Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna
Här ligger försöken
Humusbalans i ståsädesväxtföljder19704 Humusbalans i klöver/grässystem19704 Odlingssystem och miljöeffekter19791 Markbiologiskt försök19961 Organiska material19561 Kalk och fosfor19362 Kalk och organiskt material19632 Kalk och markkemiska parametrar19832 Exploatering av P uppgödslade jordar19835 Markbördighet. Norra Sverige19692 Markbördighet. Mellersta och södra Sverige De viktigaste försöksserierna
Bördighetsförsökens växtföljder Korn Klöver/gräs Höstvete Sockerbetor Oljev. Korn Klöver/gräs 1 Klöver/gräs 2 Höstvete Havre Höstvete Havre Oljev. SydsverigeMellansverige N och PK varieras; 4 N-nivåer, 4 PK-nivåer
Bördighetsförsöken i syd- och mellansverige ► 10 olika platser, 2 växtföljder på varje plats ► Sydsverige, sedan 1957 Lerjordar, 13-17% ler, med pH 6,2 - 7,5 Organiskt kol 1,1 - 2,4 (3,1)% ► Mellansverige, sedan 1963 Lerjordar, 18-56% ler, med pH 5,9-7,1 Organiskt kol 2,1 – 2,4
Bördighetsförsöken Utan vall och stallgödsel
Bördighetsförsöken Med vall och stallgödsel
Odlingssystemets betydelse ► Ingen tillförsel av NPK innebär långsiktigt ett skördebortfall på 50% i ett odlings- system baserat på ettåriga grödor. ► I ett odlingssystem med vall och tillförsel av stallgödsel är motsvarande skörde- bortfall 25%.
Markens kolhalt Utan vall och stallgödsel
Markens kolhalt Med vall och stallgödsel
Markens kolhalt ► Bestäms på längre sikt av odlingssystem växtnäringsnivå ► Jämvikt råder i odlingssystem med normal input av växtnäring. ► Jämviktsnivån är högre i system med vall och input av stallgödsel.
Markens fosforstatus kan påverkas
Fosfor kan utnyttjas ► Svenska jordar har gödslats upp med fosfor sedan 1950-talet. ► Kan fosforn utnyttjas? ► På fem försöksplatser undersöks fosfor- effekterna sedan 1980-talet.
Fosforstatus i marken vid tillförsel av 0 kg P
På en fosforrik eller uppgödslad jord ► Fosforupptaget i skördeprodukterna minskade inte. ► Inte heller skördarna gick ner. ► 30 kg P per ha och år kan mobiliseras från markens förråd.
Vad kan långliggande gödslingsförsök lära oss? ► Långtidseffekter av kvävegödslingen. ► Öka kunskapen om fosfordynamiken. ► Ger markkemiska data och värdefulla tidsserier. ► Strukturfrågor blir allt viktigare ► Arkiverade prover (växt och jord) skapar möjligheter. ► Levande demonstrationsobjekt som visar vad olika åtgärder leder till på lång sikt.