Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa Charlotta Levay Docent Ekonomihögskolan Ämnessakkunnig i Framtidskommissionen KEFU-dagen 4 juni 2013

Framtidskommissionen Utmaningar för Sverige på lång sikt Vitalisera och bredda samhällsdebatten Kommission med experter, företrädare för olika delar av samhället och fyra ministrar Kansli med fyra ämnessakkunniga och en huvudsekreterare Seminarier, öppna möten, interaktiv hemsida, samarbete gymnasieskolor om ungdomars framtidsvisioner Fyra delutredningar och en slutrapport mars 2013

Utmaningar på fyra områden Sveriges demografiska utveckling Integration, jämställdhet, demokrati och delaktighet Hållbar tillväxt i globaliseringens tid Sammanhållning och rättvisa

Sammanhållning och rättvisa Samordnades av socialminister Göran Hägglund Sammanhållning: attityder, handlingsmönster och institutioner som håller ihop samhället Rättvisa: Lika fördelning av möjligheter och resurser, materiella och immateriella Tre nivåer: - samhället som helhet - civilsamhället - nära relationer

Sammanhållning och rättvisa i Sverige Växande men internationellt sett måttliga inkomstskillnader Hög social mobilitet Hög och stabil nivå av mellanmänsklig tillit Stark känsla för det allmänna Starkt och ökande stöd för gemensamt finansierad välfärd Ökande tolerans för invandring Tecken på att individualistiska värderingar avtar

Framtidens utmaningar för sammanhållning och rättvisa Nya mötesplatser för människor med olika bakgrund – både resurssvaga och resursstarka Skydd för utsatta grupper i lågkonjunktur och att fler får del av inkomstökningar i högkonjunktur Civilsamhälle som skapar kontakter mellan grupper och får ny roll inom välfärden, med bevarat oberoende och förnyelsekraft Varaktiga nära relationer trots ökad tidspress och krav på flexibilitet, så att barn får goda uppväxtvillkor och lika livschanser

Skolan, rättvisan och sammanhållningen Skolan är en viktig institution i den framgångsrika nordiska modellen för social sammanhållning Skolan kan främja lika livschanser för barn från olika bakgrund Skolan kan erbjuda mötesplats för barn från olika bakgrund och därmed främja gemensamma värderingar och en gemensam identitet

Lika livschanser – utvecklingslinjer Resultatskillnaderna mellan olika skolor har ökat sedan början av nittiotalet (t.ex. Skolverket, 2012) Men Familjebakgrundens betydelse för betygen har inte ökat (Böhlmark & Holmlund, 2012)

Andelen av variationen i grundskolans avgångsbetyg som förklaras av familjen, skolan och kommunen 1988-2009/2010 Böhlmark & Holmlund, 2012: 13

Skolan som mötesplats – utvecklingslinjer Valfrihetsreformerna har ökat den etniska och ekonomiska skolsegregationen Men Skolsegregationen beror till stor del på boendesegregationen Den etniska segregationen i storstädernas grundskolor förklaras nästan helt av boendesegregationen Gymnasieskolan är avsevärt mindre segregerande än boendet och det har störst effekt för minoritetselever Endast 1,6 % av eleverna och 2,8 % av eleverna med rätt till hemspråksundervisning går i friskola med konfessionell, internationell eller Waldorfinriktning

Det räcker inte att gå i samma skola… Minoritetselever som bytte till medelklasskolor med infödd majoritet umgicks mest med skolkamrater med utländsk bakgrund De som gick kvar i invandrartäta skolor efterfrågade mer samarbete med skolor med fler infödda svenskar (Bunar & Kallstenius, 2007) Elever med utlandsfödda föräldrar mår sämre när de går i skolor där fler än 90 % av eleverna har svenskfödda föräldrar Sämst mår pojkar i nionde klass från Afrika eller Mellanöstern i skolor med så stor svenskfödd majoritet – 28 % uppger att de blivit mobbade senaste veckan (Socialstyrelsen & Centre for Health Equity, 2012)

Framtida utmaning för skolan Aktivt främja möten mellan elever med olika bakgrund inom och mellan olika skolor

http://www.framtidskommissionen.se/dokumentation SvD Brännpunkt 21/2 SR P1 Nordegren & Epstein 21/2