produktion UTAN mer vattenkraft 25 TWh Export UTAN mer vattenkraft

Älvräddarnas Samorganisation Elenergibehov Energieffektiviseringar viktigast. Potential på 30-50 % i Sverige Vad gör politikerna Vi klarar energi- och effektbehov och klimatmål utan mer vattenkraft. Vindkraft kan regleras upp till 30 TWh med befintlig vattenkraft. Priserna påverkas inte, marginalprissättning. Överskott i Sverige 25 TWh år 2030 enligt Energimyndigheten i deras långtidsprognos. Pessimistisk, de räknar med bara 7 TWh vindkraft, dagens mål 7 TWh, nya mål mellan 20 till 30 TWh. Alltså kanske ännu större överskott. 66 TWh vattenkraft motsvaras av 16 000 MW installerad effekt. 25 TWh överskott ger kopplingen drygt 6000 MW effekt i systemet under året. Energieffektiviseringar bland de allra viktigaste instrumenten enligt forskare i Sverige och IPCC (International Panel of Climate Change, FN:s forskningsråd om klimatfrågan). Överskott i Norden redan 2015 på 25 TWH (2,5 ggr hela Ångermanälvens produktion), Vattenfall i rapport från SvK, 2008. Älvräddarnas Samorganisation

Behöver vi mer vattenkraft för att reglera vindkraften?

Kampanj om reglerbehov Påstående om att vattenkraft MÅSTE byggas ut. Inget stöd för detta i rapporter. Andra sätt finns och dessa diskuteras av Svenska Kraftnät. Smart Grids och batterier i el/hybridbilar. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Export för klimatet Export till länder med behov av förnybar energi. Vi kan exportera av kommande överskott utan mer utbyggnad. Export måste ske UTAN att förstöra mer biologisk mångfald i Sverige. Export av förnybar energi är något som många pratar om. Dock finns det många som kan visa att vi inte bidrar till att minska koldioxidutsläppen, utan att det endast blir en lukrativ inkomstkälla för energibolagen. Utsläppsrätterna är satta för högt, taket innebör inga energieffektiviseringar, alltså är klimatnyttan noll. Runar Brännlund, Professor i Nationalekonomi, Anton Paulrud, Forskare i Naturresursekonomi: Yttrande om den samhällsekonomiska nyttan avseende ansökan om en vindkraftspark inom Storgrundet utanför Söderhamn: De totala utsläppsminskningarna kan därmed endast påverkas genom en förändring av utsläppstaket för hela EU, dvs. förändringar av utsläppen i ett enskilt EU-land påverkar inte de totala utsläppen, ifall inte ”taket” ändras. OM detta rättas till kan man kanske tänka sig export, men då inom en ram av att vi först själva sopar rent framför egen dörr, dvs restaurerar de biotoper som tidigare förstörts i våra vattendrag. Export endast inom en ram av biologisk mångfald i Sverige, dvs ingen mer utbyggnad av vattenkraft! Klimathotet är ett globalt biotophot, det är fråga om översvämmade kustområden, Arktis som smälter, skoga som brinner etc. Då kan man inte möte detta biotophot genom att förstöra mer biotoper regionalt eller nationellt i Sverige. Det visar att man inget begripit av klimatfrågan. Älvräddarnas Samorganisation

Restaurera vattendragen Ryms inom klimat- och energimål Mer energi utan utbyggnad Ökad nederbörd, 2-3 TWh Effektiviseringar, 1-2 TWh Teoretiskt runt 3,5 TWh minskat vid en total restaurering av samtliga stora vattendrag. 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 Restaureringar av vattendrag ryms väl inom energi- och klimatmål. Vid omprövningar kan de flesta vatten inte få mer än 5 % av produktionen, dvs ungefär 5 % av flödet. Ökad nederbörd har redan gett mer energi, 16 % de tre senaste decennierna jämfört de tre första i serien från 1860. Trenden är tydlig Nederbörden har ökat markant under perioden 1860-2003. Sommaren är den enda årstid som inte visar någon statistiskt säker ökning av nederbörden 15-20 % till 2100 enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007. Kontinuerlig ökning, med andra ord bör det ge minst 3 TWH 2030 i ökad produktion, detta är ett snittvärde. Totalt runt 7 TWh fram till 2050. Effektiviseringar ger 1 TWh de närmaste åren. Älvräddarnas Samorganisation

Restaureringsmöjligheter Forskningsläget. Upp- och nedströms överlevnad med upp till 95 % möjlig. Biflöden utgör lekområden även lax. Torrfåror kan användas till konstgjorda lekområden. Faktorn mellan odlad fisk och naturlig 3-7 enligt forskarna. Peter Rivinoja, SLU, Umeå, Olle Calles, Karlstad Universitet Smoltkvalité och överlevnad hos kompensationsodlad lax och öring (Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Vilt, fisk och miljö) Den praktiska forskningen när det gäller fiskvägar har gått framåt de senaste decennierna. Det som förut ansågs omöjligt är inte det idag. Erik Degerman kommer att visa vad man kan göra idag och vilka möjligheter som finns för restaureringar. Birgitta Malm-Renöfält kommer att prata om betydelsen av ekologiska flöden som en förutsättning för fungerande fiskvägar eller faunapassager. Anne Laine kommer att prata om det stora projekt som just nu pågår i Finland, vilket vi kanske kan dra goda exempel ifrån även i Sverige. Mats Jonsson utförde en studie åt Nutek, numera Tillväxtverket. Tillväxtorienterade hållbara turistiska perspektiv på förvaltningen av Östersjölaxen. Inte officiell ännu, men jag har fått ta del av den. Mats gjorde en del egna beräkningar baserat på siffrorna… Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Andra potentialer Rapport av fd Nutek. Tillväxtorienterade hållbara turistiska perspektiv på förvaltningen av Östersjölaxen. 4 000 sysselsatta inom besöksnäring kopplad till sportfiske. Om restaureringar: kanske 10 000 eller fler? River Tweed i Skottland. För att inte få en överdriven bild tog han bara 25 % av deras ekonomi. Flyttade över detta till de laxvattendrag som har naturligt producerande fisk. Viktigt! Långväga sportfiskare kommer INTE för kompensationsodlad lax, de kommer framförallt för naturligt producerad lax. Potential på 1,5 miljarder kronor. Eftersom tursim genererar tre sysselsatta per omsatt miljon enligt säker statistik (jämfört 1 anställd per miljon i industrin) ger det 4 000 sysselsatta. Behövs mycket mer: Säkerställa det vanliga sportfisket till rimliga priser. Entreprenörsutbildningar, nätverksbyggande, marknadsföring etc. MEN! Potentialen finns. Jag har tagit dessa siffror ett steg längre: OM vi kan restaurera så långt möjligt tekniskt och biologiskt i våra utbyggda älvar, då har vi en potential på kanske 10 000 eller fler som kan ha dettas som inkomst! Vattenfall kommit med rapport kostnader och möjligheter. Bra att de inser att vattendirektivet även kommer att påverka dem, tidigare har man försökt med linjen att de skulle undantas europeisk lagstiftning. Om man lägger på arbetslöshetssiffran rån 2006, framräknad av Svenskt Näringsliv (255 000 kostar den odlade smolten inte i snitt 25 :- styck som de säger, utan mellan 750:- till 1500:-… Anne Laine menar att faktorn som idag används i beräkningar för att jämföra värdet på odlad och naturlig smolt inte är 1,5 som Vattenfall menar i sin rapport, utan 4. I Finland har man också sett att laxen om lekmöjligheterna är borta ur huvudfåran använder de gärna biflöden till lek. Det innebär att en mycket störe produktion kan erhållas än vad Vattenfall menar och därmed blir siffran också helt annorlunda. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarnas Samorganisation Stopp för fortsatt utbyggnad – stor- och småskalig Restaurering av utbyggda vatten – främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller 1951 var det fullständig enighet om vattenkraftsutbyggnaden i Sverige. Första motståndet var inget som påverkade den politiska enigheten. Den bestod av yttringar från riksföreningar, forskare och lokalbefolkning. 1970-72 blev det partipolitik. Inte vanliga vänster-högerskalan, utan s stod på utbyggnadssidam och v tillsammans med de övriga borgerliga på den andra sidan. Där utmärkte sig Folkpartiet. Professor Evert Vedung, statskunskap i Uppsala, ”Besynnerliga böjningsmönster, Partierna, vattenkraften och älvskyddet i Sverige, 2002, Uppsala Universitet, Statsvetenskapliga institutionen. I och med 70-talet uppstod Älvräddarna som organisation. Älvräddarnas samorganisation är en ideell och partipolitiskt obunden sammanslutning av lokala älvräddarorganisationer från älvdalar i hela landet. Enskilda och organisationer kan bli stödjande medlemmar. 3000 medlemmar idag. Yttranderätt i miljödomstolen. När Samorganisationen bildades 1974 var flertalet svenska älvar redan offrade för vattenkraft och även återstoden hotades av vattenkraftsutbyggnad. De orörda älvmiljöerna utgör alla utomordentligt rika ekosystem med större biologisk mångfald och produktion än någon annan naturtyp i Sverige. Nordens korallrev. Unika ur ekologisk synpunkt - ingen är den andra lik vad gäller sammansättning av växt- och djursamhällen. Samtliga erbjuder starka skönhetsupplevelser, utsökt rekreation och fiske i toppklass. Älvräddarnas Samorganisations samlade styrka och snart 30-åriga arbete har stor del i att de flesta av dessa älvar idag har skydd i Miljöbalken, några med nationalälvsstatus. Älvräddarnas framgångar brukar tillskrivas den respekt organisationen vunnit i alla läger för kunnighet och saklighet. Men älvskyddet är bräckligt och måste ständigt försvaras - ett enkelt riksdagsbeslut kan riva upp det! Därför behövs fortfarande Älvräddarnas Samorganisation - för kunskaps- spridning och opinionsbildning och för bevakning av älvfrågor i politiken. Älvräddarnas Samorganisation

Tack för uppmärksamheten! Ingen kommer undan klimatfrågorna. Dessutom har vi problemet med oljan som just nu är på topp… Båda faktorerna pekar på att vi behöver en snabb omställning. Kan vi ha: Bilar, köpcentra utanför stadskärnor, ska transporter av varor gå före klimatfrågan (fria handeln, exempelvis pannkakor från England till våra skolor i Sverige). Tidsfråga innan detta är på den allmänna agendan. Älvräddarnas Samorganisation