Sektorövergripande samarbete mellan myndigheter och det uppsökande ungdomsarbetet i ungdomslagen - Hur förändras ungdomslagen?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tryckfrihetsförordning (1949:105) 2 kap
Advertisements

Lagstiftning om sektorövergripande samarbete och det uppsökande ungdomsarbetet Ylijohtaja Riitta Kaivosoja.
Ungdomar utanför gymnasieskolan
Uppsökande ungdomsverksamhet ur ministeriets synvinkel idag och i framtiden Mikko Ollikainen Stefan Wallins specialmedarbetare, fullmäktigeordförande i.
Brukarfokus i biståndshandläggning
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
PSI Vad är det? Vad är på gång?
Demokrati.
Från teori till praktik
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
ADBJ Datalagringsdirektivet: vad gäller och vad händer? Daniel Westman
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
Nationella Nätverket NATIONELLA NÄTVERKET NAVIGATORCENTRUM • april 2010 Nationella Nätverket Med bidrag från Ungdomsstyrelsen 2008,
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Europeiska Socialfonden EU:s sammanhållningspolitik Lissabonstrategin – EUs tillväxt- och sysselsättningsstrategi Nationellt Socialfondsprogram.
Beslut om liv och död har alltid varit en del av läkaryrket
SKOL- OCH BARNOMSORGSFÖRVALTNINGEN Stephan Rapp, Skolinspektionens dag Lund 22 nov 2010 ”Vi ska klara alla barn och elever”
Landstinget i Östergötland
BARNKONFERENS 2012 Said Niklund, förvaltningschef, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättans Stad.
Personuppgiftslagen.
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
Byta ungdomar mellan kommuner- är det möjligt?. SJÄLVKLART!!!
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Socialtjänstens möjligheter och begränsningar
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
Regeringens proposition 2009/10:149 En akademi i tiden – ökad frihet för universitet och högskolor (Autonomipropositionen) Lars Rydberg.
Kan vi mäta den handikappolitiska utvecklingen?
Universitetsbaserade uppfinningar
Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och ungdomsorganisationer Sini Korpinen Generalsekreterare Statens delegation för ungdomsärenden.
Effektivitet. Vad är effektivitet? En kundorienterad, effektiv och högklassig verksamhet förbättrar arbetsmotivationen bland de anställda och inverkar.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Rekommendationer för det kommunala ungdomsarbetet Enligt lagen om ungdomsarbete skall Delegationen för ungdomsärenden lägga fram förslag till program och.
Handläggning enligt SoL
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU)
Socialtjänstlagen, SoL
Lagar och överenskommelser
Försäkringskassans roll i samverkan
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
”Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier – lagar och regler” Jens Larsson, Jens Larsson, Chefsjurist.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Samordnad Individuell Plan
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Patientjournal Bestämmelser om journalföring finns i patientjournallagen (1985:562) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20)
Lex Sarah Lex Sarah är en del i det lagstadgade systematiska kvalitetsarbetet. Gäller för verksamheter inom SoL och LSS. Syftet är att verksamheten ska.
EDUVUXEN Startseminarium Helsingfors SVEPS (Svenska Produktionsskolan) Verksamhetsledare Peter Rolin.
Case management I Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn.
Med gemensamma krafter För biblioteken i samtiden Hur ska biblioteken arbeta för att Sverige ska nå målet att bli en ledande kunskapsnation?
A TT FÖRHINDRA UTSLAGNING BLAND UNGDOMAR Hotell Vallonia Vasa Göte Winé Mail: Mobil:
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Särskilt pedagogiskt stöd
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Vem gör vad i svenskt parlament?
God man God man enligt 11 kap 4 § föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande förhållande inte kan bevaka sin rätt,
Informations-, rådgivnings- och handledningstjänster som stöd för livslångt lärande och karriärplanering – livslång handledning Den kontinuerliga förändringen.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Vad görs på nationell nivå för att förebygga marginalisering november 2015 Georg Henrik Wrede.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

Sektorövergripande samarbete mellan myndigheter och det uppsökande ungdomsarbetet i ungdomslagen - Hur förändras ungdomslagen?

Bakgrund •Majoriteten av finska ungdomar mår bra, men social och psykisk utslagning har ökat –snabba förändringar i samhället –splittrade och sektorbundna servicestrukturer –oklarheter gällande behörighet och ansvarsfördelning –tolkningsskillnader beträffande sekretessbestämmelser och skyddet för individer –snäv inställning till samarbete, kunnande och ledande •utslagning innebär ett hot mot såväl den unga som mot hans/hennes familj, närkrets och samhället •de nationalekonomiska konsekvenserna av utslagning är påtagliga –enligt statens revisionsverk är den ekonomiska förlusten / utslagen ungdom EURO (genomsnittet med antagande om 40 år i arbetslivet) •befolkningsstrukturens utveckling klarar inte av en omfattande utslagning av unga i arbetsför ålder •resultaten i försöksprojekten har varit goda •de andra nordiska ländernas erfarenheter

Kort om beredningen •Statens revisionverks revisionberättelse 146/2007 •Statsminister Vanhanens II regeringsprogram •Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd •Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet •Riksdagens kulturutskotts utlåtande 10/2008 rd •Ställningstagande av regeringens politikria, sk:s publiceringsserie 14/2009 •Två arbetsgrupper har berett ärendet. Grupperna bestod av representanter från undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsministeriet, delegationen för ungdomsärenden och politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd (i den första gruppen var även kommunförbundet, polisen, socialjouren och ungdomsforskningen representerade) •Regeringspropositionen i ärendet (RP 1/2010 rd.) gavs till riksdagen den •Republikens President stadfäste lagen (693/2010) den •Lagförändringen träder i kraft den

Mål •Övergång till tidigt stöd för de unga inom den offentliga sektorn •Förbättrade möjligheter för de unga att få de offentliga tjänster de behöver •Genom effektivare tidigt stöd stärker man de ungas liv och ger dem bättre möjligheter att träda in i arbetslivet

Tre centrala förslag 1.Sektorövergripande samarbete mellan lokala myndigheter 2.Föreskrifterna om det uppsökande ungdomsarbetet tas in i lagen 3.Utlämnande av information till det uppsökande ungdomsarbetet

Sektorövergripande samarbete mellan lokala myndigheter (7 a §) •i kommunerna bildas ett nätverk för vägledning av och tjänster för unga med representanter för –undervisningsväsendet –social- och hälsovårdsväsendet –ungdomsväsendet –arbetsförvaltningen –polisförvaltningen •även andra myndigheter kan delta, t.ex. försvarsförvaltningen, räddningstjänsten, församlingen •kommunerna kan grunda ett gemensamt nätverk •nätverket fungerar i växelverkan med sammanslutningar som producerar tjänster för unga

Uppgifterna för nätverket för vägledning av och tjänster för unga: - omfattar områdets alla ungdomar 1.Samla information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden och utvärdera situationen som stöd för det lokala beslutsfattandet 2.Befrämja sammanslagning av tjänster för unga i syfte att åstadkomma kvalitativa och lätt tillgängliga tjänster 3.Underlätta de ungas tillgång till och information om tjänsterna (vid behov styra dem vidare) 4.Befrämja smidigt utbyte av information i samband med anordnandet av tjänster genom att ta fram gemensamma förfaringssätt mellan myndigheterna –Behandlar INTE den enskilda ungas ärenden –EJ mer byråkrati

Det uppsökande ungdomsarbetet som stöd för att anlita tjänster (7 b §) •Uppgifterna för det uppsökande ungdomsarbetet bestäms i lagen •Målet är att nå unga som är i behov av stöd och att hjälpa dem att komma i kontakt med sådana tjänster och stödformer, som främjar deras tillväxt och självständighetsprocess. Samtidigt vill man stärka deras möjligheter till utbildning och inträde på arbetsmarknaden •Arbetet grundar sig på den information som den unge själv gett samt på hans/hennes bedömning av stödbehovet •Kommunen utser en ansvarsperson –dessa tjänster kan i vissa fall erbjudas av en sammanslutning som producerar tjänster för de unga •Behörighetskraven

ATT LÄMNA UT UPPGIFTER FÖR UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETE ( 7 §) •Utgångspunkten för utlämnande av information är den unges klara samtycke •Trots sekretessbestämmelserna ska den unges kontaktuppgifter lämnas ut, om det är fråga om: 1.unga som ska avsluta sin grundläggande utbildning och som inte fått eller mottagit en studieplats eller inlett studier 2.unga som inte har fyllt 25 år och avbryter sina yrkes- eller gymnasieutbildning 3.unga som befrias från sin värnplikts- eller civiltjänstgöring för att de inte är tjänstdugliga eller som avbryter sin tjänstgöring •Uppgifterna i fråga finns redan, förutsätter inte insamlande av nya uppgifter •Uppgifterna behöver inte ges ut om man i helhetsbedömningen anser att det inte är nödvändigt för att hjälpa den unge •Om stödbehovet är akut har även andra myndigheter rätt att ge ut uppgifter om den unge •Den unga ska på förhand meddelas om utlämnande av dennes uppgifter. Om det är det är fråga om en minderårig meddelas även vårdnadshavaren •Uppgifter om barnskyddsanmälan ges inte till det uppsökande ungdomsarbetet

ATT LÄMNA UT UPPGIFTER FÖR DET UPPSÖKANDE UNGDOMSARBETET •Förändring i 5 § i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret, där det föreskrivs om uppgifter som får lämnas ut ur registret •Efter att ha fått den ungas kontaktuppgifter kontaktar det uppsökande ungdomsarbetet den unge och tar reda på om denna behöver hjälp med att få sådana tjänster och annat stöd som främjar hans/hennes tillväxt och självständighetsprocess samt tillträde till utbildning och på arbetsmarknaden (stöd till de ungas levnadsbana) –studievägledaren, skolkuratorn, verkstadsverksamheten, arbets- och näringsbyrån, hälsocentralen mentalvårdsbyrån etc. •Det uppsökande ungdomsarbetet erbjuder inte tjänstehelheter utan hjälper de unga att hitta de tjänster som passar dem

BEHANDLING AV UPPGIFTER OM EN UNG PERSON (7 d §) •10 § i grundlagen: "Vars och ens privat liv, heder och hemfrid är tryggade. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas genom lag." •Noggrant definierade uppgifter (identifierings- och kontaktuppgifterna)om den unge överförs till det uppsökande ungdomsarbetet (enligt lagen) •Uppgifterna kan lämnas ut elektroniskt •I det uppsökande ungdomsarbetet kan även olika instansers information om en enskild ung person samköras •Följande uppgifter bör registreras; vem som gjort anmälan, fortsatta åtgärder samt vilken information som lämnats ut och till vem •Uppgifterna ska förstöras genast, när de inte mera är nödvändiga •Det uppsökande ungdomsarbetet kan lämna ut uppgifter endast med den unges och vårdnadshavarens samtycke •Särskild sekretessbestämmelse

RESURSERNA •Nätverket för vägledning av och tjänster för unga förorsakar inte kommunerna omedelbara nya kostnader, eftersom arbetet organiseras genom att införliva det som en del i tjänsteinnehavarnas befattningsbeskrivning •När behörigheten och ansvarsfördelningen blir tydligare kan även dubbelfunktioner avskaffas. Till samma funktion reserveras inte mer resurser •Samarbete och förenhetligande av verksamhetskulturer är ekonomiskt lönsamt •Statsunderstöd 2,5 milj. euro till det uppsökande ungdomsarbetet år 2009 •I statsbudgeten för 2010 har 4,65 milj. euro anvisats till verksamheten •I propositionen till tilläggsbudgeten för 2010 föreslås 3 milj. extra anslag för förstärkandet av det uppsökande ungdomsarbetet