Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer 4 Rengöring och desinfektion inom tandvården ISBN 978-91-979918-4-1

Diskdesinfektorer Desinfektion genom värmebehandling är alltid att föredra. Värmedesinfektion sker i diskdesinfektor som både rengör och desinfekterar godset. Desinfektionsfasen utgörs av en kombination av tid och temperatur t ex 90o C under 1 minut Smittrening genom värmebehandling är alltid att föredra. Värmedesinfektion sker enklast i en diskdesinfektor, som både rengör och desinfekterar godset. Temperaturen under rengöringsfasen skall vara under 45o C. Temperaturen ska vara en kombination av tid och Temperatur: +80o C i tio minuter, +90o C i en minut eller +93o C i en halv minut Efter genomgången process i diskdesinfektor betraktas instrumenten som höggradigt rena. Höggradigt rena instrument kan ha en mikrobiell renhet som varierar for olika användningsområden, från att det finns en mikroorganism på tusen föremål till att det finns enstaka mikroorganismer per föremål. Instrumenten ska vara fria från sjukdomsframkallande mikroorganismer! Höggradig renhet kan inte uppnås med en vanlig diskmaskin. Höggradig renhet kan också uppnås genom kemisk desinfektion. Kemiska desinfektionsmedel ska bara användas när man inte kan använda Fuktig värme. Bild 2

Mikrobiell riskgruppering Sterila instrument Ska förpackas och steriliseras i validerad process Endodonti Kirurgi det vill säga alla instrument som är avsedda att penetrera in i steril vävnad eller avsedda för ingrepp som skapar ”slutna sår” Artiklar som används sällan sällan använda instrument kan förpackas och steriliseras, inte för att vara sterila utan för att kunna hållas höggradigt rena under längre tid Sterilitet innebär frånvara av alla levande mikroorganismer: bakterier, sporer och virus. Sterila instrument och artiklar inom tandvården avser i första hand instrument som används i samband med kirurgiska, paradontala och endodontiska ingrepp och som går igenom huden, slemhinnan och in i tandens pulpa. Enkelt uttryckt alla instrument och artiklar som i planerade ingrepp avsiktligt går igenom kroppens yttre skyddsbarriär och ut i steril vävnad. Kravet på sterilitet innebär att instrument och artiklar skall vara sterila vid användningsögonblicket – då de penetrerar in i steril vävnad. Detta ställer inte bara krav på steriliseringsprocessen, utan även på instrument och artiklars renhetsgrad före steriliseringen, sterilförpackningar, märkning, lagring, hållbarhetstid, hantering av det sterilförpackade godset och personalens aseptik vid själva ingreppet. Förpackat sterilt gods ska skyddas för mekanisk påverkan, fukt, damm och lagerhållas vid normal rumstemperatur. Innan sterilförpackningen bryts skall den alltid kontrolleras så att sterilförpackningen inte är skadad eller att det skydd sterilförpackningen är avsett för på annat sätt har påverkats, försämrats eller förstörts. Bild 3

Mikrobiell riskgruppering Höggradigt rena instrument processas i diskdesinfektor – vid behov förbehandling i till exempel ultraljudsbad Undersökning Kariesbehandling Borr Protetik Ortodonti Extraktionstänger och hävlar som inte är avsedda att användas vid operativt avlägsnande av tänder Depuration, tandhygienistinstrument det vill säga alla instrument som inte är avsedda att penetrera in i steril vävnad eller avsedda för ingrepp som skapar ”öppna sår” Höggradigt rena (diskdesinfekterat gods) är allt det som används vid tandvård och som inte avsiktligt vid planerade ingrepp penetrerar ut i steril vävnad. Höggradigt rena instrument och artiklar skall efter att ha genomgått dekontaminations-, rengörings- och desinfektionsprocess hanteras så att de inte återkontamineras. Instrument och artiklar skall hanteras med desinfekterade händer och på noggrant desinfekterade ytor. Instrument och artiklar skall förvaras fritt från damm, drag och fukt fram till dess att de används. Mängden instrument och artiklar i omlopp på kliniken och hela instrumentlogistiken är viktig. Instrument och artiklar som definieras som höggradigt rena behöver inte förpackas – men skall regelbundet (en gång per arbetsvecka) processas genom diskdesinfektorn (och självklart snarast efter varje användningstillfälle). Förvaringsutrymmen för höggradigt rent gods skall självklart också vara höggradigt rent och rengöras samt desinfekteras regelbundet. Bild 4

Diskdesinfektorer Diskdesinfektor ska uppfylla tillämpliga delar i SS-EN ISO 15883-serien Värt ta med i beaktan: Möjlighet att begränsa (låsa) program utifrån verksamhetens behov. Behålla programminnet under minst 1 tim vid strömavbrott. Placering av processkemikalier, t.ex. i låst skåp eller på separat hylla. Behov av avhärdningsfilter. Kammare av rostfritt stål. Temperatur på ytbeklädnad, lucka och handtag (inte överstiga 55 oC). Krav på golvyta. Krav på service- och funktionsutrymme. Krav på ventilation, vatten, avlopp och el. Räkneverk avseende antal processer. Inställelsetid för akut service. Bild 5

Hand- och vinkelstycken Hand- och vinkelstycken, turbiner samt ultraljudsinstrument ska rengöras, desinfekteras och anoljas mellan varje patient. Specialanpassad apparatur för rengöring och desinfektion krävs. Utrustningen skall uppfylla Lagen om medicintekniska produkter och vara CE-märkt enligt Medical Device Directive. Utrustningen skall vara tillverkad enligt tillämpliga delar av SS-EN ISO. Utrustningen skall vara synligt och tydligt märkt med tillverkarens namn eller varu­märke, beteckning, tillverkningsnummer, tillverkningsår, CE-märkning, spänning och strömstyrka. Utrustningen skall ha full funktion för avsedd användning inom normal driftmiljö för hälso-, sjuk- och tandvård samt vård och omsorg. Rengörings- och desinfektionsprocessen skall avslutas med desinfektionsfas. Utrustningen skall ha automatisk dosering av processkemikalier (disk- och skölj­medel). I Sverige vanligt förekommande processkemikalier skall kunna användas. Even­tuella begränsningar skall anges. Utrustningen skall vara försedd med tomdunkslarm för processkemikalier. Kammaren skall klara minst 10 000 processer. Befintligt räkneverk skall inte kunna nollställas vid byte av CPU-kort eller annan service. Tillverkaren skall ange den punkt i spol- respektive diskdesinfektor där det tar längst tid att uppnå desinfektionstemperatur. Tillverkare skall ange vad som ingår i respektive utrustnings förebyggande un­der­håll. Tillverkaren skall ange vilka regelbundna kontroller som fortlöpande skall göras. Ytbeklädnaden skall kunna rengöras och desinfekteras med i Sverige förekom­mande ytdesinfektionsmedel, såsom alkoholbaserat medel eller medel med motsvarande effekt. Bild 6

Kemiska desinfektionsmedel vid manuell desinfektion av instrument I första hand alkoholbaserat medel Ska innehålla tensid (”diskmedel/tvållösning”) Ska innehålla korrosionshämmare om det används till borr och filar Följ bruksanvisning och beakta inverkningstid MEKANISK RENGÖRING ÄR DET VIKTIGASTE MOMENTET! Kemisk desinfektion av instrument och artiklar skall ses som en ”nödlösning” när inget annat fungerar. Fuktig värme i form av diskdesinfektorprocess är alltid att föredra. Bild 7

Alternativa rengöringsmetoder Manuell rengöring. Ska undvikas ! Manuell rengöring blir aldrig lika effektiv som process i diskdesinfektor. Ultraljudsbad. Är ett komplement till diskdesinfektor för svårt nedsmutsade instrument, till exempel borr och rotkanalsfilar. Instrument genomgår en process i ultraljudsbad före process i diskdesinfektor. Alternativa rengöringsmetoder kommer aldrig att vara lika effektiva som en korrekt utförd process i en typgodkänd diskdesinfektor. Manuell rengöring respektive diskmaskin skall undvikas – dessa processer kan inte anses fullvärdiga inom hälso- och sjukvård respektive tandvård. Processerna är dessutom inte möjliga att validera eller verifiera. Ultraljudsrengöring skall ses som ett värdefullt komplement till diskdesinfektion. Även ultraljudsbad måste valideras, verifieras och processkontrolleras. I ultraljudsbadet skall de rengöringskemikalier användas som rekommenderas av fabrikanten. Ultraljudsrengöring innebär även en snabbt ökad temperatur och rengörings- och desinfektionskemikalier skall vara anpassade till processen. Bild 8

När inaktiveras (dör) mikroorganismer? HIV +56°C Oral mikroflora +63°C ― +65°C (Strepto-, stafylokocker) Mykobakterier +72°C (Tuberkulos – TBC) Hepatit B-virus +85°C (HBV) Utan att ta hänsyn till processtiden (som självklart har betydelse) kommer olika mikroorganismer att inaktiveras (dö) vid olika temperaturer. Det som skiljer diskdesinfektion från sterilisering är framför allt att diskdesinfektion inte avdödar bakterier som befinner sig i ett sporstadium. I och med att diskdesinfektorer skall (enligt normen EN 15883) avlägsna allt biologiskt material på de artiklar och instrument som körs i processen så kommer sporer (om en levande) att avlägsnas från godset. Per definition blir de processade instrumenten och artiklarna ”sporfria” och därmed även ”steriliserade”. Den väsentliga skillnaden från en steriliseringsuitrustning är att kravet på sterila instrument kräver att de är sterila vid användningsögonblicket, vilket kräver en sterilförpackning så att godset kan transporteras och lagras. Steril vid användningsögonblicket kräver en säker sterilförpackning, vilket endast kan åstadkommas i en ångautoklav. Bild 9

Diskdesinfektion Det är inte bara desinfektionen som är viktig, utan diskdesinfektor skall även avlägsna allt biologiskt material. Diskdesinfektor ska uppfylla tillämpliga delar i SS-EN ISO 15883 Det som skiljer diskdesinfektion från sterilisering är framför allt att diskdesinfektion inte avdödar bakterier som befinner sig i ett sporstadium. I och med att diskdesinfektorer skall (enligt normen EN 15883) avlägsna allt biologiskt material på de artiklar och instrument som körs i processen så kommer sporer (om en levande) att avlägsnas från godset. Per definition blir de processade instrumenten och artiklarna ”sporfria” och därmed även ”steriliserade”. Den väsentliga skillnaden från en steriliseringsuitrustning är att kravet på sterila instrument kräver att de är sterila vid användningsögonblicket, vilket kräver en sterilförpackning så att godset kan transporteras och lagras. Steril vid användningsögonblicket kräver en säker sterilförpackning, vilket endast kan åstadkommas i en ångautoklav. Bild 10

Process i diskdesinfektor 5 10 15 20 25 30 35 40 45 60 80 100 Försköljning Rengöring - Desinfektion Torkning Process i diskdesinfektor Temp grader C Tid minuter Diskdesinfektion innebär en automatiserad process som ser till att alla instrument och artiklar i processen blir: Dekontaminerade (synlig bioburden avlägsnas) Rengjorda (all biologi avlägsnas) Desinfekterade (alla mikroorganismer, förutom sporer avdödas) Allt gods blir torrt Processen skall inledas med avsköljning i temperaturer som inte leder till att proteiner (blod) koagulerar. Rengöring sker vid temperaturer runt +70-grader Celcius Efter rengöringsprocessen skall alla diskkemikalier sköljas bort från godset, vilket sker stegvis. Processen skall därefter ha en desinfektionsprocess som är tillräckligt het under tillräckligt lång i tid för att avdöda mikroorganismer. Det viktiga är inte tid eller temperatur utan kombinationen av tid och temperatur som kommer att tillföra en bestämd mängd energi till godset –även kallad A-noll. Godset skall vara torrt efter avslutad process. Bild 11

Efter varje process Program – kontrollera att rätt program använts. Kontrollera att processen är klar Tid och temperatur med hjälp av indikatorlampa eller skrivare Kontroll av rengöringsförmåga efter varje körning. Instrumenten skall synas och vara ”för ögat rena”. Fungerar doseringspumpen? Hur mycket diskmedel tar maskinen in? Vilket diskmedel används för att det ska bli rent? Behövs ett ”tuffare” diskmedel? Kontrollera spolarmarna att dessa snurrar runt och att dysorna (de hål i spolarmarna där vattnet sprutar ut) inte är tilltäppta av borr, bomullspellets, salivansatser!! Rengjorda silar! Vilket program används? Läs bruksanvisningen! Bild 12

Checklista Silar ska tas ut och rengöras dagligen. Kontroll av slangar samt pump till diskmedelsdosering. Processkemikalier (disk- och sköljmedel) – enligt tillverkarens rekommendation. Processkemikalier kontrolleras regelbundet t. ex. varje vecka genom att markera med penna på dunkarna. Kontrollera att spolarmarna snurrar fritt och att spolhål inte är tilltäppta. Fungerar doseringspumpen? Hur mycket diskmedel tar maskinen in? Vilket diskmedel används för att det ska bli rent? Behövs ett ”tuffare” diskmedel? Kontrollera spolarmarna att dessa snurrar runt och att dysorna (de hål i spolarmarna där vattnet sprutar ut) inte är tilltäppta av borr, bomullspellets, salivansatser!! Rengjorda silar! Vilket program används? Läs bruksanvisningen! Bild 13

Validering Görs vid nyinstallation, omflyttning eller reparation som kan påverka rengörings- och/eller desinfektionsfunktioner och vid byte av processkemikalier. I validering ingår: Installationskontroll - IQ Funktionskontroll - OQ Processkontroll - PQ Validering är den första test som skall utföras INNAN diskdesinfektorn får tas i kliniskt bruk. Valideringen innebär att kontrollera att utrustningen verkligen har förmåga att utföra det den är avsedd för när den väl har installerats på kliniken. Detta förutsätter att utrustningen har installerats på rätt sätt: Installationskontroll: Vattenanslutningar – Tillvatten håller rätt kvalitet, mängd, flöde, vattentryck… Elanslutningar, jordad elanslutning, rätt energimängd, rätt typ av säkring, jordfelsbrytare, elsäkerhet… Är avlopp rätt dimensionerat? Klarar det de vattenmängder som krävs? Klarar avloppet de höga temperaturer på avloppsvatten från diskdesinfektorn som krävs? Uppfylls miljökrav? Funktionskontroll: Fungerar utrustningen som den är avsedd. Har det skett skador i transport eller leverans? Är rätt utrustning levererad? Stämmer det med leveransspecifikation? Stämmer serienummer med levererad utrustning? Garantiskador? Finns all dokumentation? Det är ju en rätt så dyr utrustning – har kliniken verkligen fått det de beställde och till rätt kvalitet? Processkontroll: Blir det gods som körs verkligen rent och desinfekterat? Diskkemikalier behöver kalibreras till kvaliteten på det tillvatten som matar diskdesinfektorn. Är doseringen av diskkemikalier rätt inställd? Kommer godset att skadas? Bild 14

Installationskontroll – IQ Innefattar bl a att: apparaten är korrekt märkt, erforderlig dokumentation har erhållits, bestämmelser för elektrisk och mekanisk säkerhet har uppfyllts, apparaten kopplats till erforderliga försörjningsmedier, avlopp och ventilation, det inte förekommer elektromagnetisk interferens till eller från närbelägen apparatur, de rengörings- och desinfektionsprocesser som apparaten är programmerad för överensstämmer med de i beställningen specificerade, beskickningsutrustningen och eventuella insatser överensstämmer med beställningen. Installationskontroller skall utföras av behörig tekniker och skall ske i samband med leverans av utrustningen. Innan installationskontrollen har utförts får utrustningen inte tas i kliniskt bruk. Det är vårdgivaren som är ansvarig för att installationskontrollen har utförts och är genomförd på rätt sätt. Det är vårgivarens ansvar att godkänna om utrustningen uppfyller de prestandakrav som krävs och därmed är det även vårdgivaren som har det fulla ansvaret för om utrustningen kan anses godkänd för kliniskt bruk. Den tekniker som utför installationskontrollen har egentligen inget annat ansvar än att professionellt utföra de kontroller som vårdgivaren kräver. Vårdgivaren har ensamt det legala ansvaret för att godkänna att utrustningen uppfyller de prestanda som patient- och personalsäkerhet kräver! Installationskontrollen skall finnas skriftligen bevarad på kliniken under utrustningens hela livslängd. Bild 15

Funktionskontroll – OQ Innefattar bland annat: rengörings- och desinfektionsförmåga på typlaster, temperaturmätningar på och i lasten samt kammarväggar, reproducerbarhet i dosering av processkemikalier (disk- och torkmedel), kontroll av larmfunktioner, kontroll av mekaniska funktioner. Utförs av tekniker med kompetens inom området Funktionskontroller skall utföras av behörig tekniker och skall ske i samband med leverans av utrustningen. Innan funktionskontroller utförts får utrustningen inte tas i kliniskt bruk. Det är vårdgivaren som är ansvarig för att funktionskontroller har utförts och är genomförd på rätt sätt. Det är vårgivarens ansvar att godkänna om utrustningen uppfyller de prestandakrav som krävs och därmed är det även vårdgivaren som har det fulla ansvaret för om utrustningen kan anses godkänd för kliniskt bruk. Den tekniker som utför funktionskontroller har egentligen inget annat ansvar än att professionellt utföra de kontroller som vårdgivaren kräver. Vårdgivaren har ensamt det legala ansvaret för att godkänna att utrustningen uppfyller de prestanda som patient- och personalsäkerhet kräver! Funktionskontroller skall finnas skriftligen bevarad på kliniken under utrustningens hela livslängd. Bild 16

Processkontroll – PQ Innefattar bland annat: rengörings- och desinfektionsförmåga på laster som körs rutinmässigt, temperaturmätningar på och i lasten samt kammarväggar, förbrukning av processkemikalier (disk- och torkmedel), restmängder av processkemikalier, eventuellt torkfunktion. Processkontroller skall utföras regelbundet (årligen). Det är vårdgivaren som är ansvarig för att processkontroller har utförts och är genomförd på rätt sätt. Det är vårgivarens ansvar att godkänna om utrustningen uppfyller de prestandakrav som krävs och därmed är det även vårdgivaren som har det fulla ansvaret för om utrustningen kan anses godkänd för kliniskt bruk. Den tekniker som utför processkontroller har egentligen inget annat ansvar än att professionellt utföra de kontroller som vårdgivaren kräver. Vårdgivaren har ensamt det legala ansvaret för att godkänna att utrustningen uppfyller de prestanda som patient- och personalsäkerhet kräver! Processkontroller skall finnas skriftligen bevarad på kliniken under en rimlig tid för att kunna ha spårbarhet på att kliniken arbetar med tillräckligt säkert höggradigt rent gods. Bild 17

Upprepad processkontroll – UPQ Utförs årligen! Ska jämföras med processkontrollen. Innefattar bland annat: rengörings- och desinfektionsförmåga på laster som körs rutinmässigt, temperaturmätningar på och i lasten samt kammarväggar, förbrukning av processkemikalier , riskanalys – diskdesinfektorns ålder och driftsäkerhet, underhåll- och serviceåtgärder, personalens vidareutbildning. Upprepade processkontroller skall utföras regelbundet (årligen). Upprepad processkontroll skall utföras av behörig servicetekniker. Det är vårdgivaren som är ansvarig för att upprepad processkontroll har utförts och är genomförd på rätt sätt. Det är vårgivarens ansvar att godkänna om utrustningen uppfyller de prestandakrav som krävs och därmed är det även vårdgivaren som har det fulla ansvaret för om utrustningen kan anses godkänd för kliniskt bruk. Den tekniker som utför upprepad processkontrol har egentligen inget annat ansvar än att professionellt utföra de kontroller som vårdgivaren kräver. Vårdgivaren har ensamt det legala ansvaret för att godkänna att utrustningen uppfyller de prestanda som patient- och personalsäkerhet kräver! Upprepad processkontrol skall finnas skriftligen bevarad på kliniken under utrustningens hela livslängd. Bild 18

Rutinkontroll Se över: kontrollera spolarmarna rengör insats kontrollera dockning mot vattenanslutning kontrollera eventuella munstycken för rörformiga instrument diskmedelsförbrukning (markera med penna) Åtgärda vid behov Efter varje process :    godset skall vara för ögat synligt rent desinfektionstemperatur har uppnåtts rätt process bottensil töms och rengörs vid behov Åtgärda vid behov Upprepade processkontroller skall utföras regelbundet (årligen). Upprepad processkontroll skall utföras av behörig servicetekniker. Det är vårdgivaren som är ansvarig för att upprepad processkontroll har utförts och är genomförd på rätt sätt. Det är vårgivarens ansvar att godkänna om utrustningen uppfyller de prestandakrav som krävs och därmed är det även vårdgivaren som har det fulla ansvaret för om utrustningen kan anses godkänd för kliniskt bruk. Den tekniker som utför upprepad processkontrol har egentligen inget annat ansvar än att professionellt utföra de kontroller som vårdgivaren kräver. Vårdgivaren har ensamt det legala ansvaret för att godkänna att utrustningen uppfyller de prestanda som patient- och personalsäkerhet kräver! Upprepad processkontrol skall finnas skriftligen bevarad på kliniken under utrustningens hela livslängd. Bild 19

Borr till höggradigt rent Rengöring i ultraljudsbad Därefter rengöring och desinfektion i diskdesinfektor Kolstålsborr betraktas som engångs Borr är utgör ett speciellt problem inom tandvården. De är svåra att göra rent eftersom biologiskt material (karies, dentin, fyllnadsmaterial, blod, saliv…) fastnar på borren. Borr får aldrig ligga och torka! Intorkning av biologiskt material medför att borren i princip blir omöjliga att rengöra. Lägg i instrumentdesinfektionsmedel direkt efter användande inne på behandlingsrummet och förvara borren i instrumentdesinfektionsmedel till dess att de processas för att dekontamineras – rengöras och desinfekteras. Bild 20

Borrställ Bild 21

Biofilm Diskdesinfektorn ska åstadkomma att få bort biofilmen från instrumenten. Är det inte rent så finns det toxiner kvar i biofilmen efter autoklavering. Ett toxin är ett giftigt ämne som är bildat av levande celler, främst bakterier. Sönderfallande bakterier bildar i vissa fall endotoxiner medan deras normala ämnesomsättning åstadkommer exotoxiner. Bild 22

Ett instrument som inte är rent kan inte bli sterilt! Rent instrument. Bild 23

Överlastad korg och bricka! Diskdesinfektorn kommer inte att fungera som avsett om den är överlastad. Validering visar hur diskdesinfektorn bäst ska lastas med det gods kliniken vill skall bli rent och desinfekterat… Felaktig lastning av diskdesinfektorn medför så kallade skuggeffekter. Det är viktigt att vattenstrålarna kommer åt instrumenten från alla håll. Diskdesinfektorn måste därför lastas ”luftigt” Kör hellre diskdesinfektorn oftare med mindre mängd gods. Processkontrollen skall visa hur mycket gods och på vilket sätt det skall lastas för att processen skall resultera i höggradigt rent gods. SODA februari 2009 Bild 23

Lasta rätt! Bild 24

Diska med bricksystem Bild 25