Antiken (Grekland) Ca 800 f.kr.-ca 300 f.kr.
Varför just Grekland/Hellas?
Antikens Grekland: Inget enat rike- olika stadsstater Stora skillnader mellan de grekiska stadsstaterna Varierande storlek (både till yta och befolkning från ca. 1 000 invånare - ca. 350 000) Olika styrelseskick (demokrati, envälde) Olika levnadsförhållanden Fungerade som en stat/land idag i miniatyrform. Med självständigt styre. Ofta stad med närliggande jordbruksmark. Svårt att behålla kontroll över stort område. Vissa saker gemensamt = kulturen (litteraturen, språket, religionen och myterna, olympiska spelen)
Stadsstaterna Bråkade ofta sinsemellan, men bergen och haven utgjorde naturliga gränser mellan dem. Enades mot yttre hot (exempelvis perserna)
De grekiska kolonierna – ca 700f De grekiska kolonierna – ca 700f.kr börjar grekerna att bilda kolonier längs medelhavet Varför blev kolonier nödvändiga? - Överbefolkning, matbrist, begränsad yta/landområde i en stadsstat. Vad var viktigt? När en ny koloni skulle etableras? Grekiska kolonier bildades runt hela medelhavet. Några städer som bildades var Marseille och Neapel. Vad innebar kolonialiseringen: (Konsekvenser) Grekiska kulturen, kunskaper och ideér sprids. Handeln och utbytet mellan människorna ökade. Människorna som bodde i kolonierna fick inte bestämma över marken där de bodde.
Filosoferna och Vetenskapen Självständigt, kritiskt och ifrågasättande tänkande. Dvs. Vetenskapliga förklaringar inte bara myter. Influerade av kunskaper från babylonier, perser osv. Matematik och naturvetenskap T.ex. Pythagoras och Demokritos Filosofi T.ex. Sokrates, Platon, Aristoteles
Alexander den store Makedonsk kung vars far erövrat de grekiska statsstaterna Erövrade landområden långt in i Asien (till Indien) http://www.ne.se/neimage/746499.jpg Genom dessa erövringar spreds den grekiska kulturen och idéerna österut och söderut.
Demokratin i Athen Athen var först i världen med att introducera ett demokratiskt styrelsesätt Demokrati = Folkstyre, folket skulle bestämma tillsammans. Inte som i Mesopotamien eller Egypten där det varit envälde (en person dvs. kung eller Farao bestämde) I Athen innebar demokratin ett sätt att styra eller bestämma. Att folket skulle få vara med att bestämma. Idag betyder demokratin något mera. Ordet/Begreppet betyder en annan sak.
Två förståelser av Demokrati I Athen under Antiken - Ett sätt att styra fatta beslut Hur Direktdemokrati, i folkförsamlingen förväntades alla röstberättigade (dvs. medborgarna) diskutera och rösta om beslut. 40 gånger om året samlades medborgarna (män som inte var slavar eller utlänningar ca 10% av befolkningen) och diskuterade och beslutade om frågor. I dag i Sverige -Ett sätt att styra fatta beslut - Hur Representativ Demokrati, i riksdagen röstar 349 ledamöter om beslut, dessa personer har utsetts av alla röstberättigade via val vart 4 år. MEN idag är demokrati även något mer, ett sätt att vara! Begreppet demokrati betyder en annan sak. -Att vara demokratisk innebär att respektera Mänskliga rättigheter, individens fri- och rättigheter.
Eller uttryckt i bild Demokrati i Athen Demokrati idag Direktdemokrati Representativ demokrati
Den atenska demokratin Folkförsamlingen Var öppen för alla Athens ca 30 000 röstberättigade och röstade bland annat om lagförslag och krigsförklaringar. Folkdomstolen Bestod av 6000 medborgare, utsedda genom lottning. Rådet Bestod av 50 män från var och en av Athens tio stammar. De hade lottats fram. Rådet förberedde de lagar som folkförsamlingen röstade om.
Folkförsamlingen – några lokala skillnader Sparta Athen Fick inte debattera/diskutera förslag. Bara rösta Ja eller nej. Hade sista ordet i de politiska frågorna. Tilläts ge förslag och debattera.
Arbeta med era arbetshäften Vilka var de röstberättigade i Aten under Antiken? Vilka är de röstberättigade idag? Kan man utifrån dagens användning av demokratibegreppet kalla det antika Aten för en demokrati? Motivera ert svar! Diskutera för- och nackdelar med direktdemokrati respektive representativ demokrati. Hur kan teknikutvecklingen och spridningen av Internet komma att påverka möjligheten att fatta fler beslut genom direktdemokratiska principer i framtiden?