Flickor med ADHD Annika Bengtner 2003.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Plugga bättre och effektivare
Året var 2004, i en liten stad som heter Laholm, blev en trygghet totalt omkullkastad. En liten brun nallebjörn blev helt utkastad i kylan! Och blev liggande.
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Behandlingsfas 1, hjälpmedel

Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Barnanpassad utredning
Bedöma kroniskt tillstånd
Att leva med multipel skleros
Hej på er alla! ETT STORT TACK för den fina blomman med tillbehör. Jag ska njuta av den en vacker sommarkväll i min trädgård.
Patientenkät sommaren -13
Så här har vi haft det under våren En presentation av vad klass 3 på Krika Bygdeskola har gjort under vårterminen 2001.
GRUPPBEHANDLING AV SPELBEROENDE
”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Introduktion till NPF Jag tänkte ge en kort introduktion till NPF
Vi vill sända denna lilla saga som en extra tanke till julen
Kognitiva funktioner Verbal förmåga Logisk-Analytisk förmåga
JOHANNA BJÖRK Konsulent
Alla har inneboende.
Neuropsykiatrisk funktionshinder
JOHANNA BJÖRK
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
- Vikten av att kunna sälja in sin idé
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Att samtala med ungdomar om tobak
Livskunskap för de allra yngsta
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Livskvalitet hos anhöriga som vårdar en äldre närstående med inkontinens “Det var inte så här jag hade tänk mig livet” Gunnel Andersson, Med dr, uroterapeut,
Hantera en kronisk sjukdom
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Men jag tror att jag sakta börjar se en kontur Några armar och ben
Flickors psykiska ohälsa
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Informationsmöte Furulidsskolan VÄLKOMNA! Furulidsskolan - med målet i sikte -
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Leker ditt barn?. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa barnet att vara.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Dolda funktionsnedsättningar
DEN MAGISKA DÖRREN.
Strukturerad intervjumetodik
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Idrottspsykologi.
MAKTLEKAR.
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Autism och Asbergers Syndrom
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Arbetsterapi i skolan.
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Psykiskt funktionsnedsättning
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
- Hur kan vi göra det lättare, samstämmigt och tillgängligt för alla?
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

  Flickor med ADHD Annika Bengtner 2003

Hur upptäckte du din dotters problem? “ Ont i magen, huvudvärk. ”    “Tog lång tid på sig på morgonen, ibland kom hon inte iväg om de kläderna hon ville ha inte var rena.” “Kom ofta för sent, svårt att få med lappar och annat  till och från skolan.” “Kom inte hem efter skolan.” “Orkade inte med att göra läxor.” Annika Bengtner 2003

Hur upptäckte du din dotters problem? “Utbrott –hon orkade inte gå till skolan efter onsdagen ju längre in på terminen det var. Ju längre in på terminen det var ju oftare blev hon sjuk.”     “Hade svårt att räkna mera än 1 led, läsuppgifter i matten tog lång tid. ”  ”Svårt att veta när hon skulle börja med läxor, Alltid i sista minuten. Visste inte hur man skulle göra läxor.” Annika Bengtner 2003

Under ett års tid var vi alltid i konflikt pga läxor. Fortsättning  Under ett års tid var vi alltid i konflikt pga läxor.    Vilket resulterade i att vi sedan kom överens om att läxor görs i skolan.  D: “Människor frågar ofta mig hur det är att ha ADHD, eller hur det känns när jag är stressad.  Men hur ska jag veta det jag är ju sådan som jag alltid har varit.” Annika Bengtner 2003

Dottern berättar “Jag blir alltid så jagad när det gått några veckor in på terminen, mamma,  när jag ser att jag inte kommer att hinna med alla uppgifter så blir jag yr i huvudet.”  “Jag får ofta för mig att jag är dummare än alla andra. De andra har lättare att  komma ihåg. “ Annika Bengtner 2003

Hur upptäckte du som mamma att din dotter hade ADHD "Jag som förälder" kände igen mig själv då hon verkade bli inbunden och inte vara närvarande, när  hon inte förstod eller orkade höra klart. ”   “Jag såg hennes ångest och trötthet.”     ”Då vi läste läxor kände jag igen ilskan, hon hade då hon inte förstod. “ Annika Bengtner 2003

Hur upptäckte du som mamma att din dotter hade ADHD Hon hade samma stora omsorg i att vara ordentlig, alla hårstrån skulle ligga på rätt ställe.  Hennes rum var kaos. Kunde och kan inte slänga saker eller kläder.   Det bara hände saker när det handlade om M. Hon var lättledd.   Annika Bengtner 2003

Hur upptäckte du som mamma att din dotter hade ADHD? Då hon var med kompisar så fanns det inga regler.    Ett tag var jag riktigt orolig för henne då hon verkade glömma av alla regler och ordningar  som fanns.  Prova på att dricka alkohol. Sniffa, och röka.  Hon gjorde så många dumheter som hon inte skulle gjort annars. Hade hon inget att göra, så drog hon gärna igång sin storebror Annika Bengtner 2003

Flickor med AD/HD: Uppmärksahetsproblem Flest flickor finns i denna grupp som inte får diagnos   Hypoaktiva eller /passiva/svårt att komma igång "Hon är en sådan rar flicka. Hon måste försöka tala högre inför klassen" Flickan känner sig bortkommen, sitter längst bak i klassrummet, ger sken av att lyssna, dagdrömmer. Dåligt självförtroende- "Jag har kunnat....... glömt" Annika Bengtner 2003

Flickor med AD/HD: Uppmärksahetsproblem Har en tendens att ge upp inför minsta motgång.   Begåvade flickor i denna grupp som inte har inlärningssvårigheter lär sig att kompensera. Kan klara eftergymnasiala studier med stor ansträngning Utvecklar kronisk stress, depressioner och ångest i vuxenlivet. (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Flickor med AD/HD:Hyperaktiva/impulsiva lättare att upptäcka - får oftare en diagnos högljudda, fysiskt aktiva, påflugna, risktagare svårt att hålla ordning, dålig handstil, kan inte skriva på raden ger intryck av att inte bry sig om skolarbetet Inlärningsproblem (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Flickor med AD/HD:Kombinerad typ Rastlösa, nervösa mindre trotsiga och upproriska än pojkar Extremt pratsamma och fnittriga har svårt att arbeta tyst och lugnt Avbryter andra, hoppar från ämne till ämne eller hänger kvar Humörsvängningar, svårmotiverade Uppfattas som ledartyper eller som stöddiga, envisa och bortskämda Clown (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Vad är stress för M? Skola: Läxor, självförtroendet, passa tider, passa in,hinna med,komma ihåg att minnas, finnas till för alla vilket gör att jag glömmer av mig själv. Bilden ritad av mamman Annika Bengtner 2003

I vilka situationer är M stressad och hur känns det? “Jag vet inte hur det är att inte känna stressen då jag alltid har den.”   “Men det har blivit bättre efter att jag börjat äta medicin. Jag är inte lika trött som jag var innan Concerta, nu har jag även fått ett liten påfyllningstablett på eftermiddagen så jag ska orka mera efter skolan.!  “Jag blir inte lika arg som innan.”  Annika Bengtner 2003

Vad är det som är annorlunda med flickor (AD/HD), forts Överaktivt verbala Riskfyllt beteende: droger-sex Begåvade flickor-överambitiösa Trotsigt beteende Depression-ökar efter pubertet Större risk för drogmissbruk Risk för tonårsgraviditet (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Vad är det som är annorlunda med flickor (AD/HD)? Diagnoskriterier utifrån pojkar Flickor mer glömska och ouppmärksamma Tysta, slarviga, dagdrömmande-mindre uppmärksamhet Senare eller aldrig diagnos Svårare med kamratrelationer-stöts ut (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Symtom hos M?  Glömmer ofta läxor,böcker, viktiga lappar, tappar bort  och glömmer nycklar.    M gjorde sin första utredning i 4 klass med då sa de att hon bara hade inlärningssvårigheter. Att jag ställde för höga krav på henne. Annika Bengtner 2003

Symtom hos M    Precis innan sommarlovet nu 2010  så blev det en ny utredning. M gick i åttan och saknade  godkända betyg i många ämnen. Fick  diagnosen ADHD, och medicin. Skolan fick  till sig Vad M behövde hjälp med.  Malou en större kunskap om vad hon var bra på, även revansch lust Annika Bengtner 2003

Symtom hos M efter diagnos    M får idag godkända betyg  till jullovet.  Hon läser läxa varje måndag i skolan.  Hon vågar mera i dag be om hjälp, frågar sina kompisar hur de gör när de pluggar. Annika Bengtner 2003

Hjärnans exekutiva funktioner är viktiga i skolsituationen. Barn med AD/HD har kroniska svårigheter inom följande:   Initiera, organisera och prioritera uppgifter Fokusera och hålla kvar uppmärksamheten på en uppgift Upprätthålla vakenhet, kraft och bearbetningshastighet. Bemästra känslor och frustrationer Ha tillförlitlig åtkomst till minnet Styra och kontrollera tal och beteende (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Problem för flickor med AD/HD Försenad mognad - anses omogna för sin ålder Leker med yngre barn Svårt med klockan, tiden Svårt att skilja på hö/vä Svårt att överföra en kunskap till en annan - generalisera Svårt att prioritera då hon lever i ett virrvarr av stimuli (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Problem för flickor med AD/HD, forts. Svårt med förändringar Svårt att komma igång/avsluta Behöver rutiner, struktur och förberedelser- coachning Kräver stimuli för att vara vaken. Understimulering leder till “uttråkning” Får hon inte stimuli skapar hon den själv - konflikter Hur kan hon så konsekvent vara så inkonsekvent? Annika Bengtner 2003 (Nadeau 2002)

Problem för flickor med AD/HD, forts Motoriskt klumpiga / svårt med kroppsuppfattningen (DAMP) Tvångsmässiga beteenden: Behov av att skapa ordning i ett inre kaos. Pedanteri Skam och psykiska besvär Orala problem: Tuggar på kläder, tumsugning, biter på naglar, tuggar på håret Ätstömingar: Överkonsumtion/anorexi Sömnstörningar Kamratrelationer- nedsatt social förmåga. Hennes egna upplevelser tar överhand Hon verkar inte vara intresserad av andras upplevelser (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Problem för flickor med AD/HD, forts Överkänslighet i centrala nervsystemet: Taktil överkänslighet: Vill bara gå i vissa kläder, ryggar för en kram Då de är så sensitiva och inte alltid har kontakt med sina känslor Ångest och ilska upplevas kroppsligt-huvudvärk, magont Problem att kontrollera blåsan- dagtid- natt Känslig för smak och lukt -besvär med mat. Äter bara en viss maträtt med rätt smak, lukt, färg, konsistens osv Reagerar på ljud (Nadeau et al 2002) Annika Bengtner 2003

Flickor med AD/HD Låg-mellanstadiet Problem med: Generalisering från en situation till en annan Impulsivitet-awisad av kamraterna Kamratrelaioner-ej förståelse för vad som är betydelsefullt for andra Att inte ha beredskap for hur andra reagerar Följa anvisningar i skolan Dagdrömmer Självkänslan Depression och ångest (Nadeau 2002) Annika Bengtner 2003

Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer. Hålla kvar uppmärksamheten i leksituationer Lättdistraherade Ge och ta emot känslor Förståelse för vad en social situation Annika Bengtner 2003

Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer. Förmåga att få andra att känna sig önskade Insikt om att det tar tid att bygga upp vänskapsrelationer Lära av sina misstag Vänta på sin tur Annika Bengtner 2003

Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer Vänta på sin tur Uthållighet och pålitlighet Kommunikativ kompetens Avbryter och stör de andra i leken Annika Bengtner 2003

Barn med AD/HD har följande svårigheter med kamratrelationer Uppfatta och följa instruktioner i samspel Organisera sina aktiviteter Hantera pengar Annika Bengtner 2003

Vilka råd skulle du som mamma vilja ge till lärarna för att de skall upptäcka flickornas problem Lyssna på föräldrarna och se att de kan sina barn.   Ifrågasätt inte om föräldrarna är oroliga. Den duktigheten som visas upp i skolan, kan vara tvärt om hemma. För  hemma kan flickan rasa uti ilska  för att hon inte orkar hålla ihop sig mer. All energi som gick åt i skolan. Ensamheten på rasten kan stå för något.  Annika Bengtner 2003

Högstadiet-gymnasiet (flickor med AD/HD) Planera- organisera-genomföra uppgifter Social kompetens-stöts ut från kamratgruppen Inlärnings-kognitiva svårigheter Annika Bengtner 2003

Högstadiet-gymnasiet (flickor med AD/HD) Depression-ångest Beteendeproblem Ökad rastlöshet Underpresterar trots hög begåvning Risk för missbruk Tidsperspektiv Sexuella relationer Annika Bengtner 2003

Högstadiet-gymnasiet flickor med AD/HD Känslomässig omognad Gränslöst sexuellt beteende ADL-funktioner nedsatta Omoget beteende Sammanblandning AD/HD o depression AD/HD symtomen tolkas ofta som ångest Annika Bengtner 2003

Högstadiet-gymnasiet flickor med AD/HD Ökade krav , självständighet utmattade Upprätthålla energi och motivation Prioritera arbete Organisera vardagen Tvångsmässigt beteende Annika Bengtner 2003

Kvinna 24 år DAMP/AD/HD motorisk klumpig läs-och skrivsvårigheter. skrivmotorik minne skatta tid pengar-räkningar störs av ljud sömnstörningar ingen nära relation känsel Annika Bengtner 2003

Kvinna 24 år DAMP/AD/HD impulsiv/aggresiv sitta still-rastlös aktiv-passiv/låg vakenhet humörsvängningar framförhållning-”veta vad som händer” förändring ostrukturerade situationer Annika Bengtner 2003

Kvinna 39 år Svår AD/HD med autistiska drag (vid pressade situationer) Lugn Passiv-aktiv (ojämn) Planering-organisations-problem Brister i social förmåga i kontakter Tid/ minnesproblem Koncentrationssv. Lära sig språk ”Orden infinner sig inte vid rätt tillfälle” Svårt tolka sammanhang ”lugn på ytan-kaos i huvudet Känsla av utanförskap från 10 års ålder Annika Bengtner 2003

Kvinna 36 år impulsiv Hantera relationer Många sexuella kontakter-håller ej ”Dagdrömmer” Impulsiv ”talar först-tänker ibland” Känner sig utanför-passar inte in någonstans Dras till det annorlunda-farliga Minne och tid Planera-organisera-påbörja-avsluta Annika Bengtner 2003

Behandlingsmetoder för flickor med AD/DH Tidig diagnostisering (undvika sekundära tilläggsymtom) Kunskap om AD/HD till flickan och alla i omgivningen ger ökad förståelse Information till alla lärarna som undervisar Nära samarbete med föräldrarna Rapportkort varje dag mellan hem och skola ”Ge barn med AD/HD samma anpassning i vardagen som barn med rörelsehinder” (Nadeau 2002) (Annika Bengtner2003) Annika Bengtner 2003

Behandlingsmetoder för flickor med AD/HD forts Anpassa skolmiljön Utveckla strategier för bättre beteende Gruppbehandling(reflektera över samspel) Strategier för att utveckla socialt samspel, att hantera ilska Beteendemodifikation (positiv feed-back) Medicinering (symtomlindring) (Nadeau 2002) Annika Bengtner 2003

Stöd för flickor med AD/HD Resursperson/coach Utveckla starka sidor Stödgrupper Välja rätt inriktning för fortsatta studier Annika Bengtner 2003

Bestående kaos i AD/HD-familjen FORTGÅENDE EPISODER AV AGGRESSIONER BARNET KRÄVDE KONSTANT UPPMÄRK-SAMHET FAMILJEN BESKREV KAOSET SOM: KONFLIKTER MED LÄXOR Kendall 1998 Annika Bengtner FORTGÅENDE PROBLEM MED KAMRATER OCH VUXNA KRISER ÅTERKOMMANDE SAMTAL FRÅN LÄRARNA Kendall 1998 Annika Bengtner 2003

Tack för att ni har lyssnat på föreläsningen om flickor med ADHD  Presentationen gjord av: Annika Bengtner.      Målningar och teckningar gjorda av: Carina Ikonen Nilsson.  Tavlorna är fotograferade: av Carinas dotter.  "som har en dröm om att bli fotgraf." Annika Bengtner 2003