Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pengar som bytesmedel eller att skilja pengar från värde.
Advertisements

Pengar har flera funktioner:
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Samhällsekonomi.
Talföljder formler och summor
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Samhällsekonomi 2.
Kapitel 13, Likviditet.
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
MELLANKRIGSTIDEN.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå. BANK OCH FINANS Verksamhet Lämnar gratis och oberoende information och vägledning till konsumenter Kontakt via telefon,
Mellankrigstiden.
Tillväxt till varje pris?
Demokrati och diktatur
Det glada 20-talet Efter första världskriget var människorna i Europa positiva till framtiden. Man trodde att det aldrig skulle bli några mer krig.
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
Konjunkturer.
Bo Dahlbom 1 •Professor vid IT-universitetet i Göteborg •Forskningschef på Interactive Institute •Ordförande i Rådet för mobila tjänster •Makten över framtiden,
SAMHÄLLSEKONOMI.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Pengar och bankväsendet.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Behövs det pengar? Byteshandel.
Pengar i stat, landsting och kommun
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Samhällsekonomi Del 1.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Ekonomiska kretsloppet
Makt och Demokrati.
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Äkta matglädje. Vad gör Middagsfrid? Middagsfrid hjälper hushåll som har en ambition att äta hälsosam och varierad mat lagad från riktiga råvaror, men.
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Kapitel 15 Budgeten.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Inflation och deflation
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Samhällekonomi.
Tryggare ekonomi på äldre dar. Konsumenternas Bank- och finansbyrå Verksamhet Lämnar gratis och oberoende information och vägledning till konsumenter.
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Mellankrigstiden.
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Kap 11 Pengar och inflation
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Produktion, handel och transport
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Konjunkturer och inflation
Skulder Av samhällskunskap och religionsläraren Matildha Grip.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg

Samhällsproblem som vi ska lösa idag  Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska  Se till att skuldsattheten minskar och att ingen ska behöva fastna i skuldfällan  Se till att det finns tillräckligt med pengar för att täcka alla människors behov (vård, skola och omsorg)‏  Se till att vi kan bryta vårt destruktiva beroende av ekonomisk tillväxt

Vem är jag? Ekologisk ekonom och Jägmästare Egen företagare på en gård utanför Växjö:  Driver jordbruk och skogsbruk i liten skala.  Avverkningsplanering för kalhyggesfritt skogsbruk  Startar upp e-butiken Målla för lokalproducerad mat  Föreläser om ekologisk ekonomi (penningsystemet)‏ Är den svenska valutan anpassad för en långsiktigt hållbar utveckling - vilka brister finns och hur kan de åtgärdas?

Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser av nuvarande system 3 Lösningen

5 Vem bestämmer över ett fartyg?

6 Svar: Kaptenen, ägaren och konstruktören, men de har väldigt olika typ av inflytande.

7 Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Ekonomiforskarna - anser (vill tro?) att konstruktionen är naturgiven. Större förståelse inom andra forskningsområden? Politikerna - nästan ingen förstår detta Folket - gryende medvetenhet hos ett fåtal

8 Två viktiga frågor  Vem blir rik på systemet?  Vem får betala kostnaderna med systemet

Guldsmederna under 1500-talet kommer på hur man skapar papperspengar genom förtroende Vem vinner och vem förlorar?  Förtroende att förvara guld  Skrev ut kvitton till dem som lämnade in guld för förvaring  Kvitton börjar cirkulera som betalningsmedel  Smederna börjar skriva ut kvitton utan täckning  Fractional Reserve Banking

10 Centralbankerna får ensamrätten att ge ut mynt och sedlar  Mellan 1600-talet och början på 1900-talet pågår en kamp om inflytande över rätten att få skapa samhällets betalningsmedel  Pengar skapas av privata banker (före detta Guldsmeder) genom Fractional Reserve Banking  Bankerna ökade penningmängden genom att låna ut andras pengar  Risktagning, bygger på att alla inte behöver använda sina pengar samtidigt, beror på folks förtroende för banken  Banken får sin vinst genom räntan, inte genom utgivningen

11 Hur skapade bankerna pengar genom Fractional Reserve Banking? 100 kr AnnaBengt Lisa 100 kr

Hur mycket pengar kunde ett system med Fractional Reserve Banking och kontanter skapa? Vem vinner och vem förlorar?

Under 1900-talet blir kontanter allt mindre viktiga som betalningsmedel  Postväxel, check, kreditkort  Bankerna ger ut lån som insättningar på ett konto (digitala pengar) i stället för att betala ut kontanter  Kraven på kassalikviditet minskar dessutom successivt  Detta ger bankerna åter större utrymme för att skapa pengar

Hur sköts bokföringen av banken när pengarna skapas? 100 kr AnnaBengt Lisa 10 0 kr Ett system med bara kontanter:Ett system med bara digitala pengar:

Vad händer när Bengt betalar tillbaka sitt lån? Ett system med bara kontanter:Ett system med bara digitala pengar:

Vad har staterna gjort för att kontrollera den privata penningutgivningen?  Kapitaltäckningskrav  Likviditetskrav  Utlåningstak

Hur kontrolleras den privata penningutgivningen idag?  Kapitaltäckningskrav (Basel II)‏  Likviditetskrav  Utlåningstak  Statlig bankgaranti Successivt har bankerna blivit mindre och mindre beroende av kontanter. Bankskapade ”digitala” pengar fungerar som kapitaltäckning för att skapa ytterligare pengar.

Hur kontrolleras den privata penningutgivningen idag?  Kapitaltäckningskrav (Basel II)‏  Likviditetskrav  Utlåningstak  Statlig bankgaranti Successivt har bankerna blivit mindre och mindre beroende av kontanter. Bankskapade ”digitala” pengar fungerar som kapitaltäckning för att skapa ytterligare pengar. Bankerna kan skapa så mycket pengar de vill. Begränsningen ligger i låntagarnas betalnings- förmåga.

Sammanfattning över hur pengarna skapas idag 1. Bankerna skapar nästan alla pengar i samhället 2. Pengarna skapas ur ingenting och bygger på förtroende för att banken kan betala 3. Att banken kan betala garanteras av skattebetalarna 4. De pengar som skapas blir bankens egna när lånet betalas tillbaka (kvittas mot egen inlåning)‏ 5. Bankerna kräver dessutom ränta på de pengar man skapar Vem vinner och vem förlorar?

2. Konsekvenser av nuvarande system

21 Ökande penningmängd

22 Ökande skuldsatthet samt ökad risk för skuldfälla

23 Allmän samhällsbrist på pengar

24 Låneräntan beskattar samhället Konsument Säljare Grossist Förädlare Producent Bank Ränta Pris

25 Pengar överförs från låntagare till långivare  Räntebetalningar  Avbetalning på lån  Överföring av tillgångar mellan reell sektor och finansiell sektor  Förmögenhetsklyftorna ökar

26 Inflation  Överskott på pengar  Dyrare produktion  Självförstärkande p.g.a ränta och skatter

27 Penningsystemet kräver ekonomisk tillväxt Drake Penningsystem Ekonomisk tillväxt

28 Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet

29 Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten Överföring av pengar från låntagare till långivare Ökande penningmängd Brist på pengar Inflation

30 Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet Ökande skuldsatthet Ränteintäkter till låneinstituten Överföring av pengar från låntagare till långivare Ökande penningmängd Brist på pengar Inflation Krav på ekonomisk tillväxt Ökande statsskuld Miljöförstöring Överproduktion Avreglering Exportinriktade ekonomier Kapitalbrist i glesbygd Beroende av fossil energi Ökande förmögenhetsklyftor Växande finansiell sektor Krympande reell sektor Krig Försvagad demokrati Konjunktur- svängningar Skuldfälla Högre arbetslöshet

31 Sammanfattning av penningsystemets konsekvenser Utformningen av penningsystemet är direkt skadlig för samhällsutvecklingen. Det skapar social utslagning, ekonomisk instabilitet och miljöförstöring. På dessa tre punkter driver penningsystemet samhället mot en kollaps. De största enskilda negativa konsekvenserna är: - en ständigt växande brist på pengar - kraven på ekonomisk tillväxt - att människor tvingas in i skuldfälla - att förmögenhetsklyftorna ökar

32 Lösningen 1. Riksbanken utnyttjar sin ensamrätt att ge ut pengar genom att bestämma hur stor del skuldfria pengar som ska tillföras till samhället. 2. När en ny summa pengar ska tillföras samhället sker det genom att staten får denna summa att förfoga över. 3. Kapitaltäckningskravet höjs väsentligt för privata banker.

33 Vill du veta mer om pengar? Litteratur:  Pengar utan ränta och inflation - Margrit Kennedy  Bankerna och skuldnätet - Ellen Brown  The grip of death - Michael Rowbotham Internet:  Sunda pengar – intressant blogg  Ekonomisk reform – hemsida för penningreform  The crash course – video om pengar

34 Översikt av pengarnas historia