Bøp og bot uten bedring. Elimkapellet Elim Kapellet & Bøpeskruen Mopedlag inviterer til WRC treff i Lesjöfors. Bøp og bot uten bedring.

Bøpeskruen Mopedlag Foreløpig info: 11. Februar: Vi kjører fra Haga kl. 10 og er fremme 18. I alt 22 mil på moped. 12-13. Februar: Mopedkjøring rally og Øl. 14. Rally + hjemtur. Ca. Pris: 1000,- NOK Inkluderer mat og 3 stjerners overnatting * Feltseng i menighets-salen ** bad med rennende vann *** vannklosett. De som har tenk å kle av seg må ha med sovepose el. Eventuelle billetter til spesielle områder som Shake Down og lignende kommer i tillegg. Det vil være mopedavstand til flere fartsetapper. Ved behov er det heller ikke langt å gå. Program kan modifiseres ved behov. Tidligere ankomst eller senere avreise? Påmeldings- og betalings-frist er 5.12 .09. Meld dere på. Mer info kommer på onsdag11.09 og enda mer senere. Sjekk også linken i WRC logo på forsiden

Elimkapellet Elimkapellet, som var Lesjöfors Baptistförsamlings samlingslokal, var den första frikyrka som uppfördes i Lesjöfors. Året var 1888 när lilla salen togs i bruk, kyrkan som helhet blev klar några år senare........Verksamheten i Elimkapellet hade i övrigt en stor socialbetydelse i samhället då det vid denna tid var den enda samlingslokal i samhället. Här bedrevs ett mycket rikt musikliv och många är de som fått sin musikaliska skolning inom kyrkans hägn. Kapellet blev en naturlig samlingspunkt för ungdomar då församlingen bedrev en utåtriktad ungdomsförening. .......Under en tid på 30 - talet var Arbetslöshetskomissionen inrymd i lilla salen. Konsum's skyltmaterial från 50 - talet och framåt hade hittat sin slutliga förvaring på kapellets vind........ Den 8:e april 1962 firade församlingen 80 år och ett av jubileumsmötena blev inspelat på band och som återges i rummet. Församlingen upplöstes 1979 och de 8 kvarvarande medlemarna gick över till Saronförsamlingen i Lesjöfors. Elimkapellet är idag i privat ägo.

Lesjöfors LESJÖFORS Det gamla brukssamhället Lesjöfors har spelat en betydande roll i den svenska järnhanteringens historia. Åtskilliga ton järn har fraktats härifrån för vidare transport till köpare över hela världen. Den svenska järnhanteringens utveckling vid 1840-talet fördes framåt med god hjälp av Gustaf Ekman som då var ägare och disponent vid Lesjöfors bruk AB. Brukets historia börjar 1642 då svedjebrukande finnar gavs privilegier för att bygga en hytta mellan Dalkarlsjön och Bredreven några kilometer väster om dagens Lesjöfors. Efter sex år stod Dalkarlsjöhyttan färdig och malmforor gick över skogarna och sjöarna från Nordmark och Långban. År 1675 utfärdades privilegier även för ett hammarbruk och kring hammaren växte samhället Lesjöfors upp. Gustaf Ekman har kallats den svenska järnhanteringens nydanare. Med inspiration från England införde han lancashiresmidet i Sverige. Kombinationen lancashiresmide och installation av ett valsverk höjde kvaliteten på produkterna och ökade brukets produktion. Gustaf Ekman utvecklade sin konstruktion för en ny typ av vällugn, koltornsugnen, i Lesjöfors 1845. Han var dessutom en skicklig företagsledare. Redan 1836 inrättade han manufaktursmedjor för filtillverkning då den första brännstålugnen och knipphammaren hade installerats. År 1850 började produktionen av järnlinor och två år senare öppnade fjädertillverkningen. Valsverk,martinugn,gjuteri,manufaktursmide – med Gustaf Ekman utvecklades Lesjöfors bruk till en av den tidens modernaste industrier i Sverige!

Gerard De Geer Epoken De Geer Baron Gerard De Geer (1889-1980 ) kom till Lesjöfors som ung disponent 1922. Då var bruket helt nedslitet. Ett år senare köpte han de flesta aktierna, och då blev familjen ägare till Lesjöfors AB. Tillsammans med sina lojala arbetare räddade Gerard De Geer bruket, som senare utvecklades till ett högmodernt företag. Gerard De Geer var en mångsidig man . Trots att han som företagsledare var mycket upptagen,gav han sig tid att åka skidor och rida. Hans intresse för bandyn var enorm. Lesjöfors bandylag kallas fortfarande ”Baronerna”. Han var starkt intresserad av jakt. Han reste mycket, både i arbetet och privat. Baronen framträdde också som författare och historieforskare. Han skrev och gav ut över 20 böcker, av vilka flera var ”bestsellers” för många läsare landet runt. En av hans böcker, ”Sveriges naturrikedomar”, användes som lärobok vid flera av landets universitet och högskolor. De Geers sociala inriktning förde honom in i Sveriges Riksdag. Han tillhörde 2:a kammaren 1937-1943. På grund av tidsbrist avsade han sig ledamotskapet då, men kom tillbaka 1951. Sedan satt han i första kammaren fram till 1958. 1952 tog Lars De Geer ( 1922-2002 ), son till baron De Geer, över chefskapet för Lesjöfors AB. Man köpte några konkurrerande fjäderföretag, och fick en dominerande ställning på klenfjäderområdet inom landet. På 60-talet inköptes flera fabriker, och Lesjöfors blev den enda tillverkaren av varmformade fjädrar i Sverige. LAB bedrev även en avsevärd tillverkning av stållinor och dragen, högkolhaltig tråd. Helt nytt tråddrageri togs i bruk 1967. På 70-talet satsade man på nya produkter, bl.a. det nya rälsfästet ”Hambo”. Stora investeringar gjordes på de olika avdelningarna. Ytterligare en linslagerihall installerades. Stålverket fick en ny stränggjutningsanläggning. En ny valsverkshall med ett reversibert förvalsverk byggdes. Landsorteringen vid sågverket byggdes ut. Övriga exempel på företagets produktion genom tiderna: skogsbruk, träindustri, verktyg, rekylfjädrar till kanoner, spik, filar, spett, harvfjädrar, harpuntråd, bladfjädrar, gengaskol mm. På 80-talet kom stålkrisen. 1985 försattes Lesjöfors AB i konkurs.

Lesjöfors