Hantering av forskningsdata Birgitta Bergvall-Kåreborn Professor i Informatik
Våra vanligaste typer av forskningsdata •Inspelade intervjuer, transkriberingar av dessa, analys av dessa •Enkäter och sammanställningar av dessa •Formella dokument från företag och offentlig sektor •Observationsdata •Forskningsdagböcker kopplade till projekt/studier •Litteraturstudier och sammanställningar/analys av dessa •Olika former av statistik från externa databaser •Data framställt av respondenter i form av exempelvis –Fotografier (fysiska och digitala) –Dagböcker –Ritade bilder
Bearbetning av data •Hur bearbetas forskningsdata (standardsystem/egen lösning)? –Standardlösningar o EnVivo o Excel o Olika typer av mind mapping program o Survey Monkey o Manuella metoder (färgkodning, söka efter mönster, koppling till teorier och modeller, …) •Varför –Eftersom det finns många bra system tillgängliga och för att kostnaderna för egna lösningar ofta landar på enskilda ämnen
Lagring av data •Hur/var sparas/lagras/bevarades forskningsdata? –Känslig data sparas på det sätt vi lovat i etikansökningarna (ofta inlåst i kassaskåp) –Annan data sparas ofta på varje enskild forskares dator eller kontor •Varför? –Forskningsdata ses ofta som den enskilde forskarens egendom/resurs/ansvar •Var finns den nu? –För forskare som slutat finns viss data (uteslutande digital data) på en gemensam lagringsplats för vårt ämne –Stora mängder ”historisk” data (avslutade projekt) är med stor sannolikhet borta från LTU, oftast i samband med att en forskare slutar.
Delning av data •Har andra forskare access till den forskningsdata som ni en gång producerade? –Nej
Vad vill forskare ha för stöd för hantering av forskningsdata? •Ett system där det enkelt går att –Lagra olika typer av forskningsdata –Klustra ihop forskningsdata på olika sätt (projekt/forskningsområden) –Säkerställa åtkomst och tilldela access på ett enkelt sätt helst mellan universitet –
Vem ska tillhandahålla stödet? •Universitets nivå •Nationell nivå