Svensk tjänstesektor i industriell skala? Karl Wennberg, Ek. dr. Forskningsinstitutet Ratio & Handelshögskolan i Stockholm Almedalen den 6 juli 2011

Agenda: 1. Sluta producera, börja tjäna! - Att ta tjänsteekonomin på allvar? 2. De geografiska aspekterna på tjänsteföretag - Ingen ”one size fits all” 3.Hur kan vi främja tillväxt i tjänstenäringar? - Se värdet i tjänsteinnovationer - Sätt stabila spelregler för marknaden som gynnar nya/små aktörer och inte bara globala tjänsteföretag - Många samhällsinstitutioner (banker, ALMI, högskolor) fortfarande anpassat för produktbolag

Ta tjänsteekonomin på allvar! Det finns en märklig tradition i Sverige, att betrakta industriarbete som det ekonomiskt mest värdefulla. I realiteten är det servicesektorn som driver ekonomisk tillväxt, i Sverige och globalt (över 75% av värdens BNP) 1.Storbolag “ompositionerar sig” från produktfokus till tjänstefokus (SKF, Ericsson) 1.Nya bolag, speciellt gaseller och globala exportörer, oftast tjänsteföretag (Klarna, Spotify, SoundCloud etc) (Ghani and Kharas 2010).

Sluta producera, börja tjäna! - Produktionsföretag ses oftast som mer ”riktiga", stabila, och i behov av finansiellt stöd  SAAB? - Paradox: Den stora majoriteten av alla företag är serviceföretag  Också ett könsperspektiv (Holmquist & Wennberg 2010) - "Regionala faktorer" påverkar uppkomsten av serviceföretag men inte high-tech företag (Hellerstedt & Wennberg 2010) --> Serviceföretag mer ”påverkbara” av externa influenser

© Imperial College Business School Nya tjänsteintensiva företag i Sverige? Källa: Hellerstedt & Wennberg (2010)

Relativ skillnad mellan entreprenörskap i storstäder och i glesbygd Stockholm – Sveriges tjänstemotor? Source: Sternberg, Bosma Acs (2008) Allt entreprenörskapTillväxtorienterat entreprenörskap

Hur växer tjänsteföretag? Källa: Delmar & Wennberg (2010) •Vi undersökte effekten av subjektiva jämförelser av förtjänst för tillväxt bland svenska kunskaps- intensiva serviceföretag (konsulter, arkitekter, etc):  Små företags tillväxtbeteende förändras över tid  Riktigt små företag växer enligt riskminimerande strategier. När de vuxit till 6-12 anställda och är 5-6 år gamla skiftar de beteende och blir mer risktagande  Efter 8 år, de fyra största företagen utgör 35% av jobbskapandet och 30% av all försäljning

Praktiska implikationer:  Såväl näringsliv som politik i Sverige saknar en tradition att se och utveckla affärer i tjänstesektorn jämfört med ex. UK & US - Exempel: Väldigt få franchising-företag i Sverige… (Shane, 2009)  Hur nå finansiering för att utveckla tjänster? -Svårare för tjänsteföretag att få finansiering (såväl lånefinansiering som externt kapital)  Näringsliv: Identifiera och underlätta service utveckling (skalbara affärsmodeller, snabb tillväxt, skydd för idéer)  Politiker: sätt stabila spelregler! Se upp för flaskhalsar! - Uppmuntra konkurrens och se upp för nya oligopol - Infrastruktur - Boendekostnader - Arbetsmarknad (Källa: Glaeser: “Triumph of the City”)