Neurasteni (nervtrötthet) George Beard 1869 Nervös uttröttning som härrör från hjärna och ryggmärg Bortfall av nervenergi Huvudvärk Feberkänsla Sömnproblem Vandrande smärtor Sensibilisering av sinnesorganen

Drabbar högpresterande grupper i civilisationens front: Affärsmän Börsmäklare Tjänstemän Intellektuella

Då & nu Trötthet och kraftlöshet i centrum Flera nivåer: Från stressrelaterad uttröttning  utmattning  långvarig kronisk trötthetskänsla  överansträngning/utbrändhet Neurasteni  Stress  Kroniskt trötthetssyndrom  Utbrändhet Då: Nervositet  Neurasteni/överansträngning Nu: Stress  Kronisk trötthet/utbrändhet

Tänkbar förklaring: 1900 övergång från agrarsamhälle till industrisamhälle 2000 övergång från industri till högrörligt marknadssamhälle Däremellan utbyggda sociala reformer och trygghet som följd av detta

Evolution och fysiologi 1 Hälsan är beroende av: Mikrobiologiska och fysikalisk kemiska miljön Psykosociala miljön (unik för människan) Psykosocialt utlösta reaktioner beskrivna som reaktionstriader: Triad: Beteende komponent(A) sammankopplad med B: specifik omställning av det autonoma nervssystemet(B) och av det hormonella systemet(C)

Evolution och fysiologi 2 B ställer om blodcirkulationen, matsmältningen, njurfunktion o.s.v. C ställer om ämnesomsättningen, näringsdepåer, vatten-saltbalans o.s.v. Allt för att A skall bli så optimalt som möjligt. Vår utvecklade hjärna gör det möjligt att viljemässigt undertrycka eller omforma A när det är lämpligt. Vi rår dock inte på B & C Det moderna samhället med snabbare strömmar av information, utmaningar och symboliska hot utlöser B & C men A passar sällan och måste undertryckas.

Olika stressreaktioner 1 Vaksamhetsreaktionen(VR), är akut episodisk ökad vaksamhet, fokus mot hotet och kan om hot uppfattas leda till alarm reaktionen. Spela – död – reaktionen(SR), är akut episodisk, exv opossumråttan där all motorik upphör och t.o.m. andning upphör vid fara. ”att kännas sig förlamad” ”bli knäsvag”

Olika stressreaktioner 2 Alarmreaktionen(AR), kan vara långvarig med kroniska inslag, den vanligaste reaktionen, kamp / flykt, ej endast krisreaktion utan graderat engagemang, muskel-, hjärn- och hjärtförsörjning prioriteras, adrenalin utsöndras o.s.v. Frustrationsreaktionen(FR), kan vara långvarig med kroniska inslag, uppgivenhetsreaktion, maktlöshet, sorg, förtvivlan.

Är stress skadligt? Inte alltid ofta är den ändamålsenlig och nyttig Om stress elimineras dör livsprocessen Det viktiga är hur stort och långvarigt ”varvtalet” är och hur adekvat det är i förhållande till situationens krav.

Är stressproblemen utbredda Är stressproblemen utbredda? (undersökning i de 15 EU-länderna, 21500 personer) 28 procent(45 miljoner) uppgavs sig lida av stress i arbetslivet. 23 procent(36 miljoner) sade sig lidas av svår trötthet (utbrändhet) problemen har ökat sedan undersökningar 1990 &1995 signifikanta samband med dåliga arbetsförhållanden anställdas inflytande har förbättras men var tredje anställd har fortfarande ingen eller ringa egenmakt arbetets karaktär och arbetstid förändras, klientstyr och IT-orienterat med tendens mot arbete dygnet runt med varierande arbetsscheman. Deltidsarbete, lösa och tillfälliga anställningsformer blir allt vanligare

Stressorer Dålig passform mellan människan och miljön, behöver ej vara människans fel, ej heller miljön utan just passformen. Brist på egenkontroll Krav Brist på socialt stöd

Krav – kontroll – stödmodellen Fyra olika arbetssituationer: Spänt, den hälsoskadliga stressen med hög mental belastning / lågt beslutsutrymme Aktivt (tänd), utmannande situation, risk för honungsfällan, hög / hög Passivt, låg /låg Avspänt, låg / hög

Situationen påverkas även av Ansträngning / belöning Rollkonflikter Coping Interaktion mellan många av dessa faktorer som kan: addera varandra potentiera varandra motverka varandra

Stressreaktioner 1 Emotionella: ångest, oro, nedstämdhet som i förlängningen kan leda till utmattningsdepression Kognitiva: påverkan på exv våra intellektuella funktioner: Skolbarnet som säger till fröken – jag kunde när jag gick hemifrån.

Stressreaktioner 2 Beteenden: att röka och dricka mer, ta större doser medicin, att ta sitt liv, för män mellan 15-44 är självmord den näst vanligaste dödsorsaken efter olyckor. Fysiologiska: snabbare hjärtfrekvens, ökad andhämtning, musklerna spänns, adrenalin utsöndras m.m.

Människan har levt 3 miljoner år i urskogen 10 000 år på åkrarna några 100 år i fabrikerna några årtionden bakom dataskärmarna Vi reagerar fortfarande som stenåldersvilden vid konfrontation med en vargflock, men beteendet är ej längre möjligt att genomföra. Jfr A som undertrycks.

Stress som sjukdomsorsak Psykosociala faktorer kan framkalla kroppsliga funktionsrubbningar och besvär Dessutom är beteenden utlösta av stress som rökning, alkoholkonsumtion o.s.v. lika viktiga för sjukdomars uppkomst.

Systemtänkande Viktigt att inte bara se delarna utan att se sammanhanget(systemet), hur allt hänger ihop.

Prevention Primärprevention, fokus på sjukdomens orsaker. Sekundärprevention, fokus på sjukdomsframkallande mekanismer. Tertiärprevention, att åtgärda sjukdomens effekter Viktigt att läkare blir mer inriktade på det förebyggande arbetet

Ekonomiska skäl, att ta stressen på allvar Kostnad för psykisk ohälsa i EU-länderna = 3-4% av BNP. D.v.s. 2600 miljarder. Sverige: stress uppskattas kosta 12 miljarder per år

Åtgärder på samhällsnivå Arbetsscheman Inflytande/kontroll Arbetsbelastning Innehåll Roller Social miljö Framtid

Åtgärder på arbetsplatsnivå Tillräckligt med tid Tydlig arbetsbeskrivning Belöna god arbetsprestation Möjlighet till klagomål som leder till förändring Tydliggör organisationen mål och värderingar Ansvar måste följas av befogenheter Främja för arbetstagaren att påverka slutresultatet och känna stolthet för detta Främja tolerans, trygghet, rättvisa på arbetsplatsen Åtgärda skadlig fysisk arbetsmiljö Identifiera och lär av framgång och misstag

Stresslandskapets förändrade karaktär Förändrade arbetsvillkor: Arbete var som helst när som helst Ökad intensitet Avbrott i tankekedjan Mer handlingsutrymme – nya krav och begränsningar Osäker anställning Omorganisationer