Stadsplanering och social hållbarhet Katarina Nylund Professor i stadsbyggnad Institutionen för urbana studier Malmö högskola

Susan Fainstein (2010) The Just City. Begreppet social hållbarhet Går det att förena ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet? Tim Jackson (2009) pekar på motsättningar mellan ekologisk hållbarhet och ekonomisk tillväxt Fainstein säger att ingenting tyder på att ekonomisk hållbarhet i sig leder till social hållbarhet. Social rättvisa Globaliseringen har lett till ökad konkurrens mellan städer Många städer satsar på att öka attraktionskraft för att locka företag och högt utbildad arbetskraft ( Richard Florida). I hopp om att skapa ökad sysselsättning som i ett senare skede förväntas gynna socialt utsatta grupper Globalisering och neoliberalism är en realitet, men inte den enda vägen, Det lokala ansvaret för välfärd till alla ökar, och stadsplaneringen kan bidra.

Fainstein: Tillskapande av social rättvisa är planeringens största utmaning 1. Jämlikhet- universella rättigheter Tillgodose allas rätt till goda levnadsvillkor. 2. Demokrati – rätten till stad Inte bara i representativ mening, utan också möjlighet att påverka egna levnadsvillkor, 3. Mångfald – Partikulära rättigheter Erkännande av skillnader och respekt för gruppspecifika erfarenheter Omfördelning av resurser och erkännande !! Offentliga insatser skall användas till att minska sociala skillnader, och marginaliserade grupper ges möjlighet att påverka politikens utformning.

Sociala konsekvensanalyser Om den nyliberala strömningen skall motverkas och en rättvis fördelning nås, bör miljökonsekvensanalyser suppleras med sociala konsekvensanalyser Allt för länge har fokus begränsats till insatser i utsatta stadsdelar, Fainstein efterlyser ett större fokus på staden i dess helhet Varje nytt stadsbyggnadsprojekt, sportarenor, teatrar, konserthus skall innan de realiseras undergå en social konsekvensanalys. Vilka sociala grupper gynnas och vilka grupper missgynnas av större stadsbyggnadsprojekt? Minskade offentliga resurser gör prioriteringar nödvändiga.

Översiktsplan för Malmö 2012- samrådsunderlag De tre hållbarhetskriterierna är ständigt närvarande Frågor om rättvisa i alla dess tre dimensioner finns där Vissa avsnitt är nydanande speciellt trafik och diskussionen om kommunikations noder I sin strävan efter att kombinera tillväxt med rättvisa, det dubbla åtagandet, tycks planen bekräfta Fainsteins tes om lokala möjligheter att motverka ren nyliberalism Men ingenting är så bra att det inte kan bli bättre

Jämlikhet – Universella rättigheter Påvisar tydligt att ” Delar av befolkningen inte har omfattats av de gynnsamma effekter som stadens utveckling har fört med sig” s.11 Målsättningen är att alla skall ha ett gott liv Att ta tillvara stadens sociala kapital bidrar till en gynnsam ekonomisk utveckling God social utveckling och social balans i alla stadsdelar eftersträvas s. 12 Insatser i utsatta stadsdelar föreslås, tex Fosie Nya målpunkter skall etableras i alla stadsdelar tex i anslutning till nya stationer s. 55-57, ex kontinentalbanan, station Rosengård Medvetenhet om att insatser i enskilda områden inte är nog - hela staden och relationerna mellan olika stadsdelar s 21. Förtätning skall bidra till att bygga bort barriärer och säkerställa brett utbud av olika typer av bostäder Tydliga definitioner av grupper som lever i utanförskap har ersatts av löst formulerade mål om social balans. Konkreta idéer och förslag till hur levnadsvillkoren för de som lever i utanförskap kan förbättras saknas. frågor om jämställdhet ges större utrymme än frågor om jämlikhet

Demokrati och rätten till stad Behovet av öppna och breda planprocesser betonas, i synnerhet när det gäller stadsbyggnadsfrågor s 77 Insikt om att kompromisser är nödvändiga där krav från olika intressegrupper jämkas Analyser av hur planeringen hanterar olika grupper efterfrågas s 79 Offentliga rum som mötesplatser för olika grupper diskuteras, men fokus ligger på öppna offentliga platser, där grupper kan se varandra. Offentliga sfärer, som öppnar för dialog om offentliga angelägenheter inom och mellan olika grupper i civilsamhället diskuteras inte. Den kommersiella servicens betydelse för att skapa liv och rörelse betonas s 44 Det fjärde stadsrummet med caféer, restauranger, museer mm lyfts fram. Frågan om vem som exkluderas från det kommersiella rummet och vem som har råd att använda det fjärde stadsrummet diskuteras inte. Civilsamhället diskuteras lite, både när det gäller inflytande och faciliteter

Mångfald - Partikularitet Analyser av vilka grupper som lever i utanförskap redovisas inte När kunskapsunderlag saknas är det svårt att definiera visioner och åtgärder som kan förbättra levnadsvillkoren för denna grupp (jfr ÖP 2005) Frågor om segregation har fått en nedtonad plats i texten, i stället talas det om social balans, som heller inte definieras. Litet utrymme ägnas diskussion av kampen för erkännande Hur skall grupper som är marginaliserade få möjlighet att öva inflytande på plan- processen och hur skall deras erfarenheter och intressen tillgodoses? Malmö gör ett omfattande arbete med sociala indikatorer, detta arbete kan vidareutvecklas och bidra till utvecklingen av sociala konsekvensanalyser och deliberativa planprocesser.

Metodutveckling för medborgardeltagande behövs Uppifrån initierat Metodutveckling för medborgardeltagande behövs Uppifrån initierat Nerifrån initierat Deltagande planering Offentliga myndigheter initierar, definierar dagordning, refererar. Eftersträvar konsensus mellan enskilda individer. Minsta gemensamma nämnare. Medborgarna tycks svåra att mobilisera, vilket ofta tolkas som ointresse Det primära syftet är att skapa legitimitet Självorganiserade grupper Initierar dialog med myndigheter och andra medborgargrupper för att förhandla och främja sina partikulära intressen. Myndigheterna får en koordinerande funktion, skall bidra till förhandlingar mellan olika grupper ÖP 2012 betonar lyhördhet gentemot initiativ från näringslivet, och erfarenheterna från förhand-lingsplanering kan appliceras på självorganiserade grupper

Kommunikationsnoder ÖP 2012 föreslår samlokalisering av offentlig och kommersiell service Lokaler för civilsamhället, föreningar och självorganiserade grupper bör också etableras i dessa noder - främjar möten och dialog inom och mellan sociala grupper och klasser. - motverkar kommersialisering av offentliga rum - kan öka förståelse för den andra och större accept av initiativ som syftar till ökad jämlikhet . Nya former för finansiering av lokaler för civilsamhälle bör utvecklas, tex exploateringsavgifter i centrala lägen