Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Segment där bl.a. NPK rekommenderas istället för Kalksalpeter SegmentErsättning för KS (1:a hand) Vall 1:a skördNS, NPK, NK, NP Huvudgiva i - höstvete:
Advertisements

Mat från mark och vatten
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Algblomning i Östersjön 2005
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Ruschkomposten Förbundet Organisk Biologisk Odling FOBO
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Slamspridning på åkermark
Ett kretslopp innebär att ämnen cirkulerar genom ett ekosystem (Tex Jorden), till exempel vatten eller kol. Vad menas när vi talar om 'kretslopp' och.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder?
Lokala klimatförändringar i Östersund
Snabbtest för att bedöma grönmassans ensilerbarhet
Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen
Välkomna 1. SH Ekonomi Resultat 2010 Sysse Hardenby Distriktskassör
FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.
Forskningsteam Johan Stendahl1, Cecilia Akselson2*, Magnus Simonsson1, Bengt Olsson3, Ingrid Öborn4 1Mark och miljö (SLU), 2Naturgeografi (Lund), 3Ekologi.
Fältforsks ämneskommitté Odlingssystem
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag.
KARTKUNSKAP 1.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
PerUllaIngaEgon 1.Skriv in de tävlandes namn. 2. Per börjar slå med två tjugosidiga tärningar. Han får 15 och 5. Gränsvärdet för första höjden är =10,
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Till barn i grön/vit grupp och deras föräldrar Hej, Vi hoppas att ni har haft ett skönt sommarlov. Nu är det augusti och vi hälsar ALLA välkomna tillbaka.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
ProBeta Magnesium Natrium Bor Mangan Svavel
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Försurning.
Jordbruksmarken som belastar Östersjön är dränerad lerjord med mineralet illit De flesta partiklarna är av kolloidal storlek.
Organiska risksubstanser och metaller
Svavel Olika grödors S-respons Skördeeffekter vid svavelbrist (Hydro Agri-försök) Höstoljeväxter % Våroljeväxter % Vall++ 7 % Höstsäd+ 1-2.
Klimatpåverkan från växtodling
Målsättning Målsättning.
Arbete och kraft /
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.
Skånska försök med konventionell och ekologisk engelskt rajgräs Konventionell, kreaturslös Konventionell med kreatur Biodynamisk med kreatur Ekologisk.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Försurning, Av Ebba och Emma.
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
1800 t var grunden för Organisk kemi
Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.
NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Putsning i vitklöver Tabell 1. Försök med putsning av vitklöver. 2-4 försök 2003Skörd 2 försök (kg/ha) Skörd 4 försök (kg/ha) 1. Ingen putsning
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Bekämpning av spillplantor av spannmål och gräsogräs i rörsvingel Tabell 1. Bekämpning av spillplantor (vårkorn) och gräsogräs i rörsvingel på hösten.
Sort- och etableringsförsök i ängsgröe Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i ängsgröe. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd vall.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Marknadsområdenas försäljning av P och K, ton/år.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst.
Varierad PK gödsling Hur?.

Presentationens avskrift:

Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna

Här ligger försöken

Humusbalans i ståsädesväxtföljder19704 Humusbalans i klöver/grässystem19704 Odlingssystem och miljöeffekter19791 Markbiologiskt försök19961 Organiska material19561 Kalk och fosfor19362 Kalk och organiskt material19632 Kalk och markkemiska parametrar19832 Exploatering av P uppgödslade jordar19835 Markbördighet. Norra Sverige19692 Markbördighet. Mellersta och södra Sverige De viktigaste försöksserierna

Bördighetsförsökens växtföljder Korn Klöver/gräs Höstvete Sockerbetor Oljev. Korn Klöver/gräs 1 Klöver/gräs 2 Höstvete Havre Höstvete Havre Oljev. SydsverigeMellansverige N och PK varieras; 4 N-nivåer, 4 PK-nivåer

Bördighetsförsöken i syd- och mellansverige ► 10 olika platser, 2 växtföljder på varje plats ► Sydsverige, sedan 1957  Lerjordar, 13-17% ler, med pH 6,2 - 7,5  Organiskt kol 1,1 - 2,4 (3,1)% ► Mellansverige, sedan 1963  Lerjordar, 18-56% ler, med pH 5,9-7,1  Organiskt kol 2,1 – 2,4

Bördighetsförsöken Utan vall och stallgödsel

Bördighetsförsöken Med vall och stallgödsel

Odlingssystemets betydelse ► Ingen tillförsel av NPK innebär långsiktigt ett skördebortfall på 50% i ett odlings- system baserat på ettåriga grödor. ► I ett odlingssystem med vall och tillförsel av stallgödsel är motsvarande skörde- bortfall 25%.

Markens kolhalt Utan vall och stallgödsel

Markens kolhalt Med vall och stallgödsel

Markens kolhalt ► Bestäms på längre sikt av  odlingssystem  växtnäringsnivå ► Jämvikt råder i odlingssystem med normal input av växtnäring. ► Jämviktsnivån är högre i system med vall och input av stallgödsel.

Markens fosforstatus kan påverkas

Fosfor kan utnyttjas ► Svenska jordar har gödslats upp med fosfor sedan 1950-talet. ► Kan fosforn utnyttjas? ► På fem försöksplatser undersöks fosfor- effekterna sedan 1980-talet.

Fosforstatus i marken vid tillförsel av 0 kg P

På en fosforrik eller uppgödslad jord ► Fosforupptaget i skördeprodukterna minskade inte. ► Inte heller skördarna gick ner. ► 30 kg P per ha och år kan mobiliseras från markens förråd.

Vad kan långliggande gödslingsförsök lära oss? ► Långtidseffekter av kvävegödslingen. ► Öka kunskapen om fosfordynamiken. ► Ger markkemiska data och värdefulla tidsserier. ► Strukturfrågor blir allt viktigare ► Arkiverade prover (växt och jord) skapar möjligheter. ► Levande demonstrationsobjekt som visar vad olika åtgärder leder till på lång sikt.