Disposition Tillväxtprojektet Studie I: Mödrars tankar och funderingar om små barns hälsa Studie II: Påverkansfaktorer på amning vid en månads ålder.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Webbundersökning om amning i vårdkedjan
Advertisements

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Nya råd från Livsmedelsverket om amning och tillvänjning

Boendekarriärer i ett långsiktigt individperspektiv
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
”En barnstol är en utav stolarna runt bordet, ingen tron.”
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
Surrogatmödraskap ur barnets perspektiv
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Enkät till socialsekreterare om placerade barns hälsa och skolgång
Under första levnadsåret
AMNINGSKÖRKORT Birgitta Grederup Bergman Marie Bohman
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
FaR® på Hisingen Anders Esko, leg sjukgymnast
En studie om samhällsvård för barn i Västernorrland
Ulf Jakobsson, universitetslektor Ewa Olson, 1:e bibliotekarie
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
BHV PAPPERSJOURNAL TILL PMO Klicka på
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Nya råd om amning och tillvänjning Diskussion med Nationella amningskommittén 8 oktober 2010 Lena Björck Livsmedelsverket.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Fakta om undersökningen
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Karin Gisselman Utvecklingsledare Barn och föräldrastöd.
Upplevelser och Uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning - Att ha full koll eller bara gapa och svälja Sofia Björkdahl Handledare: Rebecka Arman,
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Handledare: Rebecka Arman FoU i Väst
Fakta om undersökningen
Barnhälsovårdens nationella konferens oktober 2014
RIALTO Jenny Alvolin Barn- och ungdomsombud Broschyren: Kartläggning av barnets förmågor och behov. Underlätta för barnets vistelse i fsk/skola.
Ekorre Clara Wallberg 2012.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
utifrån befintlig forskning?
Barns hälsa i Norrbotten
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Hälsa.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Lotta på Bråkmakargatan
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Barnhälsovårdens statistik för Norrbottens län rapporterad jan 2012 Maj 2012 Barbro Nilsson Länsenheten MHV/BHV Kompetenscentrum.
Rökning bland föräldrar till barn som är födda 2008 och är 0-4 veckor Källa: NLL, primärvården * * *** * *** * underlaget är färre än 40 individer. **
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Roligt att så många är här.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Egen styrka-projektet
Tema 1 Cajsa Rausér Porsback & Katrin Ring. Introduktion PPD – Postpartum depression EPDS – Edinburgh Postnatal Depression Scale.
Jag önskar att det fanns ett magiskt trollspö som gjorde att allt fungerade, men det gör det inte! Svenska föräldrars upplevelse av att ha ett sängvätande.
Sid 1 Tillsammans gör vi skillnad Mödra- och barnhälsovårdens arbete med ANDT-frågor 26 jan 2012.
Familjerådgivningen på familjecentralen Ett sätt att samarbeta Familjecentralen.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Fråga om våld på BVC.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Välkommen Att fylla i tillväxtdiagrammet
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Bra matvanor för den nyblivna mamman
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Disposition Tillväxtprojektet Studie I: Mödrars tankar och funderingar om små barns hälsa Studie II: Påverkansfaktorer på amning vid en månads ålder.

Tillväxtprojektet Tp Identifiering av tidiga påverkansfaktorer för små barns hälsa och tillväxt Gerd Almqvist-Tangen, BHV-utv. Halland. Josefine Roswall, Barnläkare, Halmstad. Jovanna Dahlgren, Barnläkare, doc. Gbg Laurie Nevonen, Psykolog, doc. Gbg. Stefan Bergman, FoU-chef, Halland. Bernt Alm, BHV-ÖL, Halland. GAT 2

Tillväxtprojektet (Tp) har som mål att öka förståelsen för begreppet barns hälsa och tillväxt samt tillväxt- och näringsbalans både utifrån ett föräldraperspektiv som klargör föräldrarnas behov och ett medicinskt/socialt perspektiv där riskfaktorer för tillväxtrubbningar klargörs. GAT

”Tidiga tillväxtmönster” Identifiering av tidiga påverkansfaktorer för små barns hälsa och tillväxt. ”Tvärsnittsstudien” ”Tidiga tillväxtmönster” ”Växa i Halland” ”Tillväxtstudien” ”Hälsa= tillväxt?” Vad?:Tvärsnittsstudie Var?: BVC i Halland Vilka?: 25% av alla barn på ord. BVC kontroll 2006 Ålder?:0-5 år Frågeställning: frekvens av övervikt och fetma i förskole ålder i Halland. Referensvärden för bukomfång. Resultat? I 5 åå är ca 15 % av de halländska barnen överviktiga och 3,5 % feta. Referenskurvor för bukomfång 0-5 år. Vad? Analys av tillväxtdata 0-18 år. Konsekvenser av tillväxt under spädbarns året Vilka? Longitudinella tillväxtdata 0-18 år Torslanda. Existerande databas Frågeställning: Kan tidig adiposity rebound och ökad risk för övervikt/fetma k förutsägas från hastigheter och tidpunkter i det tidiga växandet. Vad?: Longitudinell prospektiv födelse cohort. 3000-3500 barn. Tillväxt data + enkätuppgifter under förskoletiden Var?: BVC Halland Vilka?: Alla barn födda okt 2007 tom sept 2008 i Halland. Erbjuds delta via BVC Frågeställning: Hur påverkar tidig nutrition och måltidsordning växandet? Var hämtar föräldrar information om nutrition? Tids korrelationer till tillväxtdata. Vad? Longitudinell prospektiv studie. Subgrupp av barn i ”Växa i Halland”(400-500). Hormonella faktorer, bröstmjölk och tarmflora och påverkan på tillväxt. Var?: Länssjukhuset i Halmstad Vilka? Barn som föds i Halmstad mars 2008-okt 2008 erbjuds delta. Frågeställning: bröstmjölkens sammansättning eller tamfloran primära påverkansfaktorer för övervikt Vad?: Kvalitativ Intervju studie Var?: BVC Halmstad Vilka?: 16 familjer med barn i 8 månaders åldern Föräldrarnas uppfattning om kost, tillväxt och hälsa Frågeställning: Är barnets matintag kopplat till hälsa för föräldrarna? Tillväxt Föräldrars informations källor måltidsordning Föräldrars uppfattning bukomfång tidiga tillväxt mönster tidiga tillväxt mönster nutrition stress bukomfång amning essentiella fettsyror tarmflora inflammation Fysisk aktivitet

GAT Barnmatsindustrin Barnhälsovården Släkten Livsmedelsverket Barnmat – en viktig, känslig, kostsam, debatterad ämne Forskning Titel: Vem styr skutan, vem eller vad dvs. vilken auktoritet vägleder föräldrar i de val de gör för sitt barn gällandes mat, matvanor, livsmedel? Socialstyrelsen Media GAT

I huvudet på en mamma: Vad är små barns hälsa?

Dåligt med information fick några broschyrer Trugat med maten i en timme Man ska amma så fort bebisen vill och hon ville inte för hon var så himla trött i början. Då känner man sig lite misslyckad Hälsa är större än frisk, det är ett grundbegrepp. Det är väldigt laddat med mat Hur mycket mat ska han ha första gången? Samspelet är jätteviktig Dåligt med information fick några broschyrer Bra att BVC mäter och väger – sen blir man stolt, liksom BVC borde vara pålästa och borde vara första valet Hälsa är hur dom äter! Hon vill bara äta det som är sött och gott Mat blir ett maktmedel… hon vägrar att äta Jag ammade en gång i timmen!

Påverkansfaktorer för amning vid en månads ålder Påverkansfaktorer för amning vid en månads ålder. Halländsk populationsbaserad kohortstudie. GAT

Specifikt syfte i delarbete II (1) Att kartlägga olika faktorer av betydelse för amning såsom sociodemografiska bakgrundsvariabler samt vårdrutiner t.ex. tidig hemgång och hembesök i relation till hel- och delamning, tillmatning med ersättning och tidpunkt för introduktion av annan föda t.ex. gröt. (2) Likaså att kartlägga vem eller vad påverkar föräldrarna i de val som de gör.

Delstudie II: Påverkansfaktorer vid en månads ålder. Få ensamstående 2.3%. Mors ålder ca 31 år (15-46). Högre utbildning bland mödrar än fäder. Få rökare, mammor 5.6% pappor 9.0%. Utländsk härkomst. mammor 10.2% pappor 10.4%. De flesta bor i enfamiljshus 65%. Föräldragrupp MVC 41.5%. Tidig hemgång, 7.4%. Hembesök, 49.9%. GAT

Amningsproblem Amningsproblem (Renfrew, 2000). Mödrarna behöver mycket information och stöd om amningsproblem - tidigt (Scott, 2006)

Sammanfattningsvis Föräldrautbildningen bör ses över. Amningsinformationen bör ses över och updateras. Men framförallt bör den anpassas med mödrarnas perspektiv i åtanke.

Pedagogisk utmaning för hälso- och sjukvården att ge samstämmig information. Idag är den inadekvat, godtycklig (Amir, 2008). Socioekonomiska skillnader även i Sverige (Flacking, 2007, Wallby, 2008) (Bertini, 2003) Olika perspektivval mellan olika professioner, och sluten kontra öppen vård.

Myter, halvsanningar, sanning och evidens Motstridiga råd: fetvadd eller frysta ärtor (Mulford, 2008) Bristfällig kunskap (Smale. 2006)

Skapa medvetenhet om hur attityder påverkan amning En god mor ammar – demonstration av gott mödraskap (Hauck, 2003) Adekvat stöd – god mor?! Amma kontra flaska